Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Insekter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
713
Insekter
714
(se fig. 4 o. 6) utgöres, som hos andra leddjur,
af en bukgangliekedja samt en i hufvudet belägen
nervsvalgring, bestående af ett öfre och ett
undre svalgganglion, båda förenade med en kort
nervsträng (kommissur) på hvardera sidan om
svalget. Bukgangliekedjan består af ett antal
(högst 11) med dubbla nervsträngar förenade
nervknutar. Af dessa äro dock hos fullbildade
insekter flera sammansmälta med hvarandra, och
hos en del äro de till och med förenade till en
enda i mellankroppen belägen ganglie-
* , c
.: ösg
USff
Fig. 6. Nervsystem af termit (A), dykare
(2?) och fluga (C), ösg öfre svalggangliet,
usg undre svalggangliet, sn v, rik ’ ’
synnerv,
: nervknutar.
massa, t. ex. hos flugorna (fig. 6 C). Utom
nämnda nervsystem finnes hos insekterna ett
annat, det s. k. sympatiska, som utgöres af
smärre, pariga eller opariga ganglier, förenade
medelst längsgående nerv-strängar och stående
i samband med dels öfre svalggangliet, dels med
bukgangliekedjan. - Af insekternas sinnesorgan ha
de två slagen ögon ofvan omnämnts. Hörsel låter
sig påvisas hos många insekter, hvaremot man
ingalunda är viss om, att insekterna ega något
särskildt organ för detta sinne. Visserligen
finnas om trumhinnor erinrande inrättningar
hos vissa insekter, t. ex. på hvardera sidan
om första bakkroppsleden hos gräshoppor,
i öfre delen af de främsta skenbenen hos
vårtbitare och syrsor, men likheten med de
högre djurens hörselorgan är blott ytlig, och
aflägsnandet af organen i fråga förändrar ej
dessa djurs hörselförmåga. Detsamma kan sägas om
antennerna, som också blifvit ansedda för att
delvis vara hörselorgan. Det ser snarare ut,
som om hela kroppsytan skulle hos insekterna
vara ljuduppfångande och genom sina vibrationer
påverka de i huden i borst, stift eller i andra
bildningar ändande nerverna. Som speciella
känselorgan äro palper och antenner att anse,
och de senare äro med ganska stor visshet äfven
säte för luktsinnet, som hos vissa insekter,
t. ex. spinnar-fjärilarnas hannar, asbaggar
m. fl., visar en för oss ofattlig skärpa.
De honliga inre fortplantningsorganen (fig. 7)
utgöras af pariga äggstockar, bestående af
ett större eller mindre antal ä g g r ö r,
hvilka utmynna vid spetsen af, mera sällan i rad
utefter de två äggledarna. Dessa senare kunna
undantagsvis (hos dagsländor) utmynna med hvar
sin särskilda öppning;
eljest äro de förenade till en oparig s l i
d a, i hvilken äfven några vid befruktningen
tjänstgörande biappa-rater inmynna, af hvilka
särskildt må nämnas sä-
Fig. 7. Honliga fortplantningsorgan af
kackerlacka (Peri-planeta orientalis).
bg bukgangliekedjans ända, al äggledare, ä«
äggstockar (äggrör), ft föreningstrådar mellan
äggrörens ändar, sg sädesgömme.
desgömmet, receptaculum seminis, i hvilket den
vid parningen införda säden länge kan bibehålla
sig lefvande. Hos hannarna finnas (fig. 8)
pariga sä-deskörtlar (testiklar) med sina
utföringsgångar och tillhörande bikörtlar. -
Ehuru insekterna i alldeles öfvervägande grad
äro äggläggande, finnas dock
Fig. 8. Hanliga fortplantningsorgan af
ollonborre (Me-lolontha vulgaris). t testiklar
1. sädeskörtlar, ug utförsgångar, bk bikörtlar.
icke få, tillhörande olika grupper, som föda
lefvande ungar. I vissa fall, som hos en
del lus-flugor, tillbringar t. o. m. larven
hela sitt tillväxtstadium i moderns äggledare
och är färdig att förpuppas omedelbart efter
sin födelse (se äfven He-m i m e r i d se). -
Partenogenes, d. v. s. utveckling ur obefruktade
ägg, förekommer ofta, syn-nerligast hos
steklar. Stundom föda obefruktade honor lefvande
ungar, som hos åtskilliga bladlöss. Pedogenes,
d. v. s. fortplantning redan i outveck-ladt
skick, är ett hos t. ex. vissa gallmyggors larver
och fjädermyggors puppor förekommande fall
af partenogenes. Uteslutande partenogenetisk
fortplantning visar t. ex. en del gallsteklar,
som upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
