Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Intressera, fängsla, roa - Intresseräkning, mat., ränteräkning - Intressesfär - Intressetabeller - Intressetvister. Se Förliknings- och skiljenämnder - Intrig, ränker - Intrikat, kinkig - In triplo, lat., i tre exemplar - Introducendus, präst, som skall introduceras - Introducera, presentera - Introduktion, inledning - Introduktion, 1. Introduktion å svenska Riddarhuset - Introduktion, 2. mus., förspel - Introduktionsafgift. Se Introduktion 1 - Introduktören för främmande sändebud - Introduzione. Se Introduktion 2 - Introite, nam et hic dii sunt, lat. - Introitus, lat., inledning - Intronisation, tronbestigning - Intrors, bot. Se Ståndare - Intrusiva bergarter l. Irruptiva bergarter, geol. Se Djupbergarter - Inträdesexamen. Se Examen - Inträngningsförmåga, krigsv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
809
Intresseräkning-Inträngningsförmåga
810
tilldragande, roande. "Intressanta
omständigheter", hafvandeskap. - Intressent,
delegare i ett företag.
Intresseräkning (se Intresse), mat., kallas det
räknesätt, medelst hvilket räntan (intresset)
beräknas på ett visst kapital under gifvet
antal år och med gifven procent. Om dessa tre
storheter kallas
k t T)
i ordning k, t, p, blir intresset ^7–; så
t. ex. blir
l Ut)
intresset på 1,000 kronor under 3 års tid med
6 proc.
ränta
1,000 . 3 . 6 . 100
d. v. s. 180 kronor. (l. F.)
Intressesfär kallas i det moderna
kolonialväsendet ett område, företrädesvis
i ännu icke civiliserade delar af Afrika,
hvilket en europeisk stat af politiska, särskildt
handelspolitiska, strategiska eller liknande skäl
anser viktigt för sina kolonisations-sträfvanden,
i synnerhet med hänsyn till områdets läge nära
en af samma stats kolonier eller skyddsområden,
och till hvilket den skaffar sig ockupationsrätt
genom fördrag med andra stater, som kunna
ha liknande planer. Uttrycket användes äfven
i allmännare betydelse om kust- eller andra
landområden, där någon främmande stat eger
politiska, strategiska eller ekonomiska intressen
utan att eftersträfva öfver-höghet, t. ex. i
Kina. - Jfr Zorn, "Deutsche kolonialgesetzgebung"
(1901) och v. Liszt, "Das völkerrecht" (4:e
uppl., 1904).
Intressetabeller (se Intresse) kallas tabeller,
ur hvilka utan räkning räntan (intresset)
omedelbart erhålles, då kapitalet, tiden
och procenten äro gifna. De första svenska
intressetabellerna äro B. Brand-lichts "Nye
invention att uthräkna interesse vthaff hwad
summa man begiärar emoot 5. 6. 7. 8. 10. och
12. procento om ähret" (1687, omtryckt vid slutet
af Sylvius’ räknebok 1693). Sedermera har en stor
mängd enklare eller vidlyftigare sådana utkommit.
(I. F.)
Intressetvister. Se Förlikning s- o c h s k i
1-j e n ä m n d e r. .
Intrig (fr. intrigae, af lat. intricäre, bringa i
förvirring), listig anläggning, (i plur.) ränker;
spännande hopkedjning af händelserna i en roman
eller ett drama, förveckling. - Intrigera,
använda ränker. - I n t r i g a’n t, ränkfull,
ränksmidare. - Intrigör, ränksmidare. -
Intrigdrama kallas stundom ett skådespel, där
hufvudvikten är lagd på en spännande inveckling
af handlingen, i motsats mot karaktärs d ram a,
där skildringen af de handlandes karaktärer är
det väsentliga.
Intrikat (af lat. intricäre; jfr Intrig), kinkig,
förarglig, illistig, ränkfull.
In tri’plo, lat., i tre exemplar (jfr In du
p lo).
lntroduce’ndus (se Introducera), präst, som
skall installeras.
Introducera (lat. introducere), införa, skaffa
inträde, presentera, föreställa; handleda. -
Introducerad ätt, ätt, som vunnit inträde på
Kid-darhuset. Se Introduktion 1.
Introduktion (af lat. introducere, införa),
införande, inledning. - 1. Introduktion å
svenska Eiddarhuset kallas upptagandet bland
en viss klass af ridderskapets och adelns
medlemmar. Introduktion är en rättighet, som
tillkommer den, hvilken upphöjts i grefligt,
friherrligt eller adligt stånd, och ett villkor
för åtnjutande af de med upphöjelsen
förenade förmånerna. För att vinna introduktion,
hvarom anmälan, vid rättighetens förlust, i
regel bor göras hos Kiddarhusdirektionen inom
två år efter upphöjelsen, måste den sökande
bl. a. erlägga vissa för greflig, friherrlig
och adlig värdighet lika stora af gifter,
introduktionsafgifter (till riddarhuskassan 500
kr., Adl. kadettskolefonden 250 kr., Vadstena
adl. jungfrustift 250 kr. m. m., sam-manlagdt
1,079 kr.). - 2. (It. introduzione), mus.,
förspel, inledande tonstycke till en opera,
en symfoni m. m. (vid symfonier och sonater
vanligen ett kort largo, adagio eller andante,
som i första satsen går före hufvudtemats
inträdande). Den instrumentala inledningen till
äldre operor och festspel heter på it. en trät
a 1. inträda (in t ra ta). 2. A. L.*
Introduktionsafgift. Se Introduktion 1.
Introduktören för främmande sändebud (se
Introducera), en under Utrikesdepartementet
sorterande, oaflönad ämbetsman, hvilken det
bl. a. åligger att underrätta främmande sändebud
om hvad vid audienser bör iakttagas samt att
ledsaga dem till och från sådana. I utlandet
utöfvas introduktörens funktioner vanligen af
någon på stat uppförd person (i Frankrike le
directeur du protocole).
Introduzione [intrådotsiåne]. Se Introduktion 2.
Intro^te, nam et hic dii sunt, lat., "träden
in, ty äfven här finnas gudar", ett Herakleitos
till-skrifvet motto, som Lessing satte framför
"Nathan der weise".
Introitus, lat., ingång, inledning; en inom
romersk-katolska kyrkan ännu bibehållen antifoni
(växelsång), hvarmed högmässogudstjänsten
inledes, ingångspsalm. Den utgöres antingen af en
eller ett par (davidiska) psalmverser eller något
annat skriftens ord, som befunnits lämpligt att
gifva ett kort uttryck åt den innevarande sön-
eller helgdagens betydelse. Efter begynnelseorden
i dessa introitus-språk ha åtskilliga bland
kyrkoårets söndagar erhållit namn, som ännu
brukas äfven i Tysklands lutherska kyrka. Så
kallas vår fastlagssöndag Esto mihi efter
ps. 71:3, första söndagen i fastan Invocavit
efter ps. 91:15 o. s. v. - Enligt svenska
mässan af 1531 skulle introitus utgöras af någon
(davidisk) "psalm eller annan lofsång af skriften
uttagen". I kyrkohandboken af 1614 omtalas ej
introitus och har ej heller sedermera blifvit
återupptagen som beståndsdel af den svenska
högmässan. P- F.*
Intronisatiön (af lat. in, till, och throfnus,
tron), uppsättning på tronen (eller i
påfvestolen); tron-bestigning.
lntro’rs (af lat. introrsum, inåt), löt. Se
Ståndare.
Intrusiva bergarter (af lat. in, in, och
trudere, tränga) 1. Irruptiva bergarter (af
lat. irru’mpere, intränga), geol., sådana,
som bildats på djupet, t. ex. lakkoliterna
(se d. o.). Se Djupbergarter.
Inträdesexamen. Se Examen.
Inträngningsförmåga, krigsv., hos projektiler
beror af projektilens vikt och hastighet,
af anslagsvinkelns storlek samt af kulans form
och material samt målets beskaffenhet. Ju större
projektilens vikt och hastighet vid anslaget äro,
dess större är äfven dess inträngningsförmåga. Ju
mera anslagsvinkeln (se d. o. 2) närmar sig 90°,
dess större blir in-trängningsförmågan; därför
bör äfven kulbanan vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
