Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Indiens språk och litteratur - Indiens språk och litteratur, Litteraturförteckning - Indiens Stjärna. Se Ordnar - Indifferensläge, talverktygens ställning - Indifferent - Indifferent 1. Likgiltig - Indifferent 2. Fys. se Jämvikt - Indifferent 3. Kem. - Indifferenta bad l. termer. Se Bad - Indifferenta källor. Se Hälsobrunn - Indifferentism (se Indifferent) - Indigenat, hemortsrätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
books of the East" innehålla verk ur indiska
litteraturen. Sanskritgrammatikor äro utgifna
af Colebrooke (Calcutta 1805, ofullb.), Carey
(Serampore 1806), Wilkins (London 1808, den
första bok med sanskrittyper, som är tryckt
i Europa), Bopp (4:e uppl., Berlin 1868),
Benfey (Leipzig 1852 och 1855), M. Müller
(Leipzig 1868), Whitney (Leipzig 1879; den bästa
deskriptiva) m. fl. samt på svenska af Edgren,
"Sanskritspråkets formlära" (1883). Den förnämsta
språkvetenskapliga af Wackernagel, I (1896), II,
1 (1905); tidsenlig lärobok: Thumb, "Handbuch
des sanskrit" (1905). Af lexika må nämnas Wilsons
(Calcutta 1817), det första europeiska, Bopps
(3:e uppl. Berlin 1867), Benfey (London 1866),
Williams (London 1872, 2:a uppl. 1898),
Cappeller, "Sanskrit-english dictionary"
(1891), Macdonell, "A sanskrit-english
dictionary" (1893) samt, framför alla,
Böhtlingks och Roths utmärkta verk, den
s. k. Petersburg-ordboken, "Sanskrit-wörterbuch
bearbeitet von Otto B. und Rudolf R." (7 dlr
i stor 4:o, 1855–75). "Sanskrit-wörterbuch in
kürzerer fassung bearbeitet von Otto Böthlingk",
1879–89. - E. Kuhn, "Beiträge zur Pāli-grammatik"
(1875; med litteraturförteckning), E. Müller,
"A simplified grammar of the Pali language"
(1884). Af palikanon har en stor del
utgifvits först under de senaste årtiondena,
t. ex. Dhammapada af Fausböll (1855 med
lat. öfv.; 2:a uppl. 1900 utan öfv.); Sutta
Nipata af Fausböll (1885), öfv. af densamme i
"Sacred books of the East" (bd 10, 1881). Jātaka
af Fausböll i 7 bd (1875–97), totalöfv. af flera
engelsmän under ursprunglig ledning af Cowell,
6 bd (1895–1907). Vinaya utg. af Oldenberg, 5 bd
(1879–83), tilldels öfv. af Oldenberg och Rhys
Davids (i "Sacred books of the East", bd 13,
17, 20). Ett rätt stort antal pali-texter har
öfversatts till svenskan af K. F. Johansson i
"Främmande religionsurkunder", II (1907), samt
"Indiska sagor", I (1907). Af nordbuddistiska
skrifter med gāthā-språk må nämnas Lalitavistara
utg. af Lefmann (1902–08) och Mahāvastu, utg. af
Senart (1882–97). Gāthā-språket är behandladt
af E. Müller, "Der dialekt der Gāthās des
Lalitavistara" (1874). Jfr E. Müller, "Beiträge
zur grammatik des Jaina-prākṛit" (1868). Lassen,
"Institutiones linguæ pracriticæ" (1837). Det
viktigaste arbetet är Pischel, "Grammatik
der prakritsprachen" (i Bühlers "Grundriss
der indoarischen philologie", 1900). En kort
öfversikt öfver prakrit-grammatiken är bifogad
Edgrens ofvannämnda "Formlära". Beames
"Comparative grammar of the modern Aryan
languages" (1873–79). Hörnle, "Comparative
grammar of the gaudian (= nyindiska) languages"
(1880). Lassen, "Indische alterthumskunde"
(4 bd, 1847–61; bd 1, 2 i 2:a uppl.). Zimmer,
"Altindisches leben. Die cultur der vedischen
arier" (1879). Collin, "Om och ur Rigveda", I,
II (i "Ur vår tids forskning" 21, 22). Ludwig,
"Die Mantra-literatur und das alte Indien" (bd
3 af hans öfversättningsarbete; 1878). Kægi,
"Der Rigveda, die älteste literatur der
inder" (1881). K. F. Johansson, "Indernas
bibel. Rigvedas uppkomst och betydelse" (i
"Nord. tidskr.", 1892). Oldenberg, "Die religion
des Veda" (1894). "Die hymnen des Rigveda" (bd I,
1888). Bloomfield, "The religion of the Veda"
(1908). Pischel och Geldner, "Vedische studien"
(I–III, 1888–1901). Weber, "Indische studien"
(18 bd), "Indische
streifen" (3 bd), "Akademische vorlesungen über
indische literaturgeschichte" (2:a uppl. 1876;
engelsk uppl., 3:e uppl. 1892). L. v. Schröder,
"Indiens litteratur u. cultur in historischer
entwicklung" (1887), Winternitz, "Geschichte
der indischen literatur" (bd I, 1908),
K. F. Johansson, "Om den indiska konstpoesiens
ålder" (i Upps. univ:s årsskr. 1909). Muir,
"Original sanskrit texts on the origin
and history of the people of India" (5 bd:
kastväsen, etnologi, språkhistoria, veda,
mytologi, seder och bruk). Hela indiska
filologien skall behandlas i Bühler,
"Grundriss der indoarischen philologie"
(under utg. sedan 1896). Litteraturförteckning
af K. F. Johansson i de olika upplagorna af
"Verdandis studiehandbok" och "Filosofiska
fakultetens studiehandbok". Kataloger öfver
indiska manuskript och böcker äro utg. af
Weber, Haas, Aufrecht, Bühler, Cowell
o. a. Gildemeister, "Bibliothecæ sanscritæ
specimen" (1847). Viktigast Aufrecht, "Catalogus
catalogorum" (3 bd, 1891–1903). Fortlöpande
bibliografi i "Bibliotheca orientalis" utg. af
Zenker 1845–61, af Friderici 1876–83, fortsatt
med Kuhn, "Litteraturblatt f. orientalische
bibliographie" (1883–87), sedan uppgången i
"Orientalische bibliographie", som utges sedan
1887 (utgifvare efter hvartannat A. Müller,
E. Kuhn och L. Scherman). Trübner & Co. utgifva
"Oriental and linguistic literary record"
(London, sedan 1865).
A. E. (K. F. J.)
Indiens stjärna. Se Ordnar.
lndiffere’nsläge, talverktygens ställning vid
den naturliga andningen: öppen ljudspringa,
slappt gomsegel, så att vägen från svalget
är fri både åt mun och näsa till, käkarna
obetydligt aflägsnade från hvarandra, tungan
hvilande i munbottnen och läpparna slutna
eller med en smal öppning samt slutligen
mellangärde och bröstkorg höjande och sänkande
sig sakta och rytmiskt, utan särskild åtgärd af
viljan. Indifferensläget är utgångspunkt för
den analytiska betraktelsen af språkljudens
bildningssätt. Om vokal i indifferensläge
(indifferent vokal) se under Vokal.
Lll.
Indifferent (lat. indifferens). 1. Likgiltig
(om såväl personer som saker), liknöjd, ljum,
kallsinnig, ointresserad, obestämd, icke
utpräglad; betydelselös, som gör hvarken till
eller ifrån.
2. Fys. Om indifferent jämvikt se Jämvikt.
3 . Kem., utan sura eller basiska
egenskaper. En indifferent oxid är en
oxid, hvars hydrat, om det existerar, ger
sältor hvarken med syror eller med baser.
3. P. T. C.*
Indifferenta bad 1. termer. Se Bad, sp. 615.
Indifferenta källor. Se Hälsobrunn.
Indifferentrsm (se Indifferent), i allmänhet
likgiltighet för en sak satt i teori. -
Etisk indifferentism, filos., åsikt,
som nekar all väsentlig skillnad mellan
godt och ondt i moralisk bemärkelse.
L. H. Å.*
Indigenat (af lat. inåi’gena, inföding),
hemortsrätt, infödingsrätt (se Infödd), har en
särskild betydelse i Sveriges kyrkorätt. Det
betyder där rätt för den, som vill tjänstgöra
som präst, att inom ett visst stift vinna
inträde i prästämbetet och där tjänstgöra, med
rättighet att, därest han uppfyller föreskrifna
kvalifikationer, kunna hos stiftets domkapitel
söka och befordras till prästerlig lägenhet
inom samma stift. Denna rättighet betingades
enligt prästerskapets privilegier § 21 däraf,
att prästmannen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
