Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gobu Leuvu ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1381 Gobu Leuvu–Goda verk 1382
och England, hvarigenom fientligheterna
mellan Belgien och Nederländerna upphörde. Han
blef sedan belgiskt sändebud i Portugal och
blef där till lön för de tjänster han gjort
drottning Maria da Gloria upphöjd till grefve
af Alviella. 1839 återvände G. till Bruxelles
och blef minister utan portfölj, var 1843–45
ånyo utrikesminister och tillhörde till 1859
kammaren, där han slöt sig till liberala
partiet. Som general tog G. afsked 1854. Han
utgaf bl. a. Mémoires historiques (2 bd,
1864–65). Jfr biografi af Juste (1870). –
2. Eugène G. d’A., grefve, den föregåendes
sonson, belgisk skriftställare och resande,
f. 1846, började sin bana som advokat, var
1874–78 medlem af deputeradekammaren och är som
medlem af senaten (1892–94 och sedan 1900) en af
den liberala gruppens ledande män. 1894 blef G.,
som företagit flera vetenskapliga forskningsresor
i Sahara, Indien och Himalayatrakterna,
professor i religionshistoria vid universitetet
i Bruxelles. Bland hans skrifter märkas Sahara
et Lapponie (1876), Partie perdue (1877, en
belgisk sederoman), Inde et Himalaya (s. å.;
2:a uppl. 1880), Histoire réligieuse du feu
(1887), La migration des symboles (1891) och
La representation pro-portionelle en Belgique
(1900). G. redigerade 1874 -90 den ansedda
tidskriften ”Revue de Belgique”.
(V. S–g.)
Gobu Leuvu. Se Cobo Leuvu.
Goch, stad i preussiska reg.-omr. Düsseldorf
(Rhenprovinsen), vid Niers, ett tillflöde till Maas.
10,232 inv. (1905). Mångsidig industri.
Goch, Johann von, eg. Johann Pupper, en af de
s. k. reformationens förelöpare, f. i Goch,
d. omkr. 1475, upprättade 1459 i Mecheln ett
kanonisskloster, hvilket han sedan förestod. I
sina skrifter De quatuor erroribus circa legem
evan-gelicam och De libertate christiana yrkade
han, i strid med kyrkans åsikt, på en mera
augustinsk uppfattning af frälsningen och ett
grundligare studium af bibeln än som på den
tiden var vanligt. Se O. Clemen, ”J. P. von
G.” (1896).
(Hj. H–t.)
Goczalkowitz [gåttʃa′lkå-], schlesiskt soolbad
nära österrikiska gränsen, 226 m. ö. h., bekant
för sin jodhaltiga koksaltkälla, som mycket
uppsökes af skrofulösa patienter. Säsong
15 maj–15 sept. Omkr. 2,000 kurgäster.
Ln.
Goda gärningar l. Goda verk (lat. bona opera), i
den katolska teologiens terminologi och sedermera
äfven i den äldre protestantiska teologien
(fast i grunden föga stämmande med dennas mera
enhetliga uppfattning af den etiska uppgiften)
den vanligaste sammanfattande beteckningen för
det sedliga lifvet. De satser, som Luther i denna
punkt gentemot den katolska kyrkan häfdar, äro
i hufvudsak följande. 1) De goda gärningarna
kunna på intet sätt förtjäna Guds nåd eller
bidraga att åt människan förvärfva rättfärdighet
inför Gud; denna undfås af ren nåd genom tron
allena, och först ur denna kunna verkligt goda
gärningar framgå. 2) Men ur denna måste de ock
med inre nödvändighet framväxa, med den tacksamma
kärleken till Gud som sitt högsta motiv och sin
djupaste drifkraft (gentemot romerska polemikers
anklagelser mot reformatorerna för att ”förbjuda
goda gärningar”). 3) Kännetecknen på de verkligt
goda gärningarna äro dels att de äro framgångna
ur tron, dels att de äro i öfverensstämmelse med
Guds vilja och befallning. Härtill hör ock, att
de göras i den kallelse, som Gud genom sin försyn
åt enhvar anvisat, och, på samma gång som de för
den utöfvande själf äro en nyttig öfning och
tukt, ha sitt positiva syfte i att göra andra
godt, att bevisa ”nästan” kärlek (gentemot
munkväsendet och asketismen öfver hufvud).
E. Bg.
Goda-Hoppsudden, bergudde i södra Afrika,
v. om Afrikas sydspets, Kap Agulhas, under
34° 43′ s. br. och 18° 30′ ö. lgd. B. Diaz,
som kringseglade udden 1486, kallade den
Cabo tormentoso (stormiga udden), hvilket
namn af Portugals framsynte konung Johan
II ändrades till Cabo da boa esperança,
d. v. s. Goda-Hoppsudden.
(J. F. N.)
Godalming [gå′dəlmiŋ], stad i engelska
grefsk. Surrey, 6 km. ofvanför Guildford,
vid Thames’ segelbara biflod Wey. 8,748
inv. (1901). Strumpväfveri. Omkr. 1 km. i
n. v. ligger sedan 1872 Charterhouse school,
en af Englands förnämsta skolor (närmare
600 studerande), grundad 1611 vid Aldersgate
i London.
J. F. N.
Godard [gådār], Benjamin Louis Paul, fransk
kompositör, f. 1849 i Paris, d. 1895 i
Cannes, studerade violin för E. Hammer
och Vieuxtemps samt harmoni för Eeber vid
Pariskonservatoriet. G. blef 1887 lärare
i ensemblespel vid konservatoriet. Han
komponerade först en mängd sånger, pianosaker
och kammarmusik, sedermera symfonier, bl. a. Le
Tasse (med sångsoli och körer till, belönt med
staden Paris’ pris 1878) och Symphonie orientale
(18P4), samt försökte sig utan egentlig framgång
som operakompositör, med Jocelyn (1888), Dante
(1890) o. a. Hans verk äro lättflytande samt
röja naturlig smak och ofta behaglig ingifvelse,
men han gaf sig sällan ro att genomarbeta dem.
E. F–t.
Godartad beskällarsjuka. Se Beskällarsjuka.
Godavari [gåudā′vərī], Godaweri. 1. Förnämsta floden på Deccan i
Främre Indien. Den rinner upp på östra
sidan af västra Ghats vid Trimbak, på 1,000
m. ö. h. (endast 80 km. från Arabiska hafvet),
flyter, i östsydöstlig hufvudriktning, genom
Nizams rike, sedan på gränsen mellan detta
och Centralprovinserna och slutligen genom
presidentskapet Madras samt faller ut i Indiska
oceanen genom flera armar. Längd omkr. 1,450
km. Flodområde omkr. 290,600 kvkm. Bifloder:
fr. h. Manjira, fr. v. Pranhita (bildad genom
föreningen af Wardha, Penganga och Wainganga),
Indravati, Tal och Sabari. Klippor på flera
ställen i flodbädden göra, att flodens öfre
lopp ej är segelbart, och försök att genom
kanaler kringgå dessa hinder ha hittills ej
medfört något större resultat. Däremot ha i
mynningsområdet flera kanaler med en sammanlagd
längd af 850 km., däraf 740 km. segelbara,
blifvit gräfda dels för bevattning af ett förr
under torra år för hungersnöd utsatt område,
dels i handelns intresse. Sedan 1864 står G.,
som är en af Indiens tolf heliga floder,
genom kanal i förbindelse med Kistna. –
2. Distrikt i presidentskapet Madras, på ömse
sidor om ofvannämnda flods nedre lopp. 20,350
kvkm. 2,301,759 inv. (1901). Hufvudprodukter äro
ris, majs, jute, hampa, bomull, tobak, sockerrör
och indigo. Hufvudstad är Cocanada.
(J. F. N.)
Godaweri. Se Godavari.
Goda verk. Se Goda gärningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
