Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Imperium, lat. - Imperium, lat. 2. Jur - Impersonell, opersonlig - Impersonella konton, hand. - Impertinent, opassande - Impetigo, lat. med. hudutslag - Impetratio dominii, jur. - Impetuoso, it. mus. häftigt - impf., förkortning för imperfectum - Impietet, gudlöshet - Impilathi. Se Impilaks - Impikaks, socken i Viborgs län - Implacentalia l. Däggdjur utan moderkaka - Implantation - Implantation 1. Kir. - Implantation 2. operation i käken - Implantation 3. Medikamentös implantation - Implicite, lat. inbegripet - Implosiva ljud - Impluvium, bygnk. - Imponderabilier, ovägbara ämnen - Imponera, göra intryck - Impopulär, misshaglig - Import, införsel - Important, viktig - Importera. Se Import - Importförbud, införselförbud. Se Tull - Importhandel. Se Handel - Importhus, Se Import - Importun, oläglig - Importör. Se Import - Imposant, mäktig - Impossibel, omöjlig - Impotens - Impot foncier, fr. Se Grundskatt - Impraktikabel, outförbar - Impregnering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kännas endast staten själf eller dess
representant. Statens imperium innebär
rätt för staten att på sitt område utöfva
härskarmakt öfver landet med saker och
personer, att där kräfva fullt erkännande för
sina lagar, genomföra sina regeringsbeslut
och öfva rättskipande myndighet. Denna dess
härskarmyndighet utesluter också enligt regel
hvarje annan stats befogenhet att företaga
statshandlingar inom territoriet. (Jfr
Exterritorialrätt, Statsservitut.)
1. R. Tdh. 2. K. H. B.
Impersonell (af lat. impersonālis),
opersonlig. Jfr Personell.
Impersonella konton, hand. Se Konto.
Impertinent (af lat. impe’rtinens, icke
hörande till saken), opassande, oförskämd,
näsvis, närgången. - Subst. Imperatine’ns
(fr. impertinence).
Impetigo, lat., med., ett hudutslag, beroende
på varbakterier, som intränga utifrån under
hudens hornlager, består af variga blåsor, som
intorka till "krustor" eller "skorpor" och icke
efterlämna ärr. Den viktigaste formen är impetigo
contagiōsa, som ofta uppträder epidemiskt
bland barn af fattigare klasser och lätt botas
genom renlighet och bakteriedödande medel.
F. S-n.
Impetratio dominii (lat.), jur. Se Hyperocha.
Impetuoso [-toåså], it.; mus., häftigt, våldsamt,
stormande. Jfr Con impeto.
impf., förkortning för lat. imperfectum (se
Imperfektum).
Impietet (lat. impi’etas), gudlöshet, brist på
vördnad, pliktförgätenhet. Jfr Pietet.
Impilahti. Se Impilaks.
Impilaks (fi. Impilahti), socken vid Ladogas
norra strand, Salmis härad, Viborgs län,
Finland. Landareal, jämte Kidelä kapell,
889,4 kvkm. Befolkningen, finsk, 12,092
pers. (1907). Inom socknen finnes Östra Karelens
folkhögskola (finsk). I. utgör ett imperiellt
pastorat af 2:a kl., Nyslotts stift, Sordavala
prosteri. – Vid I. finnes Pitkäranta
koppar- och tenngrufva.
O. I. (A. G. F.)
Implacentalia (af lat. nekande in och place’nta,
moderkaka) l. Däggdjur utan moderkaka
ha tidigare i den zoologiska systematiken
uppställts som en underklass af däggdjuren för
att omfatta kloakdjur och pungdjur i motsats
till Placentalia, de med moderkaka utrustade. På
senare tider, helst efter det man uppdagat, att
vissa pungdjur ha moderkaka, har denna indelning
tämligen allmänt öfvergifvits. Se Däggdjur.
L-e.
Implantation (af lat. in, i, och plantatio,
plantering). 1. Kir., ett förfarande, genom
hvilket en tvärdelad tarm insys i en öppning
i magsäcken eller i en annan tarmslynga. Samma
tillvägagångssätt kan komma i fråga, äfven då
andra rörformiga organ, t. ex. urinledaren, måste
förenas med njurbäckenet eller urinblåsan. -
2. En modern operation inom tandläkarkonsten,
hvarigenom naturliga lösa tänder insättas i
tandhålor. Operationen kallas reimplantation,
då tanden återinsättes i den tandhåla,
där den förut suttit, transplantation, om en tand
flyttas från en tandhåla till en annan eller
från en människa till en annan. Märkvärdigt
nog kan man i en del fall lyckas att få tanden
att åter fastna, i synnerhet om såväl tandens
som tandhålans periost (benhinna) är tämligen
oskadad. - 3. Medikamentös implantation,
införandet af läkemedel i fast form antingen
under huden
i underhudscellväfven eller uti en fastare
väfnad. Denna fordom använda metod nyttjades
mest, då man ville förstöra sjukliga tumörer,
kräftknölar o. d. medelst införande af
smala stänger (bacilli, chevilles, flèches
caustiques), innehållande klorzink eller
något annat frätmedel. Stundom införas ännu
på detta sätt smärtstillande medel, såsom
morfin o. d. För ett bekvämare införande af
dessa stänger har P. V. Bruns uppfunnit
en särskild implantationsnål.
1. J. Å. 2-3. P. B. (J. A.)
Impli’cite, lat., eg. inveckladt i, inneslutet,
inbegripet. Motsats: Explicite.
Implosiva ljud (af ett förutsatt lat. implodere
som motsats till explodere, utstota) kallas
någon gång vid explosiva (klusila) språkljud
(p, t, k, b, d, g) det ljud, som skulle höras
vid talorganens sammanslutning. Det märkes
i svenska språket tämligen tydligt efter
kort vokal, t. ex. i klappa, skatt. Som det
väsentliga vid dessa språkljud uppfattas dock
i allmänhet det ljud, som höres vid öppnandet
(explosionen), och implosionen betraktas såsom
öfvergångsljud eller glidning. Jfr Explosiva
ljud. Lll.
Impluvium (lat., af implu’ere, regna in),
bygnk. Se Atrium 1 och Bostad, pl. I.
Imponderabilier (af lat. nekande in och po’ndus,
vikt), "ovägbara ämnen", kallades i äldre tider
de ämnen, som antogos framkalla ljus, värme samt
magnetiska och elektriska fenomen. Namnet har
blott ett historiskt intresse. I vår tid anses
ljus, värme, magnetism och elektricitet bero
på rörelse- och spänningstillstånd i etern och
i kropparna.
Imponera (af lat. impōnere, pålägga), göra
intryck, ingifva vördnad, göra sig gällande.
Impopulär (fr. impopulaire, af lat. nekande
in och po’pulus, folk), misshaglig för folket,
illa sedd.
- Subst. Impopularitet. - Jfr Populär.
Import (af lat. importāre, införa), införsel af
varor från främmande länder; varor, som
införas. (Motsats: Export). Jfr Införsel och
Handelsbalans. - Importera, införa (varor
från främmande länder). - Importhus, hand.,
handelshus, som gör affärer uti införsel
af varor.
- Importör, en som gör affärer i införsel af
varor från utlandet.
Important (fr. important), viktig,
betydelsefull.
Importera. Se Import.
Importförbud, införselförbud. Se Tull.
Importhande!. Se Handel, sp. 1302.
Importhus. Se Import.
Importun (af lat. importunus), oläglig,
hinderlig, besvärlig. Möts.: Opportun
Importör. Se Import.
Imposant (se Imponera), imponerande; mäktig.
Impossibel (lat. impossi’bilis), omöjlig.
Impotens (lat. impote’ntia, af nekande in och
po’sse, kunna), oförmåga att fullgöra de sexuella
funktionerna. - Adj. Impotent. F. B.*
Impot foncier [ä̃på̄ få̄siē], fr. Se Grundskatt,
sp. 416.
Impraktikabel (fr. impraticable), outförbar,
ofarbar, oframkomlig (om en väg).
Impregnering [-prenjēr-], af lat. imprægnare,
ett ämnes i fint fördeladt tillstånd likformiga
inträngande och inblandning i ett annat (vanligen
fast) ämne. Detta sker oftast så, att det senare
(det som skall impregneras) indränkes med en
lösning af det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
