Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gnosticism ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1379
Gobinism-Goblet d’Alviella
1380
juli 1816 i Ville-d’Avray i närheten af
Paris, d. 13 okt. 1882 i Turin, beträdde
1849 den diplomatiska banan som Tocquevilles
kabinettschef, fick 1855 anställning vid
franska beskickningen i Persien och blef
1859 kejser-\ lig kommissarie vid J franska
fiskerietablis-semangen å Newfoundland. 1861
åter-I vände han till Persien, förflyttades 1864
som envoyé till Aten, blef 1868 sändebud i Eio de
Janeiro och fick 1872 transport l till Stockholm,
hvari-från han rappellera-des 1877. G. utvecklade
en omfattande verksamhet som författare af såväl
vittra som filosoferande skrifter: Les adieux
de Don Juan (1842), La clironique rimée de Jean
Chouan et de ses compagnons (1844), Le prisonnier
chanceux och Nicolas Bela-voir (romaner, förlagda
till 16:e årh.), Ternove (roman, skildrade
tilldragelser 1814-15), Essai sur rinégalité des
races humaines (4 bd, 1853-55, 2:a uppl. 1884;
tysk öfv. 1898-1901), Religions et philosophies
dans l’Asie centrale (1865; 3:e uppl. 1900),
Lecture des textes cunéiformes (1858), Trois ans
en Asie (1863), Traüé des écritures cunéiformes
(1864), L’abbaye de Typhaines (s. å.), Voyage d
Terre-Neuve (1865), Histoire des perses ä’apres
les auteurs orientaux, grecs et latins (1869),
Souvenirs de voyage (1872; en samling noveller),
La renais-sance (1873, prisbelönt af Franska
institutet), Nou-velles asiatiques (1874), Les
Pleiades (s. å.; roman), Amadis (1877; epos)
samt Ottar Jarl, conquérant du pays de Bray en
Normandie (1879), i hvilket G. ville uppvisa
sin härkomst från denne nordiske yiking. Ett
urval af G :s skrifter, Pag es choisies, utkom
1905. - 1894 bildades i Tyskland på initiativ af
prof. Schemann i Freiburg en Gobineau-vereinigung
för att utbreda kännedomen om G. och hans verk
samt de i dessa framlagda idéerna. G. och den
på honom grundade åskådningen, "gobi-nismen",
utgår från en ursprunglig rasolikhet emellan
svarta, gula och hvita människor, af hvilka
de sistnämnda, arierna, voro de absolut högst
stående. Folkvandringar och folkblandningar ha
modifierat de rena typerna, men hos germanerna
fortlefver det ariska blodet renast, och i
Norden finner man de värdefullaste resterna af
elitrasen. De germanska folken är en glänsande
historisk mission förbehållen. Socialt är
gobinismen naturligtvis aristokratisk och
antisemitisk; konstnärligt och filosofiskt har
den samband med Wagners och Nietzsches verk och
teorier (jfr C h a m b e r-lain, H. St.). Se
arbeten om G. och hans lära af Kretzer (1902),
Kleinecke (s. å.), Seilliére (1903) och Friedrich
(1906). J. M-r.«
Gobini’sm [gå-]. Se Gobineau, J. A. de. Gõbio,
zool. Se San d kry parsläkt et. Gobir (Gober),
en hausastat på gränsen mellan Sahara och
Sudan, n. om Sokoto och Katsena, s. om Air.
Dess befolkning skall utgöra den ädlaste delen
af hausafolket. Den har tappert kämpat emot
de från v. framträngande fulbe och ännu efter
mer än hundra års krig icke kufvats af dem.
J. F. N.
Gõbius, zool. Se Smörbultsläktet.
Goblet [gåblä’], E en e, fransk statsman,
f. 26 sept. 1828 i Aire-sur-la-Lys
(dep. Pas-de-Calais), d. 13 sept. 1905 i
Paris, blef 1850 juris doktor i Paris samt
advokat i Amiens och 1870 generalpro-kurator
därstädes efter kejsardömets fall. 1871 tog
han afsked för ätthelt egna sig åt politiken
och invaldes s. å. i nationalförsamlingen, där
han slöt sig till republikanska vänstern. 1877
invaldes han i deputeradekammaren och tog
energisk del i striden mot de Broglies
och Rochebouëts kabinett. 1879 blef han
understatssekreterare i ju-stitieministeriet
och jan. 1882 inrikesminister i de Freycinets
kabinett. Har* genomförde som sådan lagen om
märernas val af kommunerna samt en del andra
viktiga administrativa förslag, men afgick i juli
s. å. jämte hela ministären. Som oppositionsman
kämpade G. med kraft för förvaltningens
decentralisering, författningsrevision och
reform af strafflagen. April 1885-dec. 1886
var han undervisningsminister i kabinetten
Brisson och de Freycinet samt uppträdde därunder
energiskt mot klerikalismen och genomförde en
reorganisation af universiteten och skollagen
af mars 1886, som lämnade primärundervisningen
åt lekmän. Efter de Freycinets fall blef
han ministerpresident och inrikesminister,
men lyckades ej genomföra sin älsklingsplan,
Paris’ kommunala omorganisation, och störtades
(17 maj 1887) genom en koalition mellan högern
och en del af vänstern. April 1888-febr. 1889
var han utrikesminister i Floquets ministär,
tillsammans med hvilken han föll på förslaget
om författningsrevision. Vid valen 1889 föll han
igenom för en utpräglad boulangist, men insattes
1891 af dep. Seine i senaten. Tillsammans med
Lockroy, Sarrien, Pey-tral och Millerand uppsatte
han kort därpå tidningen "Petite république
franpaise", som kämpade för genomförandet af
en praktisk socialism, och 1893’ valdes G. åter
till deputerad samt blef i kammaren ledare för
den social-radikala gruppen. Vid nyvalen 1898
föll han igenom och drog sig då tillbaka från
politiken. G. skref bl. a. Correspondance de
la municipalité d’Amiens pendant l’année 1792’
(1879), Notice sur M. Gauthier de Rumilly
(1884) och La revision de la constitution
(1893). E. A-t. Goblet d’Alvie’lla
[gåblä’]. 1. Albert Joseph G. d’A., grefve,
belgisk krigare och statsman, f. 1790, d. 1873,
blef 1811 ingenjörofficer i franska armén,
trädde 1814 efter Napoleons fall i nederländsk
tjänst och fick sig anförtrodd ledningen af
fästningsbyggnaderna vid franska gränsen. Vid
belgiska upprorets utbrott 1830 utnämndes G. af
provisoriska regeringen till generaldirektör för
genikåren samt blef 1831 belgisk krigsminister
och generalinspektör öfver fästningarna och
genikåren. 1832-33 var han utrikesminister och
åvägabragte-som sådan i maj 1833 konventionen
med Frankrike-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
