Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan / 553-554 (1910) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Indigenat, hemortsrätt - Indigestion, svårighet att smälta maten. Jfr. Dyspepsi - Indigetes di, rom. myt. Se Di. - Indigirka, flod i Sibirien - Indignation, harm - Indigo, ett färgämne

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

553

Indigestion-Indigo

554

skulle vara ett stiftets barn, således född i
stiftet eller åtminstone uppfostrad vid dess
läroverk, hvarjämte genom k. dispens kunde
medgifvas annan att erhålla med infödingsrätten
förenade förmåner. Genom k. förordn. 4
nov. 1876 är upphäfdt allt hvad lag och
författningar innehålla därom, att ej någon må
vinna inträde i prästämbetet inom annat stift
än det, i hvilket han är född. Hvar och en,
som är behörig till invigning i prästämbetet,
kan således utan särskild tillåtelse af K. M:t
vinna inträde i prästämbetet inom hvilket stift
som helst. Men sedan han där vunnit inträde,
är han bunden vid samma stift, så att han ej
eger någon beford-ringsrätt utom detsamma,
såvida icke fråga är om prästerlig tjänst i
Stockholm, hvartill befordrings-rätt kan stå
öppen för hela rikets prästerskap, om präst
tillhörande Härnösands eller Luleå stift, som
eger befordringsrätt inom båda dessa stift,
om prästmän, som vederbörligen af församling i
annat stift kallats till fjärde profpredikant,
om sådan prästerlig lägenhet, till hvilken,
såsom fallet är med pa-tronella, prebende-
eller särskildt privilegierade pastorat eller
prästerlig befattning vid personell församling
1. d., ansökning ej sker hos domkapitlet
och domkapitlet ej heller upprättar förslag,
eller om präst, som eger extra ansökningsrätt
hos konungen till regala pastorat; slutligen
rubbas indigenatsrätten, om K. M:t, då efter
upprepade ansökningstider vederbörligt förslag
ej kunnat af sökande inom stiftet erhållas,
medger tillfällig ansökningsrätt för präster
från annat stift, och om efter ansökning K. M:t
tillerkänt någon särskild indigenatsrätt inom
ett annat stift, än det han på grund af sin
ursprungliga, vid inträdet i prästämbetet
förvärfvade indigenatsrätt tillhör (jfr lag
ang. tillsätta, af prästerliga tjänster af 26
okt. 1883 §§ 3, 13, m. 2, 27, 42-45). Indigenat,
vare sig det på ena eller andra sättet tillkommer
någon, utgör således villkor dels för rättighet
att aflägga präst- och pastoralexamen inför
ett stifts domkapitel, dels för rättighet
att under vanliga förhållanden kunna efter
ansökan hos domkapitel af detsamma uppföras
på förslag till ledig prästerlig lägenhet,
vare sig konsistoriell eller regal. I det af
1909 års riksdag antagna förslaget till ny
lagstiftning ang. tillsättande af prästerliga
tjänster har jämväl befordringsrätten till
domprostbefatt-ningar lämnats öppen för hela
rikets prästerskap. Därjämte har samma års
riksdag hemställt om utredning ang. stiftsbandets
(indigenatsrättens) upphäf-vande. _
H. L. R. (K. H. B.)

Indigestion (af lat. nekande in och
digefrere, smälta mat), oförmåga eller
svårighet att vederbörligen smälta (digerera)
maten. Indigestion kan vara förorsakad dels af
födoämnenas osmältbarhet eller deras alltför
stora mängd, dels af sjuklighet hos mage eller
tarmar. Den ger sig till känna genom tyngd, tryck
och värk i maggropen, magsyra, upp-stötningar,
äckel, kräkningar, väderspäcningar (väderkolik),
diarré med osmälta födoämnen (lienteri)
i tarmuttömningarna m. m. Hvarje särskild
form af indigestion måste noga pröfvas, och
behandlingen rättas därefter. Jfr Dyspep si.
F. B.*

IndFgetes di, rom. myt. Se D i.

Indigirka, flod i östra Sibirien, upprinner
på Stanovoibergen och faller ut med flera
armar i Ishafvet. Längd omkr. 1,400 km.
(J. F. N.)

Indignation (lat. indignatio), (moralisk)
ovilja, harm, förtrytelse. – Indignerad (af
lat. indignari), harmsen, förtörnad öfver
något ovärdigt.

Indigo (I’ndicum), ett sedan snart sagdt
urminnes tider kändt och användt färgämne, som
kan erhållas ur en mängd sinsemellan ganska
olikartade växter, såsom Isatis tinctoria
(fam. Cruciferæ), Polygonum tinctorium
(fam. Polygoneæ) m. fl., men framför allt af
arter af det till fam. Papilionaceæ hörande
släktet

Blommande gren af Indigofera tinctoria.

Indigofera, i synnerhet arterna I. tinctoria (se
fig.), I. leptostycha m. fl. (jfr art. Baptisia
tinctoria). Dessa Indigofera-arter äro
halfbuskar eller örter med trädartad stam,
hvars höjd utgör 1–1,5 m. De äro ursprungligen
inhemska i Ostindien, men odlas numera i de
flesta tropiska länder, i synnerhet Ostindien,
Kina, Java, Arabien, Egypten, Senegambien,
Västindien och norra delen af Syd-Amerika. Det
är hufvudsakligen i bladen, som färgämnet
förefinnes, dock ej färdigbildadt under växtens
lif, utan i form af ett i och för sig färglöst,
kristalliserande ämne, indikan, som vid inverkan
af ett i bladen förekommande enzym sönderdelas i
socker och indoxyl, hvilket ämne i svagt alkalisk
lösning lätt oxideras till indigoblått. –
Framställningen af färgämnet ur råmaterialet
tillgår, alltefter det senares beskaffenhet, på
olika sätt å olika produktionsorter. I Bengalen,
där beredningen af indigo eger rum i största
skala, är förfaringssättet följande. De på
morgonen skördade och till buntar förenade bladen
föras samma dag till faktoriet och nedläggas på
aftonen i stora murade kar, som äro anordnade i 2
rader (om 15–20 kar i hvarje), af hvilka den ena
ligger omkr. 1 m. högre än den andra. I de öfre
karen inläggas växtbuntarna, omkr. 100 stycken
i hvarje kar, tätt ordnade invid hvarandra,
och belastas med tyngder, så att de pressas
tämligen hårdt tillsammans. Vid nattens inbrott
påsläppes flodvatten i karen, tills växtbuntarna
ligga h. o. h. under vatten. Följande dag,
sedan jäsningen fått fortgå i 9–14 timmar,
alltefter temperaturen, aftappas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>