Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Glutenceller ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1341
Glutenceller- Glycerin
1342
knådning af hvetemjöl med vatten, då
stärkelse uppslammas och lösliga ämnen
bortföras, återstår gluten som en formlös,
grågul elastisk massa. Gluten består dels af
ett i alkohol olösligt ämne, gluten-kasein
(växtfibrin), dels af en blandning af i
alkohol lättlösliga beståndsdelar, Ritthausens
glu-tenfibrin, gliadin och m u c e d i n. Hos
de sistnämnda är hvarken individualitet eller
kemisk karaktär fullt fastställd. Emellertid
förstår man numera med gliadin den
lysinfria huvudbeståndsdelen i blandningen.
P. T. C. (H. E.)
Glutenceller, bot., förr namn på det yttersta
cellskiktet i gräsfrönas fröhvita. Detta
cellskikt är rikt på fett, innehåller små
fosfatrika aleuronkorn (se d. o.) och enzymer
(diastas m. fl.). De äro ett slags fermentceller
(se d.’o.). H. Hn.
Glutenfibrin, kem. Se Gluten.
Glutenfoder, landtbr., affallsprodukt vid
beredning af stärkelse m. fl. produkter af
majs. För att underlätta stärkelsens afskiljande
uppmjukas majskornen med utspädd natronlut,
som upplöser de ägg-hviteartade ämnena, hvilka
såsom aleuronkorn eller glutin särskildt finnas
samlade i vissa cellager. (Jfr Aleuronkorn.) Ur
den krossade massan af-slammas stärkelsekornen,
och ur slamvätskan utfällas sedan de lösta
ägghviteämnena, "gluten" (se d. o.), hvaraf
beredas glutenmjöl och gluten-foder, det förra
utan, det senare med inblandning af skaldelar
m. m. Båda dessa varor äro mycket begärliga,
lättsmälta och särskildt på ägg-hviteämnen rika
fodermedel, det förra med omkr. 25, det senare
35 proc. råprotein och omkr. 50 proc. smältbara
kolhydrat, och skattas därför högt som kraftfoder
åt mjölkkor, svin och höns. H. J. Dft.
Glutenkasein. Se F i b r i n och Gluten.
Glutenmjöl. Se Aleuronkorn och G l u t e n-f o
d er.
Glutin, kem., kallades af Berzelius den i
alkohol lösliga delen af gluten. Numera
är glutin liktydigt med lim (se d. o.).
P. T. C.*
Glutol, farm., ett preparat, som uppstår
genom inverkan af formaldehyd på lim
(glutin) och bildar ett groft, gult, i vatten
olösligt pulver. Vid beröring med väfnaderna,
t. ex. i sår, sönderdelas glutolen småningom
under frigörande af formaldehyd, som verkar
antiseptiskt. Glutol användes som strö-pulver i
sår ung. som jodoform. C. G. S.
Gluttsnäppan, zool. Se T o t a n u s.
Glycëria R. Br., bot., växtsläkte af
fam. Gra-mineæ. I Sverige finnas 6 arter, växande
på fuktiga ställen eller i vatten. G. fluitans
L., mannagräs (se fig.), är ett i vattenfyllda
diken, dammar o. s. v. allmänt förekommande
gräs, hvars 3-5 mm. breda blad, i synnerhet
de från rotstockarna uppskjutande, äro slaka
och flyta på vattenytan, hvaraf ock namnet
"flottgräs" har sin anledning. Stråna blifva
omkr. l m. höga och uppbära en mycket lång,
smal, gles, ensidig vippa, hvars grenar
under blomningen äro utstående, men efteråt
upprätta, tryckta till strået. Blommorna
affalla snart från fästet. Fröna äro begärliga
för vattenfåglar. På Linnés tid samlades de i
Skåne och mellersta Europa till "mannagryn",
hvilka ansågos vara en mycket kraftig föda för
svaga personer. Rörande nu i handeln förekommande
"mannagryn" se d. o. G. altissima, jättegröe,
är ett ända till 2,5 m. högt, groft gräs med
mycket breda, ljusgröna blad och yfvig,
brunaktig vippa, som växer på stränderna af sjöar
och åar i mellersta och södra Sverige. Det är ett
värdefullt fodergräs, som dock ofta an-gripes af
en sotsvamp, Ustilago longissima, visande sig som
långa, ljusbruna pulverstrimmor i bladen, och är
då giftigt för boskapen. O.T.S. (G.L-m.) Glycerin
(af grek. glyky’s, söt), kem., ett af Schéele
upptäckt, sött smakande ämne, "oljsocker"
(Elæosac-charum), som bildas vid sönderdelning af
fett genom inverkan af baser eller koncentrerade
mineralsyror (se Fett). Glycerin erhålles i stor
mängd som biprodukt Glyceria fluitans. , ett
stvcke Vid Stearmljusfabrikatio- af stråets
rotslåeiide del, S- nen. Sedan den smälta vippa,
3 småax, 4 småax med talgen blandats med alla
blommor borttagna utom
svafvelsyra och massan tvä’
* frukt’
blifvit utrörd med vatten, flyta de feta
syrorna upp till vätskans yta, under det
glycerinet stannar i den sura vätskan, hvilken
genom neutralisering med kalk befrias från
svafvelsyra. Den från utfälld gips filtrerade
vätskan inkokas och bildar då råglycerin. Talgens
sönderdelning kan också verkställas med endast
öfverhettad vattenånga eller vid lägre temperatur
med vatten och enzymet lipas, som ingår i
presskakor af ricinus-frön, då vattenlösningen
kommer att innehålla blott glycerin. Detta
raffineras medelst filtrering genom benkol
eller medelst destillation med vattenånga af
170°-180°. Rent glycerin är en färg- och luktlös,
tjockflytande, vattenupptagande, vid nedsväljning
icke giftig vätska af söt smak. Vid hastig
afkylning håller sig glycerin länge flytande
under vattnets fryspunkt, men genom långsam
afkylning har man kunnat erhålla kristalliseradt
glycerin med smältpunkten +20° Glycerinets
eg. vikt är 1,2?, dess kokpunkt 290°. Redan
vid 100° afdunstar glycerin märkbart. Glycerin
kan i alla förhållanden blandas med vatten
och alkohol. I kemiskt hänseende är glycerin
en tre-atomig alkohol C3H5(OH)3. Eterartade
derivat af glycerin äro de i djur- och
växtriket förekommande fett- och oljearterna
(se Fett). Nitrogly-cerin är glycerins
salpetersyreester (trinitratet). Glycerin nyttjas
i stor mängd till beredning af nitroglycerin
och däraf framställda sprängämnen. Mindre
betydande är dess användning till likö-rer,
konservering af frukt och anatomiska preparat,
till boktryckarvalsmassa, till stämpelfärger,
som tillsats i tvål o. d. Stark glycerin verkar
genom att draga till sig vatten retande på
känsliga väfnader (sår, hudlösa ställen,
slemhinnor). Intagning af stora doser
framkallar afföring och kan döda i tarmen
förekommande trikiner. Små mängder, inblandade
i s. k. stolpiller (suppositorier), befordra
afföringen. Torr, lätt sprickande hud uppmjukas
af ingnidning med glycerin. Insprutas sådant i
något större mängd under huden eller i blodet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
