Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass / 1079-1080 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gesersagan ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bestämmelser för gesällerna försvåra deras uppstigande
till mästare och vinnande af burskap. Medan
enligt gesällernas åsikt gesälltiden borde
vara endast en kort genomgångstid, hotade denna
tendens att för hela lifstiden hänvisa gesällen
till en lönarbetares ställning. Regeringen
ställde sig härvid allt bestämdare på gesällernas
sida, såsom synes af 1720 års skråordning
och af flera förordningar från den följande
tiden.

Öfver sina egna medlemmar upprätthöll
gesällföreningen en ganska sträng disciplinär
myndighet. De straff, som ådömdes, voro i regel
böter, men om någon medlem af tredska undandrog
sig betalningen eller gjorde sig skyldig till
gröfre förseelse, tillgreps ett straff af annan
art: man vanfrejdade honom genom att öfver honom
utfärda ett skymfbref. Underrättelse om att
en gesällförening "skymfat" en gesäll meddelades
öfriga föreningar inom yrket, som införde den så
bestraffades namn i den svarta boken, hvilken
upplästes vid föreningens sammanträden. Ingen
"ärlig" gesäll vågade arbeta tillsammans med den
skymfade, förrän denne godtgjort sin förseelse
och återupptagits i brödraskapet. Af särskildt
intresse är, att man bland de förseelser,
för hvilka straff ålagts, finner ej blott
öfverträdelser af gesällföreningens föreskrifter,
utan äfven pliktförsummelser mot mästaren. Jämte
mycket annat röjer detta, huru mästarnas skrå
och

Fig. 2. Snickargesällskapets i Stockholm låda. (Nordiska museet.)

Fig. 3. Snickargesällskapets i Stockholm klappholts. (Nord. mus.).

Fig. 4. Snickargesällskapets i Stockholms fana, 1746. (Nord. mus.).

Fig. 5. Snickargesällskapets i Stockholm välkomma, 1724. (Nord. mus.).

Fig. 6. Pistol och bössmakargesällskapets i Jönköping härbärgesskylt, 1696. (Nord. mus.).

Fig. 7. Skräddargesällskapets i Kristianstad sparbössa, 1751. (Nord. mus.).

gesällernas brödraskap på intet vis böra fattas
såsom uteslutande fientliga kamporganisationer
ställda gentemot hvarandra, utan huru de i många
fall samverkade för att upprätthålla yrkesäran
och främja handtverksämbetets gemensamma bästa.

Äfven i nyare tid fyllde gesällernas föreningar
viktiga sällskapliga uppgifter och spelade den
dominerande rollen i gesällernas umgänges-
och förströelselif. Liksom mästarna synas
gesällerna ofta ha firat fyra regelbundna
"kvartalssammankomster" eller "krogdagar"
om året. Åtskilliga drag finnas bevarade af
det stundom ganska grofkorniga skämtlynne,
som då lössläpptes, inom och utom den ram,
som den stränga etiketten uppdrog. Med en
särskildt uppsluppen fest brukade på 1600-talet
gesällerna i Stockholm enligt en sed, som kan
spåras tillbaka till medeltiden, fira fastans
inträde. Så säger sig öfverståthållarämbetet
år 1669 befrukta, att gesäller och lärdrängar
yid den instundande fastlagen skulle uppstiga
från sina verkstäder och sitt arbete för att
enligt gammal sed bedrifva "fastlagsspel
och andra apespel", hvilket vid vite
förbjudes. Brödraskapens viktigaste emblem,
hvilka framtogos vid sammankomsterna, bestodo
af lådan (se fig. 2), som under förhandlingarna
öppen ställdes på bordet, ordförandeklubban,
som kallades klappholts l. schafferholts (se
fig. 3), välkomsten l.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>