Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Göktytsläktet - Göl - Göling - Göllnitz - Göllschau - Gölniczbánya - Gömfröig - Gömfröväxter - Gömör - Göppert, Heinrich Robert - Göppingen - Göra an land - Göra en boll - Göra fast - Göra loss segel - Göran (Georg), den helige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hufvudet bakåt. Göktytans läte är gällt och lätt igenkännligt
samt höres under parningstiden. C. R. S. (L-e.)
Göl, en till omfånget helt liten och obetydlig,
men ej sällan ganska djup, i skogsmarker belägen
sjö, som vanligen upptager midten af en torfmosse
och i så fall utgör den kvarvarande ringa återstoden
af en något större vattensamling, hvilkens plats
efter hand inkräktats och intagits af den från
kanterna (och bottnen) sig alltjämt ökande torf- och
mossbildningen. Sådana gölar kallas "igenväxande",
d. v. s. deras yta minskas fortfarande, och de komma
slutligen att helt och hållet försvinna. E. E.
Göling. stundom Görling, sjöv., hissverk,
bestående af ett tåg, "skuret" genom ett fast, enkelt
block, enkel göling, eller genom ett fast och ett
rörligt enkelt block, dubbel göling. O. E. G. N.*
Göllnitz [gö’ll-]. Se Gölniczbánya.
Göllschau [gö’ll-], graffält. Se Hallstatt-tiden.
Gölniczbánya [gö’lnitsbanja], ty. Göllnitz, stad
i ungerska komitatet Zips. 4,093 tyska och slovakiska
inv. (1901). Fordom betydande, nu uttömda
järn- och koppargrufvor. K. B. W.
Gömfröig, bot., växt med slutna fruktblad,
bildande en pistill, som innesluter fröämnena;
motsats nakenfröig, med öppna, ej sammanväxta
fruktblad. G. L-m.
Gömfröväxter, bot.., angiospermer (se Angiospermæ).
Gömör [gö’-], förr Gömör-és-Kis-Hont
[kij-], komitat i norra Ungern v. om Theiss. 4,289
kvkm. 183,784 inv. (1901), hvaraf 56 proc. ungrare,
41 proc. slovaker och 2 proc. tyskar. Det är fylldt
af Gömör-Zips-bergen och i n. Låga Tatra, som i
Királyhegy l. Králova hola når en höjd af 1,943 m.
Rika grufvor (särskildt kobolt, nickel och järn) och
stora skogar. Jordbruket blomstrar i de fruktbara
dalarna i söder. Betydande fruktodling. Hufvudstad
är Rimaszombat (Gross-Steffelsdorf). K. B. W.
Göppert [gö’p-], Heinrich Robert, tysk
botanist och paleobotanist, f. 25 juli 1800, d. 18
maj 1884, blef 1827 docent, 1831 e. o. och 1839
ord. professor i medicin och botanik vid universitetet
i Breslau. Som författare var han särdeles
produktiv inom många olika områden. Hans botaniska
och paleobotaniska arbeten och uppsatser, som stiga
till öfver 200, röra sig om beskrifvande botanik,
växternas anatomi, morfologi och fysiologi, botaniska
trädgårdar, uppkomsten af stenkol, processerna vid
växters förstening, den inre strukturen af stenvandlade
stammar m. m., hvarjämte han beskref en stor
mängd fossila växter från olika formationer samt
utgaf några uppsatser i medicin. Hans paleobotaniska
arbeten äro de mest omfattande, och bland dem må
särskildt nämnas Die fossilen farrnkräuter (1836),
Die gattungen der fossilen pflanzen (1841-42), den
botaniska delen af G. K. Berendts arbete Die im
bernstein befindlichen organischen reste der vorwelt
(1845), Ueber die entstehung der steinkohlen
(1848, prisbelönt skrift), Monographie der fossilen
coniferen (1850; en med dubbla priset belönt
täflingsskrift) och Die fossile flora der permischen
formation (1864-66). Hans många öfriga
paleobotaniska arbeten behandla fossila växter från
silurformationen till den tertiära. Hans material hämtades
ej ensamt från Europa, utan äfven från Asien
(Sibirien, Persien, Java).
A. G. N.
Göppingen [gö’p-], stad i Württemberg,
Donaukretsen, vid Fils, ett tillflöde till Neckar, 315
m. ö. h. 20,813 inv. (1905). Stort slott, byggdt
1559-67 (till en del af sten från borgen
Hohenstaufen). Realskola; mycket betydande fabriker för
kläden, emaljerade bleckvaror, leksaker,
landtbruksmaskiner m. m. Den forna kuranstalten, som
varit besökt sedan ett par hundra år, förvandlades
1850 till en privat sinnessjukanstalt. Flera alkaliska
källor. Dessa äro kända sedan 1404 och stodo
sedan i stort anseende. Vattnet försändes i handeln
(minst 1 mill. flaskor årligen) och begagnas som
läskedryck.
J. F. N. Ln.
Göra an land, sjöv. Se Angöra land.
Göra en boll, spelt. Se Biljard, sp. 380.
Göra fast, sjöv. Se Belägga.
Göra loss segel, sjöv., att för seglens sättning
eller torkning lossa de beslagsband, hvarmed seglen
äro fästa.
O. E. G. N.*
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
