Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Insekter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
711
Insekter
712
i ögonen fallande. Hos skalbaggarna, hvilkas
främsta vingpar utgöra s. k. täckvingar
(elylra), anses dessa af somliga forskare
ej motsvara andra insekters främsta vingpar,
utan i stället deras täckfjäll. - Bakkroppen
(abdomen; fig. l V) utgöres af mot hvarandra
fritt rörliga leder, hvar och en bestående af
en ryggplåt och en bukplåt. Den tunna hud, som
förenar dessa plåtar, bildar ett instjälpt veck,
hvilket äfven är fallet med den de särskilda
lederna förenande huden. Denna anordning
möjliggör pumpande andningsrörelser medelst
bakkroppens rytmiska förlängning och förkortning
samt tillåter en stundom oerhörd utvidgning af
bakkroppen vid upptagandet af en större mängd
föda samt vid äggstockarnas ansvällning under
äggmognaden. Antalet bakkroppsleder plägar anses
typiskt vara 11, men de bortersta lederna äro
ofta så instjälpta i och dolda af de föregående,
att de äro mycket svåra att urskilja. Sista
lederna bära ofta
Fig. 4. Längdgenomskärning af Sphinx ligustri
(svär-marfjäril). uk underkäk (här = sugsnabel),
ulp under-läppspalp, ps pannspröt 1. antenn,
ösg öfre svalggangliet, usg undre svalggangliet,
bgk bukgangliekedjan, ms matstrupen, sm sugmagen,
mt mellantarmen, mk malpighi-ska kärlen, rk
ryggkärlet ("hjärtat"), t testikel, bt baktarmen.
bihang af mycket växlande form och för olika
ändamål, som ledade analspröt (cerci), griporgan,
hanliga kopulationsorgan, äggläggningsrör
o. s. v. - Andningsorganen, då sådana finnas,
utgöras af andrör (trakéer, se d. o.), som
öppna sig i en rad andhål (spiracula L stigmata;
fig. l 4) längs hvar-dera kroppssidan. Högsta
antalet andhålspar är 11 (hos Japyx), men eljest
växlar antalet, såväl som läget och formen,
mycket. Hos vissa i vatten lefvande insektlarver
saknas andhål, och i detta fall finnas
ofta blad- eller trådlika s. k. trakégälar
på bak-
kroppens sidor, genom hvilka det i vattnet
lösta
syret kan upptagas medelst diffusion.
Hos troll-
sländornas larver finnas rader af sådana
trakégälar
inuti ändtarmen (tarmgälar), hvarvid
andningen
kommer till stånd genom att vattnet pumpas in och
ut ur denna. Hos vissa små insekter, t. ex.
de
flesta hoppstjärtar, saknas såväl andhål som
andrör,
och andningen torde försiggå genom den
tunna
huden. - I nära samband med andningsorganen står
ett för insekterna särskildt utmärkande organ,
fett-
kroppen, som utgöres af massvis hopade fett-
celler, mellan hvilka ytterst talrika och
fina traké-
grenar intränga. Fettkroppen är utan
tvifvel att
anse som hufvudsakligen näringsmagasin, ty den är
starkast utbildad hos larverna af de insekter,
som
genomgå fullständig förvandling, och förbrukas
till
stor del under de nybildningsprocesser, som pågå
under det hvilande puppstadiet, då ingen
ny näring
upptages. - Till följd af andningsorganens
vid-
sträckta utbredning i alla delar af
kroppen äro
invecklade anordningar för blodcirkulationen
onö-
diga. Blodkärlssystemet utgöres också blott
af ett
enda, längs kroppens ryggsida medelst
muskelknippen
fäst, i flera kamrar afde-
ladt, pulserande rygg-
kärl (se fig. 4), som
drifver den färglösa blod-
vätskan framåt, till när-
heten af hufvudet, där
de begränsade blodba-
norna plötsligt upphöra
och hvarifrån blodet fritt
utbreder sig i mellan-
rummen mellan kroppens
organ. - Tarmkana-
lens (se fig. 4 o. 5) be-
skaffenhet växlar mycket
hos de särskilda grup-
perna. I munnen mynna
spottkörtlar, af hvilka
ett par hos många in-
sektlarver tjänstgör som
spinnkörtlar. På den
följande delen af fram-
tarmen urskiljas ofta,
utom matstrupen, en
k r ä f v a och en t u g g-
m a g e, den senare myc-
ket muskulös och inuti
utrustad med kitinlister.
Hos fjärilarna finnes i Fig. 5. Tarmkanal
af jordlö-Stället en skaf tad, blåsfor- pare
(Carabus). ms matstru-mig sidoutstjälpning, kal-
Pen- fcrkräfvan, fontuggma-
1 fl rf ej u fr m a o- P M P 1 laci S U
g m a g e. Mel-
lantarmen är tarm-
mt mellantarmen, mk maipighiska kärlen, bt
bak-tarmen, stk stinkkörtlar.
kanalens företrädesvis smältande del och ofta
luddigt beklädd med ut-stjälpta körtelsäckar. Vid
gränsen mellan den och baktarmen inmynna de
m a l p i g h i-ska kärlen, som vanligen äro
trådformiga och förekomma i ett antal af 2 -
ett hundratal. De af skilj a urinsyra och
urinämne och äro sålunda att betrakta som
utsöndringsorgan. I baktarmens yttersta del
nrynna ofta stinkkörtlar, ur hvilka insekten
till sitt försvar afsöndrar illaluktande och
sveda orsakande vätskor. - Nervsystemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
