Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gasmaskin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
från alla håll. Så bidrog han att pryda
arsenalen i Wien med en kolossal Austria samt
åtta allegoriska och krigarfigurer. 1853
fullbordade han ett monument i Graz öfver
generalfälttygmästaren von Welden och en
bildstod af Wieland i Weimar. Större statyer
lyckades honom mindre väl, t. ex. kejsarinnorna
Maria Teresia och Elisabet i Wien, Adam Smith
i Oxford m. fl. Ojämförligt bättre voro hans
porträttbyster. Till hans bättre verk höra
fontänstatyen Donauflickan i Stadtpark och 12
bronsstatyer i Belvedereparken. Hans arbeten äro
föga genomförda, men så fick han också uselt
betaldt för dem. De finnas samlade i gips i
Landesmuseum i Klagenfurt. G. var en ifrig
samlare af konstföremål. Många af dessa ha
öfvergått till de offentliga samlingarna i Wien.
2. Joseph G., den föregåendes broder, österrikisk
bildhuggare, f. 1818, adlades 1878 med namnet von
Valhorn, d. 1900, egnade sig åt kyrklig skulptur
och utförde statyer bl. a. för Stefansdomen
och för Votivkyrkans hufvudgafvel – hans
för denna kyrka afsedda figurrika högaltare
gillades ej af Ferstel och uppsattes sedan i
Augustinkyrkan. Af G. äro äfven Kungastatyerna
i Wiens arsenal och De fria konsterna i operan
därstädes.
1. C. R. N. (G–g N.) 2. G–g N.
Gassner, Johann Joseph, tysk katolsk präst,
f. 1727 i Vorarlberg, d. 1779, väckte som
kyrkoherde i Klösterle i början af 1770-talet
stort uppseende genom de helbrägdagörelser han
utförde medelst andebesvärjelse o. s. v. Hans
verksamhet uppmuntrades i början af de katolske
andlige, och äfven hos enskilda protestanter,
såsom Lavater, fann han tilltro. Särskildt
sedan furstbiskopen af Regensburg, J. Fugger,
kallat honom till sin närhet, strömmade patienter
från alla håll till, och rörelsen antog allt
betänkligare karaktär, hvarför slutligen
påfven Pius VI och kejsar Josef II ingrepo
med förbud mot verksamhetens fortsättande
(1777). Såsom soulagement erhöll G. platsen
såsom dekan i Bondorf. Jfr
Zimmermann, "Johann Joseph G., der berühmte exorcist" (1878).
E. Bg.
Gassners torrelement. Se Galvaniskt element.
Gasspis, spis, hvari gas nyttjas som
bränsle. Samtidigt med att allt annat bränsle
stigit i pris, har priset på kolgas varit
i nästan oafbrutet sjunkande. Detta jämte
tillkomsten af gaskokapparater har gjort, att gas
numera i städer och större samhällen användes
till matlagning i mycket stor utsträckning. I
större städer är nästan hvarje kök försedt
med gas. I prisbillighet kan gas, använd till
kokningsändamål, fullt jämställas med andra
bränslen, men den eger dessutom ett företräde
framför dem alla däri, att man genom densamma på
ett så bekvämt sätt kan erhålla full värme. Vid
alla gaskokapparater och gasspisar begagnar man
sig af bunsenprincipen, d. v. s. gasen blandas
med luft, innan den antändes, hvarigenom
den brinner med blå, ej sotande, låga. Den
vanligast förekommande gaskokapparaten är det
s. k. gasköket, ett genombrutet gjutjärnsplan
på låga fötter, försedt med en eller flera,
oftast 2, brännare, mestadels löst uppställdt vid
sidan af vedspisen och förenadt med gasledningen
medelst slang. Utom dessa gaskök, hufvudsakligen
afsedda för lättare matlagning, finnes med ugn
försedda gasspisar,
med hvilka man kan verkställa all till hushåll
hörande kokning, stekning och gräddning.
De spistyper, som mest äro i bruk, äro den
tyska (fig. 1) och den engelska (fig. 2), den
förra kännetecknad
 |
| Fig. 1. Tysk gasspis. |
|
| Fig. 2. Engelsk gasspis. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
