- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
711-712

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Insekter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

711

Insekter

712

i ögonen fallande. Hos skalbaggarna, hvilkas
främsta vingpar utgöra s. k. täckvingar
(elylra), anses dessa af somliga forskare
ej motsvara andra insekters främsta vingpar,
utan i stället deras täckfjäll. - Bakkroppen
(abdomen; fig. l V) utgöres af mot hvarandra
fritt rörliga leder, hvar och en bestående af
en ryggplåt och en bukplåt. Den tunna hud, som
förenar dessa plåtar, bildar ett instjälpt veck,
hvilket äfven är fallet med den de särskilda
lederna förenande huden. Denna anordning
möjliggör pumpande andningsrörelser medelst
bakkroppens rytmiska förlängning och förkortning
samt tillåter en stundom oerhörd utvidgning af
bakkroppen vid upptagandet af en större mängd
föda samt vid äggstockarnas ansvällning under
äggmognaden. Antalet bakkroppsleder plägar anses
typiskt vara 11, men de bortersta lederna äro
ofta så instjälpta i och dolda af de föregående,
att de äro mycket svåra att urskilja. Sista
lederna bära ofta

Fig. 4. Längdgenomskärning af Sphinx ligustri
(svär-marfjäril). uk underkäk (här = sugsnabel),
ulp under-läppspalp, ps pannspröt 1. antenn,
ösg öfre svalggangliet, usg undre svalggangliet,
bgk bukgangliekedjan, ms matstrupen, sm sugmagen,
mt mellantarmen, mk malpighi-ska kärlen, rk
ryggkärlet ("hjärtat"), t testikel, bt baktarmen.

bihang af mycket växlande form och för olika
ändamål, som ledade analspröt (cerci), griporgan,
hanliga kopulationsorgan, äggläggningsrör
o. s. v. - Andningsorganen, då sådana finnas,
utgöras af andrör (trakéer, se d. o.), som
öppna sig i en rad andhål (spiracula L stigmata;
fig. l 4) längs hvar-dera kroppssidan. Högsta
antalet andhålspar är 11 (hos Japyx), men eljest
växlar antalet, såväl som läget och formen,
mycket. Hos vissa i vatten lefvande insektlarver
saknas andhål, och i detta fall finnas

ofta blad- eller trådlika s. k. trakégälar
på bak-

kroppens sidor, genom hvilka det i vattnet
lösta

syret kan upptagas medelst diffusion.
Hos troll-

sländornas larver finnas rader af sådana
trakégälar

inuti ändtarmen (tarmgälar), hvarvid
andningen

kommer till stånd genom att vattnet pumpas in och

ut ur denna. Hos vissa små insekter, t. ex.
de

flesta hoppstjärtar, saknas såväl andhål som
andrör,

och andningen torde försiggå genom den
tunna

huden. - I nära samband med andningsorganen står

ett för insekterna särskildt utmärkande organ,
fett-

kroppen, som utgöres af massvis hopade fett-

celler, mellan hvilka ytterst talrika och
fina traké-

grenar intränga. Fettkroppen är utan
tvifvel att

anse som hufvudsakligen näringsmagasin, ty den är

starkast utbildad hos larverna af de insekter,
som

genomgå fullständig förvandling, och förbrukas
till

stor del under de nybildningsprocesser, som pågå

under det hvilande puppstadiet, då ingen
ny näring

upptages. - Till följd af andningsorganens
vid-

sträckta utbredning i alla delar af
kroppen äro

invecklade anordningar för blodcirkulationen
onö-

diga. Blodkärlssystemet utgöres också blott
af ett

enda, längs kroppens ryggsida medelst
muskelknippen

fäst, i flera kamrar afde-

ladt, pulserande rygg-

kärl (se fig. 4), som

drifver den färglösa blod-

vätskan framåt, till när-

heten af hufvudet, där

de begränsade blodba-

norna plötsligt upphöra

och hvarifrån blodet fritt

utbreder sig i mellan-

rummen mellan kroppens

organ. - Tarmkana-

lens (se fig. 4 o. 5) be-

skaffenhet växlar mycket

hos de särskilda grup-

perna. I munnen mynna

spottkörtlar, af hvilka

ett par hos många in-

sektlarver tjänstgör som

spinnkörtlar. På den

följande delen af fram-

tarmen urskiljas ofta,

utom matstrupen, en

k r ä f v a och en t u g g-

m a g e, den senare myc-

ket muskulös och inuti

utrustad med kitinlister.

Hos fjärilarna finnes i Fig. 5. Tarmkanal
af jordlö-Stället en skaf tad, blåsfor- pare
(Carabus). ms matstru-mig sidoutstjälpning, kal-
Pen- fcrkräfvan, fontuggma-

1 fl rf ej u fr m a o- P M P 1 laci S U
g m a g e. Mel-

lantarmen är tarm-

mt mellantarmen, mk maipighiska kärlen, bt
bak-tarmen, stk stinkkörtlar.

kanalens företrädesvis smältande del och ofta
luddigt beklädd med ut-stjälpta körtelsäckar. Vid
gränsen mellan den och baktarmen inmynna de
m a l p i g h i-ska kärlen, som vanligen äro
trådformiga och förekomma i ett antal af 2 -
ett hundratal. De af skilj a urinsyra och
urinämne och äro sålunda att betrakta som
utsöndringsorgan. I baktarmens yttersta del
nrynna ofta stinkkörtlar, ur hvilka insekten
till sitt försvar afsöndrar illaluktande och
sveda orsakande vätskor. - Nervsystemet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:48:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbl/0392.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free