Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Institut de France l. L'institut, Franska institutet - Institut de France 1. Académie francaise - Institut de France 3. Academie des sciences - Institut de France 4. Academie des deaux-arts - Institut de France 5. Academie des sciences morales et politiques - Institute of journalists - Institutet för blinda, (vid Tomteboda)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
741
Institute of journalists-Institutet för blinda
742
förvara protokollen; tre dagar därefter
dekreterade konventet alla akademiers och lärda
samfunds upp-häfvande. I det 1795 organiserade
Institut national fanns icke någon särskild
klass för franska språket och litteraturen;
men då Napoleon 1803 omorganiserade Institutet,
återupplifvade han Franska akademien, som dock
inom Institutet sattes i rang efter klassen för
de matematiska vetenskaperna. 1816 erhöll dock
Franska akademien första rangplatsen. Akademien
sammanträder hvarje torsdag; dessa sammankomster
(liksom konstakademiens) äro ej tillgängliga
för allmänheten. I maj månad hvarje år hålles en
offentlig sammankomst, vid hvilken sekreteraren
uppläser årsberättelsen och prisen utdelas. Det
mest bekanta bland de pris, som akademien eger
utdela, är det s. k. Montyonska dygdepriset för
den fattige fransman, som utfört den dygdigaste
handlingen. Att vara medlem af Franska akademien
är alltjämt en mycket eftertraktad hederspost,
men, betecknande nog, bland "de 40 odödlige"
ha saknats flera af Frankrikes yppersta eller
mest betydande författare, såsom Pascal,
La Rochefoucauld, Moliére, H. de Balzac,
Zola. Också har akademien ingalunda undgått
spefulla epigram och ironiska anmärkningar. En
af de skarpaste satirerna är väl A. Daudets (se
d. o.) roman "L’immortel". Akademien är dessutom
själf splittrad i partigrupperingar, hvaraf
särskildt det s. k. "hertigpartiet" (efter de
Brogli e, Ch. J. V. A., se d. o.) representerat
den mest konservativa ståndpunkten. En pendant
till Franska akademien, på samma gång dess
motstycke och motvikt, är Goncourtakademien
(se d. o.). Bland akademiens a-rbeten
intages främsta rummet af dess "Dictionnaire"
(1694; 7:e uppl. 1878); en "Abrégé" af denna
ordbok utgafs 1883. Se f. ö. Franska språket,
sp. 1218-19. Grammatiken, retoriken och poetiken
ha däremot ännu icke af akademien behandlats. Se
vidare Mesnard, "Histoire de rAcadémie francaise"
(1859), Eouxel, "Chroniques des élections a
l’Académie frangaise" (2:a uppl. 1888), "Les
registres de l’Académie de France", 1672-1793
(3 bd, 1896).
2. Académie des inscriptions
et belles-lettres (motsvarande svenska
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien)
sysselsätter sig med historia, fornkunskap och
klassisk litteratur. I äldre tider ombesörjdes
redaktionen af inskrifter på offentliga
monument och medaljer af ett utskott af
Franska akademien, kalladt "lilla akademien",
hvars verksamhet bestämdes 1663 af Colbert.
Sällskapet plägade samlas antingen i ett gemak i
Louvre eller i Colberts bibliotek, men erhöll
regelbunden organisation först vid dennes död
(1683). Det erhöll 1701 titeln Académie
des inscriptions et médailles, hvilken 1716
ändrades till den nuvarande. I sin nutida
organisation har akademien 40 arbetande, 10
"fria", 8 utländska och 50 korresponderande
ledamöter. Som dess hufvud-arbeten
må nämnas "Histoire littéraire de la
France", "Eecueil des historiens de France"
och "Corpus inscriptionum serniticarum".
Se vidare Desjardins, "Comptes rendus des
séances" (1858).
3. Académie des sciences
(Vetenskapsakademien) stiftades 1666
af Colbert, stadfästes 1699 af Ludvig
XIV och är egnad åt de matematiska och
naturvetenskaperna. Den är delad i
11 sektioner samt har med sina två ständiga
sekreterare, hvilka ej tillhöra någon sektion,
68 arbetande, 10 "fria", 8 utländska och 100
korresponderande ledamöter. Akademien publicerar
"Comptes rendus hebdomadaires des séances" och
"Mémoi-res". Se vidare Maindron, "L5 Académie
des sciences" (1887).
4. Académie des beaux-arts (Akademien
för de sköna konsterna) härstammar från
den på tillskyndan af Lebrun 1648 stiftade
målarakademien, med hvilken sedermera förenades
akademierna för musik och byggnadskonst.
Den nuvarande organisationen kan dateras
från 1795; sin nuvarande titel bär akademien
sedan 1816. Konstakademien är delad
i 5 sektioner samt har (med den ständige
sekreteraren) 41 arbetande, 10 "fria",
10 utländska, 40 korresponderande och 10
fria korresponderande ledamöter. Jfr Akademi,
sp. 411. Sedan 1858 har akademien publicerat en
"Dictionnaire de T Académie des beaux-arts",
hvaraf hittills utkommit bd I-VI, 1. Se vidare
Delaborde, "L’aca-démie des beaux-arts" (1891).
5. Académie des sciences morales et p
o l i t i q u e s (Akademien för moraliska
och politiska vetenskaper) stiftades
1795, upphäfdes 1803 och återupplifvades
af Guizot 1832. Akademien arbetar på 5
sektioner och består af 40 arbetande medlemmar
(sedan 1855) samt 10 "fria", 8 utländska och 48
korresponderande ledamöter.
Institute of journalists [i’nstitjöt ev
dj^nelists], eng., inflytelserik engelsk
tidningsmannaförening, stiftad 1886, med öfver
2,500 led.
Institutet för blinda skildes, sedan riksdagen
1878 beviljat erforderliga medel, jan. 1879 från
Allmänna institutet för döfstumma och blinda å
Manilla. Institutet inhystes till en början i
förhyrd lokal, huset n:o 27 C vid Nybrogatan i
Stockholm, men öfverflyttade sommaren 1888 till
för statsmedel särskildt uppförda
Institutet för blinda, vid Tomteboda
byggnader (se fig.) utanför Stockholm vid
Tomteboda, Solna socken, hvilken kronolägenhet
jämte tillhörande skogspark (ung. 14,72 har)
uppläts till anstalten. Med denna förenades 1899
en förskola, för hvilken egen byggnad uppförts
på området. Anstalten öfvervakas af en af K. M:t
förordnad direktion, i hvilken landshöfdingen i
Stockholms län är själf-skrifven ordförande. 13
juni 1908 fastställdes för institutet och
förskolan en ny gemensam stat. Denna upptar
en rektor, en första lärarinna vid förskolan,
4 ämnes-, 6 arbets- och 2 öfningslärare eller
-lärarinnor äfvensom 3 folkskolelärarinnor. Den
beräknade årliga utgiftssumman, 119,000 kr.,
täckes af ordinarie statsanslag 69,500 kr. samt
elevafgifter. Dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
