Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Glutenceller ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1343
Glycerinbad-Glückstadt
1344
verkar det förstörande på de röda blodkropparna;
blodfärgämnet löses ur dessa och öfvergår i
blod-plasmat samt i urinen (hemoglobinuri),
hvarvid njurarna skadas. Glycerin användes
ofta som beståndsdel i salvor, i piller o. d.,
vidare för att underlätta lösning af vissa
svårlösta läkemedel samt för att göra dylika
lösningar (t. ex. vaccin, organextrakter
o. d.) mera hållbara. Glycerin är nämligen
ett antisepticum, ehuru icke särdeles starkt.
P. T. C.* C. G. S.
Glycerinbad, ett från England kommet medel,
som hufvudsakligen består af glycerin
och rå karbol-syra och användes till
tvättning af husdjur mot ohyra och skabb.
E. T. N.
Glycerinfosforsyra, kem., ett organiskt derivat
af fosforsyra, sammansatt CH2OH . CHOH . CH2
O PO(OH)o, är viktig som beståndsdel i lecitin
(se d. o.) och erhålles därur genom förtvålning
med alkalier. Den naturliga glycerinfosforsyran
är optiskt aktiv. En inaktiv sådan erhålles,
om glycerin och fosforsyra sammanblandas. På
analogt sätt erhåller man af glycerin och
koncentrerad svafvelsyra g l y-cerinsvafvelsyra.
H. E.
Glyeeringelatin [-Jelatin], bot., detsamma som
gelatinglycerin (se d. o.).
Glycerinsvafvelsyra, kem. Se Glycerinfosforsyra.
Glycërius, kejsare i Yästromerska riket mars
473 -juni 474, var en gardesofficer, som efter
kejsar Olybrius’ död upphöjdes på kejsartronen
af den burgundiske fursten Gundobad, men redan
efter ett års regering fick vika för den af den
östromerske kejsaren Leo- I understödde Julius
Nepos (se d. o.).
Glydn. 1. Kem., detsamma som glykokoll (se
d. o.).
2. Fotogr., en s. k. framkallare, som utgöres
af paraoxyfenylglycin, ett i rent vatten
svår-lösligt salt, som emellertid vid närvaro
af natriumsulfit och kolsyradt eller kaustikt
alkali bildar lätt-lösliga föreningar, som
användas till framkallning för bromsilfver-,
klorsilfver- och klorbromsilfver-bilder.
2. J- Htzg.
Glycine L., ’bot., växtsläkte af fam. Leguminosæ,
afd. Papilionatæ. Hit höra omkr. 15 klättrande
eller krypande, mera sällan upprätta örter
med vanligen trefingrade blad och små röda
blommor i klasar, växande i tropiska Asien,
Afrika och Australien. Den mest bekanta arten
är G. hispida Maxim. (Soja hispida), sojabönan,
en af östra Asiens viktigaste kulturväxter, som
odlas äfven i södra Europa. Af fröna beredes soja
(se d. o.). Om Glycine sinensis se W i s t a r
i a. G. L-m.
Gly’cium, kem. Se B e ry 11 i u m.
Gluck, Christian Friedrich von, tysk
jurist, f. 1755, d. 1831, 1784 professor i
Erlangen, berömd pandekträttslärare, begynte
kommentarverket "Ausführliche erläuterung der
pandecten", hvaraf G. utgaf 34 bd (1790-1830)
och hvaraf 63:e bandet utkom 1896, utan att
arbetet ändock är fullbordadt. Med G. afslutades
den period i rättsvetenskapens historia,
hvilken brukar kallas den teoretisk-prak-tiska
eller de tyske praktikernas tid och egentligen
betecknar ett vetenskapligt stillastående. Med
den samtidigt begynnande "historiska skolans" män
stod G. till en början i strid, ehuru sedermera
deras arbete af honom både uppskattades och
erkändes. Rid.
Gluck, Barbara Elisabeth, tysk författarinna,
bekant under pseudonymen Betty Paoli, f. 1814,
d. 1894, skref flera diktsamlingar, Gedichte
(1841; 2 :a uppl. 1845), Nach dem gewitter
(1843; 2:a uppl. 1850), Romancero (1845),
Neue gedichte (1850; 2 :a uppl. 1856),
Lyrisches und episches (1855), Neueste gedichte
(1870), de kritiska Wiens gemäldegallerien in
ihrer kunsthisto-rischen bedeutung (1865) och
Grillparzer und seine werke (1875). 1895 utkom
Gedichte. Auswahl und nachlass. Hennes dikt är
full af känsla, men tillika didaktisk i stor
stil. Hennes noveller, Die welt und mein auge (3
bd, 1844), innehålla ofta en jämförelse mellan
kvinnans större och mannens mindre förmåga
af kärlek. Se R. M. Werner, "B. P." (1897).
R-nB.
Gluck auf, ty., lycka till!
Glücksbjærg. hertig af. Se Decazes 1.
Glücksburg (da. Glyksborg). 1. (L y k
s b o r g) Köping i landskapet Ängel, i
preussiska prov. Schles-wig-Eolstein, vid
Flensburgsfj orden, omkr. 10 km. n. ö. om staden
Flensburg. 1,390 inv. (1900). Mycket besökt
hafsbad. Vacker bokskog i omgifningen. Säsong
l maj-30 sept. - 2. Slott, beläget tätt
invid nämnda köping. I medeltiden låg där ett
ci-stercienskloster, Ey, uppbyggdt 1209. 1582 gaf
konung Fredrik II klostret och dess egendomar
åt sin yngre broder, Hans, hvilken lät rifva
klostret och uppförde slottet G. (1587). Detta
ligger på en ö i en liten af vackra skogar
omgifven insjö. Det består af fyra med hörntorn
försedda, sammanbyggda flyglar. 1622-1779 var
G. säte för den glücks-burgska linjen af Hans
den yngres ätt och beboddes sedermera, efter den
siste hertigens död, af dennes änka. Sedan äfven
hon aflidit (1825), skänkte konung Fredrik VI
slottet till sin gemåls svåger, hertig V i l
Ire l m af Schleswig-Holstein-Beck (f. 1785,
d. 1831), och gjorde honom till hertig af
Schleswig-Holstein-G. Dennes änka, Louise af
Hessen-Kassel (f. 1789, d. 1887), bebodde slottet
1836-48. Deras äldste son, Karl (1813-78), gifte
sig 1838 med Fredrik VII :s frånskilda gemål,
Fredrik VI:s yngsta dotter, Vilhelmina, men slöt
sig det oaktadt till upproret 1848, i hvilket han
likväl icke spelade någon roll. Han efterträddes
i hertigvärdigheten af sin broder Fredrik
(1814- 85) och denne af sonen Fredrik Ferdinand
(f. 1855), som 1885 hade gift sig med Karolina
Matilda af Augustenburg (f. 1860), yngre syster
till tyska kejsarinnan Augusta. En yngre broder
till Karl och Fredrik var konung Kristian IX. -
Från 1857 tillbragte konung Fredrik VII höstarna
på G. och dog där 15 nov. 1863. 1. Ln. 2. E. Ebg.
Glückstadt, stad i preussiska
prov. Schleswig-Holstein, vid Elbe. 6,586
inv. (1900). Hufvudnä-ringar äro handtverk,
handel och skeppsfart. Hamnen, tillgänglig för
fartyg om högst 5,s m. djupgående, tjänar om
vintern, då Elbe ofvanför G. är isbelagd, till
uthamn för Hamburg. Gymnasium. Straffanstalt och
korrektionsanstalt. - Staden anlades 1617-20
af Kristian IV och befästes, hvarefter den
förgäfves belägrades af de kejserlige 1627 .under
Aldringer och 1628 under Tilly samt motstod
sedermera äfven Torstenson vintern 1643-44;
men 5 jan. 1814 gaf sig G. åt svenskarna
under generalmajoren frih. G. E. Boije,
och 1815 slopades fästningsverken.
(J. F. N.) L. W.-sonM.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
