Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass / 1377-1378 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gnosticism ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1377

Gobdas-Gobineau

1378

Gobdas. Se Lapsk mytologi.

Gobelä’ngsöm, ett slags broderi, som
imiterar gobeläng- 1. hautelisseväfnad. Jfr
Gobelängtapeter, Hautelisse och Sömnad.

Gobelängtapeter, väfda tapeter med
figurframställningar, utgångna från den berömda
statsfabriken Les Gobelins i Paris. Att,
såsom ofta sker, begagna ordet om alla
slags väfda tapeter med figurframställningar
är oriktigt. Den nämnda fabriken har sitt
namn efter familjen G o b e l i n, hvars
medlemmar där redan på 1400-talet utöfvade
färgar-yrket. 1662 förvandlades den därstädes
förut befintliga enskilda tapis-serimanuf
akturen genom Ludvig XI V :s finansminister
Colbert till en statsinstitution, organiserad
genom ett kungligt dekret af 1667 och under
namnet Manufacture royale des meu-bles de la
couronne omfattande ej blott tillverkning af
tapisserier, utan jämväl af guldsmedsarbeten,
finare träarbeten och mosaik. I början utfördes
där såväl &asse-/isse-tapeter (med liggande,
nästan horisontal varp) som (med stående, ver-
tikal varp). Tillverkningen af de förra
flyttades dock sedermera till Beauvais, och
förfärdigandet af andra konstslöjdalster än
väfnader upphörde redan mot slutet af Ludvig XIV
:s regering. Tillverkningen leddes af framstående
konstnärer, bland hvilka den förste var Charles
Le Brun (1663-90), och fördunklade snart alla
andra manufakturer af liknande art. Mönstren
- historiska, mytologiska, allegoriska och
genreframställningar - komponerades af tidens
mest ansedda konstnärer och utfördes sedermera
af en skara skickliga konstväfvare. Fabriken,
som eger bestånd ännu i dag, betraktas som ett
offentligt undervisningsverk och åtnjöt 1908
ett statsunderstöd af omkr. 400,000 frcs samt
sysselsatte 60 konstväfvare utom styrelsepersonal
och lärlingar. Kungl, husgerådskammaren i
Stockholm eger flera uppsättningar af verkliga
gobelängtapeter, Jasons och Medeas historia,
Don Quijote, Theseus’ historia, jfr fig. å
sp. 1375-1376, m. fl. Eljest äro i Sverige
flandriska tapisserier de oftast förekommande. Se
John Bottiger, "Svenska statens samling af väfda
tapeter" (3 bd, 1895-96). - Jfr H a u t e - 1 i
s s e, Savonnerie, Tapisseri. Se Väfda tapeter.
üPk-*

Gober. Se G o bi r.

Gobert [gåba/r], Napoleon, fransk mecenat,
f. 1807, d. 1833, testamenterade betydande summor
till Franska institutet för belöning af de bästa
arbeten rörande Frankrikes historia. "Les prix
Gobert" äro årligen 4, 2 på 9,000 och 2 på
1,000 frcs, och utdelas af Franska akademien
samt Aca-démie des inscriptions.

Gobe rta, astron., en af småplaneterna.

Gobi (mong. "öken"; kines. Schamo, "sandhaf"),
östra delen af det stora ökenområdet Hanhai
(se d. o. och Asien, sp. 158). I s. v. öfvergår
den under 90°–92° ö. lgd i öknen Kum
Tag ("sandberg") och i Tarimbäckenet samt
nordligare under 94°–96° ö. lgd i Dsungariet;
i n. och s. äro gränserna skarpt markerade
genom de omgifvande kantbergen, i ö. brukar
Chin-gan-bergen räknas som
gräns, ehuruväl ett vidsträckt område ö. om
dessa berg kallas östra Gobi. Man brukar dela
G. i en västlig och en östlig del; i den förra
flyta vattendragen, där de ej utsina i sanden,
till Jenisei och Irtysj, i den senare till Amur
och Hwangho; gränslinjen går fram mellan 107°
och 110° ö. lgd. Den västra delen är ganska väl
känd, enär den stora karavanvägen Jy-mönn går
tvärs öfver den, men den östra hälften är ännu
ofullständigt känd. Västra

Sand- och leröken i södra Gobi (med karavanväg).

G. är delvis fylldt af berg, såsom Changaibergen
i n. och utlöpare från Altai samt Tian-schan;
dess medelhöjd är 800–1,400 m. ö. h. Östra
G. är betydligt bredare och mindre bergigt, men
på stora områden täckt af mäktiga lager yngre
eruptiv; höjden, i regel 750–900 m., stiger vid
kanterna till 1,200–1,500 m. och däröfver. – I
närheten af kantbergen upptages G. af ett bredt
stäppområde, innanför detta förhärskar i västra
G. sandöknen, hvilken väl äfven upptager stora
delar af östra G., dock är här kiselstenöknen
vanligare. På bergen växa gräs samt här och där
förkrympta almar; alldeles vegetationslösa äro
endast vissa trakter, dock finnes ingenstädes
skog. Till öfvervägande del är G. en stäpp,
som under den varma årstiden har ett täcke
af gräs, lökväxter och buskar. Träd äro så
sällsynta, att de af mongolerna betraktas som
heliga. Äfven djurlifvet är sparsamt och saknas
alldeles på vida områden. I G. finnas den vilda
kamelen (i västra delen), harar, räfvar, vargar,
små gnagare och stäppfåglar. Bofasta invånare
har G. endast mot gränsen till Kina; eljest
genomströfvas det af mongoliska nomader, som
bo i tält (jurter). Vissa karavanvägar finnas,
såsom Jy-mönn utefter den södra kanten, en
annan går från Kwei-hwatsjöng n. ö. om Hwanghos
nordligaste knä öfver Uljasutai till Kami (Hami)
vid Tian-schans östra del, en från Kiachta öfver
Urga till Lan-tsjou samt den mest bekanta från
Kiachta öfver Urga till Peking, som är den ryska
handels- och postvägen och kräfver för posten
12–14 dagar, m. fl. – Den första kunskapen
om G. lämnade jesuiten Gerbillon (1688–98);
i senare tider ha Ney Elias (1872), Pjevtsor
(1878), Prsjevalskij (1879–80, 1884–85), Potanin
(1884–86), Richthofen, Hedin (1897), Futterer och
Holderer (1898) och andra, mest ryska resande,
ökat våra kunskaper om detta land. Se Futterer,
"Geogr. skizze der wüste G." (Ergänzungsheft
139 till Petermanns Mitteilungen, 1902).
J. F. N.

Gobineau [gåbinå], Joseph Arthur
de, grefve, fransk diplomat och
skriftställare, f, 14

9 b. 44

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>