Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inträngningsförmåga, krigsv. - Intsia. Se Tamarindus - Intubation, med. Se Difteri - Intubi. Se Cichorium intybus - Intuition, filos., ingifvelse - Intuitiv. Se Intuition - Intumenscens, bot., hypertrofisk vårtliknande bildning - Intumning. Se Tumning - Intussusception - Intussusception 1. Bot. Se Cell - Intussusception 2. Med. Se Invagination - Intyg, en skriftlig förklaring - Intze, Otto - Intäkt, jur. och kam. - Intäkt 1. Intaga. Se Laga fång - Intäkt 2. Intagande af främmande kreatur - Intäkt 3. Äldre uttryck för inkomst - Inula L., bot. (växt Ålandsrot)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
811
Intsia-Inula
812
lodrätt mål vara låg och bestrykande
och vid vågrätt mål vara så hög som
möjligt. Projektilspetsen bör vara spetsig
och projektilen för öfrigt gjord af så hårdt
material, att den ej sönderslås vid anslaget,
innan den hunnit intränga. - Ett mått på
perkus-sionsverkan erhåller man genom att angifva
eldvapnets lefvande kraft vid mynningen; men
emedan det erfordras större kraft att åstadkomma
ett större än ett mindre hål, och hålets storlek
bestämmes af kulans diameter, kan man erhålla ett
mått äfven på nämnda verkan genom att angifva,
hur mycket lefvande kraft kommer vid mynningen
antingen på
hvarje cm. af projektilens omkrets (~––-J
eller på
hvarje kvcm. af dess genomskärningsarea
(-yr
- Inträngningen, eller verkan mot målet, är
beroende af målets beskaffenhet; ju fastare,
tätare och mera elastiskt målet är, dess mindre
är inträngningen. Rörande inträngningens verkan
mot olika mål och vissa fasta kroppars förmåga
att motstå inträngningen märkes följande. Mot
lefvande mål ha projektiler, skrot och
sprängbitar af omkr. 20 gr. vikt åsyftad
verkan, nämligen att sätta dem ur striden,
hvarför äfven handeldvapcn och fältartilleri
användas emot dem. En gevärskula splittras,
om den vinkelrätt stöter mot en knota och
åstadkommer ett svårt sår; vid snedt anslag
söker den sig en väg förbi knotan. På nära håll
kan en gevärskula sätta flera bakom hvarandra
stående män ur striden. Krigsmateriel, såsom
artilleri- och trängfordon, har tillräcklig
motståndskraft mot handeldvapens kulor; genom
sprängbitar från fält-artilleriets kulor kan
dylik materiel lida afbräck, men sprängbitar
från ännu större kulor (positions-artilleriet)
fordras för att åstadkomma någon betydligare
verkan. Inträngningen i trä är beroende af,
hur målet är anordnadt; är det sammansatt af
-flera bräder eller plank, är inträngningen
större, än om målet har samma tjocklek, men
utgöres af ett enda stycke. Rått trä har större
motståndsförmåga än torrt; ett 25 cm. tjockt
trämål lämnar skydd mot handgevärseld på
hvilket afstånd som helst. En jordvall af 0,5
m. tjocklek lämnar skydd mot handgevärseld,
af 3 till 4 m. mot fältartilleri-eld, af 4
till 5 m. mot positionsartillerield, af 5 till
6 m. mot fästningsartillerield och af 6 till
12 m. mot kustartillerield. En kula intränger
lättare i fuktig än i torr jord och lättare i
nyss uppkastad än i en jord, som en längre tid
hunnit packa sig. Fältartilleri kan förstöra
murar af ända till l m. tjocklek. Kulor från
gröfre artilleri intränga i murverk ända
till 4,5 m.; ett hvalf af l m. murverk och
därofvanpå 4 m. jord är fullt betryggande
för kasteld från haubitser. En snövall af 2
m. tjocklek skyddar mot handgevärseld, af 8
m. tjocklek mot fältartillerield. Järn eger
tillräcklig förmåga att lämna skydd mot eld
från handeldvapen samt från fält-, positions-,
belägrings- och fästningskanoner, om målet
erhåller en elden motsvarande tjocklek;
däremot pågår mellan kustartilleriets och
sjöartilleriets gröfsta kanoner på ena sidan och
järnet (pansaret) på den andra alltjämt en strid,
i hvilken ömsom de förra, ömsom det senare ha
öfvertaget. Se vidare P a n s a r s k j u t n
i n g. W. G. B.*
l’ntsia, bot. Se Tamarindus.
Intubation (af lat. lufba, rör), med. Se Difteri,
sp. 394.
Intubi. SeCichorium intybus.
Intuition (af lat. intuéri, se på, betrakta),
filos., ingifvelse, en omedelbar, men liflig
uppfattning, företrädesvis af det osinnliga. -
Intuitiv, som röjer intuition. - Intuitivt
förstånd, ett klart och tydligt förnimmande, som
tillika är fullständigt eller allt omfattande,
så att det ej be-höfver utvecklas från en
mindre till en mer omfattande klarhet. Denna
bestämning tillkommer det gudomliga allvetandet,
men ej människans ändliga förstånd.
L. H. Å.*
Intuitiv. Se Intuition.
Intumesce^s (af lat. intnme’scere, svälla upp],
löt., hypertrofisk vårt- eller svulstliknande
bildning på unga stamdelar och blad af växter,
som uppkommer vid förminskad ljustillförsel,
nedsatt assimilation och riklig vattentillförsel.
G- L-m.
Intumning. Se T u m n i n g.
Intussusceptiön (af lat. inlus, inuti,
och sus-ci’pere, upptaga). 1. Döt. Se Cell,
sp. 1391. - 2. Med. Se Invagination.
Intyg, en skriftlig förklaring, att något
förhåller sig på visst sätt. Ordet användes i
juridiskt språk (se t. ex. 11 :e kap. 38:e §
Rättegångsb.: "intyg af två stämningsmän";
samt k. kung. om kronofogdes och stadsfogdes
dagbok i utsökningsmål m. m. 12 juli 1878;
"intyg ur dagbok"), men det tillhör icke mindre
det allmänna språkområdet. E. K.
Intze, Otto, tysk vattenbyggnadsingenjör,
f. 1843 i Laage (Mecklenburg-Schwerin),
d. 1904 i Aachen, sedan 1870 professor i
Aachen, cgnade sig särskildt åt konstruerande
och byggande af s. k. tdsperren, hvaraf han
under åren 1889-1903 uppförde icke mindre än
19 st. i olika delar af Tyskland. Tack vare
dessa ha många eljest förödande öfversvämningar
kunnat förebyggas, samtidigt med att samhällen
kunnat förses med dricksvatten och därtill
genom magasinering af vatten tillgången på
drifkraft utjämnas.. Bland I:s skapelser märkes
främst Urfttalsperre vid Gemiind (Westfalen).
S. L-k.
Intäkt (fsv. intcckt, intagande eller det,
som intages), jur. och kam. 1. Intaga. Se Laga
fång. - 2. Intagande af främmande kreatur, som
olof-ligen inkommit på ens egor och där gjort
skada; kreaturet får behållas som säkerhet
för den ersättning, som dess egare är pliktig
att gälda. - 3. Äldre uttryck för inkomst.
C. G. Bj.
Tnula L., bot., ett släkte med omkr. 90 arter af
fam. Compositcc, af d. Tiibuliftorce, hvilket
har blomholken skålformig med flerradiga,
tegellagda fjäll; de inre holkfjällen äro nästan
hinnaktiga. Fästet är platt, naket; diskblommorna
trattlika, gula, tvåkönade; strålblommorna
smalt tunglika, i enkel rad, gula, med endast
pistiller. En högväxt art, /. He-le’nium L. (se
fig.), stundom förvildad i södra och mellersta
Sverige, ger den hos oss förr officinella
ålandsroten, en förvrängning af a l a n t, som
härstammar från det under romartiden brukliga
namnet Alamrot. Den utgöres af rotstocken och
gröfre birötter och tages af 2 till 3 års växter;
äldre äro träaktiga. Gröfre rötter klyfvas,
men smalare rötter torkas hela. Den torkade
roten, som icke får vara skalad, utan bör ha
barken kvar, har en ljust grå-brunaktig färg,
är lätt att bryta och visar en horn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
