Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gastalder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
791
Gastaider-Gastrektasi
792
Gastaider (af gotiskt gastaldan, förvärfva,
besitta), langobar diska ämbetsmän. Se
Langobarder.
Gastaldi (C a s t a l d i), J a c o p o
1. Giacomo, italiensk kartograf på 1500-talet,
f. i Villafranca i Piemont, uppehöll sig för det
mesta i Venezia, där de flesta af hans kartor
äro utgifna. En ej fullständig uppräkning af
hans kartarbeten finnes i "Notizie di Jacopo
G., cartografo Piemontese del sec. XVI", af
Barone Manno och Gav. Vinc. Promis (i "Atti
della K. Accademia dellescienzedi Torino",
Tol. 16, 1881). De ingå bl. a. i Lafreris
atlas och i Ortelius’ "Theatrum orbis
terrarum" (1570) och kopierades af flera
följande kartutgifvare. Nordenskiöld i sin
"Facsimile-atlas" betecknar G. som banbrytare
för den nya tiden inom kartografien.
Gaste, Armand, fransk litteraturhistoriker,
f. 1833, d. 1902, var sedan 1884 professor i
fransk litteratur vid universitetet i Caen och
sysslade förnämligast med vaudevirens uppkomst
samt Olivier Basselin och Jean Le Houx.
Gastein [gasta’jn], romantisk dal i
österrikiska kronlandet Salzburg, på norra
sidan af Hohe Tauern och genomfluten af Ache
(ett tillflöde till Salzach), som där bildar
flera vattenfall. Den sträcker sig från
foten af Ankogel (3,263 m.) i Hohe Tauern,
först i nordvästlig, sedan i nordlig riktning
ned till Salzachs dal, 45 km. i längd. 4,440
inv. (1900). Mest bekanta bland dalens 21 orter
äro köpingen
Wildbad-Gastein (med vattenfallet).
Ho f -G., 869 m. ö. h., och Wildbad-G., 1,046
m. ö. h., 8 km. s. om det förra. Wildbad-G. (se
fig.) är en af Österrikes förnämsta badorter,
hvars källor voro bekanta redan i äldsta
tider, men som kommo i allmännare bruk först på
1400-talet. Nu besökas de årligen af omkr. 8-9
tusen kurgäster. Vattnet, som har en temperatur
af 26-49° C., nyttjas, mest till bad, mot
kroniska nervsjukdomar, allmän svaghet, gikt och
reumatism m. m. Oaktadt källorna i G. innehålla
så obetydligt fasta beståndsdelar, ha under
århundraden verkningarna af dess bad varit
underbara, hvilket man förgäfves på vetenskaplig
väg sökt förklara. Först på senaste tid har
det konstaterats, att af alla hittills undersökta
mineralvatten dessa källor ha den största
iakttagna radioaktiviteten. Denna omständighet
skulle kunna förklara deras verkningar. Genom
dalen går en järnväg från Schwarzach vid Salzach
i en 8,470 m. lång tunnel till Sachsenburg
vid Drava i Kärnten. I Wildbad-G. afslöts 14
aug. 1865 en konvention mellan Österrike och
Preussen, enligt hvilken hertigdömet Schleswig
ställdes under preussisk förvaltning och Holstein
under österrikisk, under det Lauenburg mot
en ersättning af 2,5 mill. rigsbanksdaler
(5 mill. kr.) förenades med Preussen.
(Ln. J. F. N.)
Gäster, lat., magsäck. Se Mage.
Gastera (ty. gasüren, af gast, gäst), gästa,
gifva gästroller 1. gästspel (brukas om
skådespelare).
Gasteracantha, zool. Se Taggspindlar.
Gasteromycëtes (af grek. gäster, mage,
och myf-kes, svamp), Gasteromyce’ter,
Buksvampar, bot., bilda en särskild klass inom
Basidiomy-cetes (se d. o.), en afdelning
af svamparnas klass. De skiljas från
Hymenomycetes däri, att de fertila delarna
äro inneslutna inom fruktkroppen. De äro
alla saprofyter. Fruktkroppen består af ett
fastare hölje, peridiet, och de inre lösare
delarna, g le b a ii, som innehåller talrika
kamrar eller gångar, klädda af hymeniet. Hos
afd. Phallineæ består gleban af ett fertilt
parti, som uppbäres eller delvis omslutes af
ett sterilt sådant, receptaklet. De viktigaste
hithörande familjerna äro Phallaceæ, Clathraceæ,
Hymenogastraceæ, Lycoperdaceæ, Ni-dulariaceæ
och Sclerodermataceæ. Gasteromyceterna höra i
synnerhet hemma i varmare trakter, där många
former af egendomligt utseende äro anträffade.
G. L-m.
Gastero’steus, zool. Se Spiggsläktet.
Gasteru’ption, zool. Se E v an ii d æ.
Gastine’l, Leon Gustave Cyprien, fransk
tonsättare, f. 1823, elev af Halévy vid
Paris-konservatoriet, erhöll 1846 stora
Bom-priset och har företrädesvis komponerat
större kör- och orkesterverk: 3 mässor,
4 oratorier, 2 symfonier, mycken kammarmusik
m. m., men äfven skrifvit komiska operor, af
hvilka 4 uppförts. E. F-t.
Gasto’ldi, Giovanni Giacomo, italiensk
tonsättare, f. 1556, d. 1622, kyrkokapellmästare
i Mantua, efterlämnade en stor mängd kyrkliga
och världsliga kompositioner, bland hvilka
särskildt Balletti da cantare. sonare e
ballare (1591) voro omtyckta; de utgåfvos
länge i nya upplagor och sjungas ännu.
E. F-t.
Gaston [-stå7]. 1. Stiftare af Antonius-orden
(se d. o.). - 2. Grefvar af Foix (se d. o.). -
3. G. d’Orléans. Se Or le ans.
Gasto rnis Edw., paleont., en i Frankrikes
tertiär (vid Meudon och Keims) funnen
jättefågel, förmodligen besläktad med Rallidæ
eller Anseridæ. G. Edwardsi Lam. hade
starkare utvecklade vingar än strutsen;
vingarna användes förmodligen vid simningen.
A. Hng.
Gastræa-teorien, zool. Se H æ ek el.
Gastralgi (af grek. gäster, mage,
och a’lgosr smärta), med., smärta
i maggropen. Jfr K a r-d i al g i.
F. B.»
Gastrektasi (af grek. gäster, mage, och
e’ktasis, utvidgning), med., utvidgning af
magsäcken. F. B.*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
