- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
793-794

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gastalder ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Gastrisk feber (af grek. gaster, mage), med.,
kallades förr en mängd olika sjukdomstillstånd, i
hvilka feber och gastriska rubbningar spelade en
framstående roll. Den moderna diagnostiken har
emellertid till den grad detaljerat det gamla
begreppet "gastrisk feber", att numera knappast
någonting återstår af den gastriska febern. Så
har man funnit, att somliga gastriska febrar
voro endast lindrigare former ("abortivformer")
af tyfoidfeber, att andra voro remittenta
former af frossa och andra åter endast
symtom af lokala inflammationsprocesser,
till följd hvaraf den egentliga "gastriska
febern" endast skulle vara detsamma som
en gastritis (akut magkatarr).
F. B.*

Gastritis (af grek. gäster, mage), inflammation
i magsäcken. Se vidare Magsjukdomar. F. B.

Gastrocnemius, lat. (af grek. gaster, mage,
och kneme, vad), anat., den muskel, som bildar
den mest framstående delen af vaden (a). Denna
muskels membranösa sena förenar sig med senan
till en på djupa sidan af gastrocnemius befintlig
muskel, soleus (6), till bildandet af kroppens
starkaste och tjockaste sena, akillessenan (c),
hvilken fäster sig på hälbenets bakåt riktade
utskott. E. Hgn.

Gastrodyni (af grek. gäster, mage, och odyne,
smärta). Jfr G a s t r a l g i och K a r d i a
l g i.

Gastroenteritis (af grek. gäster, mage, och
e’nteron, tarm), med., inflammation af magsäck
och tunntarmar. F. B. (I. H.)

Gastrohysterotomi (af
grek. gäster, mage, hystëra, lifmoder,
och tomë, snitt), kir., öppnande af
lifrnodern genom buksnitt. Se Kejsarsnitt.
Bvn.

Gastromalaci (af grek. gäster, mage, och
mala-ki’a, uppmjukning), med., en uppmjukning
af magsäckens vägg, som kommer till stånd efter
döden; den fortfarande verksamma magsaften
angriper den döda väfnaden (själfdigestion).
G- F-r.

Gastromycetes, bot. Se G a s t e r o m y c e
t e s.

Gastronom [-nåin; af grek. gäster, mage, och
no’mos, lag], grundlig kännare af den finare
matlagningen ; läckermun. - Gastronomi, konsten
att bedöma läckra rätter; den högre kokkonsten. -
Gastronomisk, som hör till den högre kokkonsten;
kräsen.

Gastropacha quercus, zool. Se Ekspinnare.

Gastrophilus equi. Se Häststynget.

Gastropoda (af grek. gäster, buk," och püs,
fot), zool. Se Blötdjur, sp. 825.

Gastrorrhagi (af grek. gäster, mage,
och regny-nai, brista), med., blödning
från magen, som ofta ger sig till
känna som blodkräkning (se d. o.).
F. B. (L H.)

Gastrosofl (af grek. gäster, mage, och sofi’a,
vishet), sammanfattningen af de regler, som
människan

Gastrocnemius.

bör följa för att kunna utan skada njuta
bordets nöjen. En kodex på detta område är
Brillat-Savarins arbete "Physiologie du goüt"
(1825, flera uppl.).

Gastrotomi (af grek. gäster, mage, och tomë,
snitt), kir., en operation, bestående däri,
att man utifrån, efter att ha delat bukens
betäckningar, uppsöker och öppnar själfva
magsäcken, ventrikeln. Operationen kan ske på
en gång eller i två omgångar. I det senare
fallet öppnar man först betäckningarna,
bukhinnan inbegripen, och fäster därefter en
del af magsäcken, oöppnad, i såret. Sedan
sammanväxningen kommit till stånd, öppnas
magsäcken. Ändamålet med operationen är antingen
att utskaffa främmande nedsväljda kroppar,
hvilka till följd af sin storlek och form ej
kunna komma vidare, utan hota att borra hål
i magsäcken (i detta fall hopfästes såret, så
snart den främmande kroppen blifvit utdragen),
eller ock att leda en kanal in till magen för att
på denna väg nära en patient, hvars matstrupe
ej genomsläpper några födoämnen (vanligast af
kräfta). Operationens resultat ha visat sig vara
rätt goda, då den företagits af det förstnämnda
skälet, men i allmänhet bedröfliga i den senare
kategorien. På sista tiden har man gått ända
därhän att, för kräfta i magsäcken, borttaga
stora stycken af densamma. Många patienter ha
öfverlefvat själfva operationen, men recidiv af
kräftan har hittills inträffat i flertalet fall,
där patienten lefvat tillräckligt länge. Således
har man visserligen vunnit en relativ förbättring
och en förlängning af de sjukes lif, men
ett radikalt botande har sällan ernåtts.
Rsr.*

Ga’strulastadiet, zool. Se G æ l e n t e r a t a,
sp. 482.

Gastrus equi. Se Häststynget.

Gastäthet, fys. Se Gas.

Gasutbyte, fysiol., en fysiologisk
process i lungan, är föremål för två olika
uppfattningar. Enligt den ena, för hvilken
Pflüger kan ställas som representant, är
transporten af syre från lungblåsorna till blodet
och af kolsyra i motsatt riktning beroende endast
af de resp. gasernas partialtryck i lungluften
och blodet (blodgaserna). Lungväfnaden själf
är ett in-different medium, genom hvilket
gaserna diffundera. Den danske fysiologen
Chr. Bohr har gentemot denna uppfattning
anfört en del iakttagelser, häntydande på,
att gasutbytet i lungan kan försiggå i långt
större omfattning, än hvad som motsvarar en
enkel diffusionsprocess. Han har vidare visat,
att de syre-och kolsyremängder, som upptagas,
resp. afgifvas, af lungorna, äro större
än de mängder af de ifrågavarande gaserna,
som samtidigt med blodet transporteras från,
resp. till, lungorna. En förbrukning af syre och
en produktion af kolsyra måste således antagas
ega rum i lungväfnaden. Processen i lungan kan i
vissa afscenden jämställas med den sekretion af
syrgas, som förekommer i simblåsan hos fiskar, en
process, som Bohr visat stå under nervsystemets
inflytande. Jfr Andning. J-
E. J-n.

Gasvakuol, bot. Se Vakuol.

Gasvatten l. Ammoniakvatten, de
vattenlika produkter, som vid torrdestillation
af stenkol erhållas vid gasens rening. En del
afskiljes genom kondensation, resten genom
uttvättning med vatten (se Lysgas). Gasvattnet
består till största delen af kolsyrad ammoniak
och svafveiammonium, vidare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:46:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbi/0415.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free