Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hörup, Viggo - Hösch, järn- och stålverk - Höskallra, bot. - Hösmål - Hösnufva, med. - Hössna (Hösna), socken i lfsborgs län - Höst - Höst, Jens Kragh - Höstack - Höstadonis, bot. - Höstaster, bot. - Höstbienn, bot. - Höstbruk, landtbr. - Höstdagjämning, astron. - Hösteting, jur. - Höstfibla. bor. - Höstfloden, Se Flod 2. - Höstflox, bot. - Höstfrukt, trädg. - Höstgröe, bot. - Höstmaaned. da. Se Augusti - Höstmånad. Se September - Höstsyren, bot. - Höstsådd. landtbr. - Höstsäd. landtbr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
enden ej få dem fällda. Han var sedan
1873 medarbetare i vänsterns hufvudorgan,
"Morgenbladet", och 1881-83 dess redaktör tills,
med K. Berg och E. Brändes. Då den förstnämnde
sökte närma sig F. Bojsen och hans politiska
vänner för att grunda "danska vänstern" (1884),
måste H. lämna den redaktionella ledningen af
"Morgenbladet", men uppsatte i okt. 1884 med
E. Brändes tidningen "Politiken", hvars redaktör
han förblef till 1901 och där han förde radikala
vänsterns ("européernas") talan. 1887-90
tillhörde han "det forhandlende venstre" i
motsats till Berg, ja, sökte t. o. m. genom
direkta underhandlingar med högerns ledare
åstadkomma en politisk förlikning, rent af med
väsentliga medgifvanden åt utvecklingen af
försvaret, fastän han eljest var den skarpaste
motståndare härtill, då han i militarismen såg
demokratiens värste fiende. 1890 sammanslöt han
sig ånyo med Berg för att bekämpa F. Bojsens
nya förhandlingspolitik, som 1894 slutade med
"forliget"; men redan 1892 undanträngdes han i
sin valkrets Kjöge af Alberti och fick ej vidare
säte och stämma i riksdagen. Dessutom miste han
posten som statsrevisor (som han varit sedan
1879) och återfick den först 1895, Däremot
blef han i den första vänsterministären vid
systemskiftet i juli 1901 minister för offentliga
arbeten; men som han redan då var dödssjuk, hann
han uträtta blott mycket litet de 7 återstående
månaderna af sin lifstid. H. hade otvifvelaktigt
största betydelsea som journalist: han var en
mästerlig stilist och bitande kvick som agitator;
han egde en sällsynt förmåga att sammantränga
hela sin tankegång i några få slagord. Redan 1876
ljöd parollen: "Ingen över og ingen ved siden af
folketinget". Mot försvarsrörelsen utslungade
han satsen: "Hvad kan det nytte?" samt det
hånfulla uttrycket "vandrende lirekasser" emot
de officerare, som landet rundt agiterade för
saken. Genom sin våldsamhet dref han dock snarare
motståndarna till handling och befordrade således
i själfva verket den sak, han helst ville hålla
tillbaka. Liksom han 1882- 86 var den ifrigaste
förespråkare för "visnepolitiken", tog han
efter 1890 skarpast till orda mot arbetet för
praktiska reformer, innan författningsstriden
slutat med seger för vänstern; "Reformidioter"
var då hans speglosa. Han ansåg det nämligen
för en hufvuduppgift att "radikalisera" folkets
hela tankegång (han hade tidigt nära anslutit
sig till G. Brändes); då skulle grundlagen, som
under provisorierna måste sägas ha annulerats,
med tiden återuppstå af sig själf i full kraft
och härlighet. 1902-04 utkom ett urval af hans
tidningsartiklar och tal: V. Hörup i tale og
skrift (3 bd). 1908 reste H:s anhängare en af
J. Willumsen modellerad, stående bronsstaty af
honom i Rosenborg have. E. Ebg.
Hösch, järn- och stålverk. Se Dortmund.
Höskallra, bot., namn på arter af släktet
Rhinanthus.
Hösmål, affall af blad och andra smådelar,
som smulats från hö.
Hösnufva, med. Se Höfeber
Hössna (Hösna), socken i Älfsborgs
län, Eed-vägs härad. 6,383 har. 869
inv. (1908). H. bildar med Gullered och
Strängsered ett konsist. pastorat i Skara stift,
Red vägs kontrakt.
Höst, en af de fyra årstiderna, som astronomiskt
(men ej meteorologiskt) för norra jordhalfvan
begynner vid höstdagjämningen (23 sept.)
och för södra jordhalfvan vid vårdagjämningen
(21 mars). Jfr Dagjämning och Årstider.
E. J.*
Höst, Jens Kragh, dansk författare, f. 1772,
d. 1842, blef 1792 juris kandidat och kort
därefter sakförare samt 1801 assessor i Hof-
og stadsretten, men miste 1808 ämbetet
därför, att han skrifvit en inlaga till
förmån för en förfalskare. Senare fick han
dock pension och 1817 tillåtelse att taga
juris doktorsgrad. Han utvecklade stor,
men rätt ytlig författarverksamhet, utgaf
efter hand en rad litterära eller kåserande
tidskrifter af kort varaktighet och många
öfversättningar samt författade några
historiska skrifter, i synnerhet om Kristian
VII:s regeringstid. Största betydelsen har Grev
J. F. Struensee og hans ministerium (3 bd, 1824,
tillökad ty. öfv. 1826 -27), fastän genomträngd
af okritisk beundran för denne statsman. H. var
en af dem, som tidigast och ifrigast sträfvade
att åstadkomma samförstånd mellan Nordens folk,
ledde 1795 tidskriften "Nordia" som gemensamt
organ, var den egentlige stiftaren af Det
skandinaviske litteraturselskab (1796) och i
6 år dess sekreterare samt författade flera
afhandlingar i dess tidskrift. H. utarbetade
äfven Svensk haandordbog (1799) och Svensk
sproglære (1808). Efter statshvälfningen
i Sverige 1809 sändes H. till Stockholm att
verka för Fredrik VI :s val till tronföljare
och var efter Karl Augusts död 1810 äfven
upphofsmannen till "ballonproklamationerne",
som hade samma syfte. Se vidare H:s Erindringer
om mig og mine samtidige (1835) och J. Ekedahl,
"J. K. H:s verksamhet i den svenska kulturens
tjänst" (i Festskriften till Schück, 1905).
E. Ebg.
Höstack. Se Höbärgning.
Höstadonis, bot., namn på Adonis autumnalis,
hvilken, odlad som prydnadsväxt, äfven bär namnen
bloddroppar, gossen i det gröna.
Höstaster, bot., namn på Chrysanthemum roseum
(Pyrethrum roseum).
Höstbienn, bot. Se Hapaxant.
Höstbruk, landtbr., åkerns bearbetning på
hösten, består hufvudsakligen i upplöjning
af den jord, som skall besås följande vår,
och den, som skall trädas följande sommar.
H. J. Dft.
Höstdagjämning, astron. Se Dagjämning.
Hösteting, jur. Se Ting.
Höstfibla, bot., namn på Leontodon autumnalis.
Höstfloden. Se Flod 2.
Höstflox, bot., namn på Phlox autumnalis.
Höstfrukt, trädg., sådan frukt (äpplen och
päron), som är njutbar från midten af oktober
till jul. Jfr Vinterfrukt.
Höstgröe, bot. Se Poa.
Höstmaaned [-måned], da. Se Augusti.
Höstmånad. Se September.
Höstsyren, bot., namn på Phlox autumnalis.
Höstsådd, landtbr., sådd på hösten af växter,
som skola fortsätta att växa följande sommar. (Se
Höstsäd.) I trädgårdarna höstsås stundom frö
af morötter, palsternackor och en del andra
fröslag, som gro tidigt följande vår och då
hinna tidigare utveckling än efter vårsådd.
H. J. Dft.
Höstsäd, landtbr., säd, som sås på hösten
för att öfverlefva vintern och skördas
följande sommar. I Sverige odlas vanligen
endast hvete och råg, i landets södra
delar stundom äfven korn som höstsäd.
H. J. Dft.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
