Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Institut de France l. L'institut, Franska institutet - Institut de France 1. Académie francaise - Institut de France 2. Academie des inscriptions et belles-lettres
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
739
Institut de France
740
institut de France [ästity de frä’s] 1. endast
L’institut, Franska institutet, Frankrikes
högsta officiella korporation för vetenskap och
konst, omfattar sedan 1832 fem olika akademier
(se nedan), som sinsemellan ha rang efter sin
ålder. Hvarje akademi har sin särskilda styrelse
och eger fritt förfoga öfver de medel, som äro
särskildt anslagna eller donerade åt densamma,
men Institutets sekretariat samt bibliotek
och andra samlingar äro gemensamnia för alla
akademierna. Medlem af en akademi kan inväljas
i de fyra öfriga. Akademiernas gemensamnia
tillhörigheter förvaltas af ett utskott af 10
för ett år valda medlemmar, två från hvarje
akademi. Hvarje led. af Institutet åtnjuter
årligen 1,500 frcs, hvarje ständig sekreterare
6,000 frcs. 1795- 1806 residerade Institutet
i Louvre; sedan sistnämnda år är det inrymdt i
f. d. College Mazarin (vanligen kalladt Collépe
des Quatre-Nations), numera Palais de T Institut
(se fig.), vid Seine. Under kupolen i det
till sessionssal förändrade kapellet hållas
årligen de sex offentliga sammankomsterna,
en för hvarje akademi
och klasserna namnet akademier; genom
förordningen af 26 okt. 1832 utvidgades
institutet med en femte akademi.
1. Académie franpaise (Franska akademien)
har till sin hufvuduppgift att vårda franska
språket och litteraturen. Den leder sitt
ursprung från en privat krets af litterära män,
som från 1626 höllo sammanträden hos konungens
sekreterare, Valentin Conrart. Kardinal Eichelieu
erbjöd dem sitt beskydd och föreslog, att det
privata samfundet skulle organiseras till ett
officiellt. Förslaget antogs, och sedan 13 mars
1634 för första gången en direktör och en kansler
genom lottning samt en ständig sekreterare genom
val blifvit utsedda, enade man sig om att kalla
samfundet Académie francaise. Som dess ändamål
fastställdes franska språkets renande från
plumpa och oegentliga uttryck och skyddande
från framtida förfall samt författandet af en
fransk ordbok, en grammatik, en retorik och
en poetik. Antalet ledamöter bestämdes till 40
("les Quarante"). I jan. 1635 gillade Eichelieu
de f öre-
Franska institutets palats i Paris.
särskildt och den alla akademierna omfattande
stora, högtidliga seansen 25 okt. (Institutets
stiftelsedag); där recipieras äfven medlemmarna
af Franska akademien. Statsanslagen till
Institutet utgå enl. under visningsdepartementets
budget. Tack vare talrika fonder disponerar
I. öfver en betydande förmögenhet. Ang. dess
domän C h an t i 11 y se d. o. 1903 förärades
Institutet af bankiren J. Siegfried slottet
L a n g e a i s (se d. o.) i Touraine, men
med förbehåll, att gifraren och hans hustru
skulle ega nyttjanderätt till slottet under
sin lifstid. - Institutet leder sitt upphof
från den stora revolutionens tid. Konventet
upphäfde visserligen 8 aug. 1793 alla akademier
och vittra samfund samt beslöt 24 juli 1794 en
reduktion af deras egendom, men i författningen
af 5 fructidor år III (22 aug. 1795) stadgades,
att för hela republiken skulle upprättas ett
Institut national med uppgift att följa de
nyare upptäckterna samt att främja vetenskap och
konst. Genom lag af 25 okt. s. å. erhöll detsamma
sin organisation och fördelades i tre "klasser",
hvilkas antal genom en förordning af 22 jan. 1803
ökades till fyra. Genom förordningen af 21 mars
1816 erhöll institutet namnet Institut de France
slagna stadgarna, hvilka dock först 10 juli 1637
fingo gällande kraft genom Parisparlamentets
inregistrering af Ludvig XIII:s patentbref för
akademien (1635). Som akademiens beskyddare
förordnade Ludvig XIV bl. a., att dess
medlemmar skulle bemötas med samma utmärkelse
som statens förnämsta män, och ville, att en
fullkomlig jämlikhet skulle råda ledamöterna
emellan. Ang. de ryktbara "fåtöljerna" se
Fåtölj. Numera inväljes ingen utan att vara på
förhand tillfrågad. Tre gånger har akademien
begagnat sin rätt att utesluta ledamöter för
handling, ovärdig en man af ära; dessutom ha
genom statsmaktens ingripande uteslutningar
skett två gånger af politiska skäl. Kandidat
till akademien af-lägger obligatorisk visit hos
ledamöterna, och valet afgöres genom absolut
majoritet. Sedan 1660 har det varit sed, att
nyvald ledamot håller inträdestal, afsedt att
prisa hans företrädare,- och sedan 1671 ha
ledamöterna gjort sitt inträde vid offentlig
sammankomst. Akademiens konstitution gällde
orubbad ända till revolutionen, då partistriden
nådde äfven akademien och föranledde dennas
sprängning. 5 aug. 1793 beslöto de fem medlemmar,
som befunno sig i Paris, att åtskiljas samt att
på säkert ställe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
