Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gardelegen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
743
Gardiner-Gareis
744
tiska kyrkohistoriker blifvit ensidigt
bedömd. Han var en uppriktig, ehuru icke alltid
följdriktig anhängare af katolska religionen,
en skicklig teolog och en varm befordrare
af vetenskapen. Utom sitt beryktade arbete
om suprematien, De vera obediencia oralio
(1535), utgaf G. flera stridsskrifter mot
den protestantiske teologen M. Butzer.
(V. S-g.)
Gardiner [gä’dine], SamuelRawson, engelsk
häfdatecknare, f. 4 mars 1829 i Eopley
(grefsk. Hampshire), af en släkt, som räknade
sina anor upp till Oliver Cromwells son Henry,
d. 23 febr. 1902 i Sevenoaks (invid London),
studerade i Oxford, men af bröt sin akademiska
bana 1853, då han slöt sig till Ir-vingianernas
religionssamfund (han tillhörde det ett tjugutal
år och var sedan 1855 gift med en dotter
till dess stiftare, Henry Irving). 1871-85
var G. professor vid King’s college i London
samt deltog 1880-94 lifligt som föreläsare
i den från Londonuniversitetet utgående
universitetsut-vidgningsrörelsen. Tidtals
tjänstgjorde han äfven 1886-1901 som
examinator i historia dels vid Oxfords, dels
vid Londons universitet, men afböjde 1894 den
efter Froude lediga och honom af Kose-bery
erbjudna historiepr-ofessuren i Oxford. 1887
blef han hedersdoktor i Göttingen och 1895
juris doktor i Oxford. Från 1891 till våren
1901 var han utgifvare af "English historical
review". - Redan på 1850-talet grep sig G. an
med sitt lifsarbete, en mycket omfattande
och på minutiöst noggrann källforskning
grundad och med sällspord opartiskhet utförd
framställning af Englands politiska historia
1603-1660. De första delarna af detta stora
arbete ("tiden 1603-1616) utkommo 1863, och
1883 hade han hunnit fram till inbördeskrigets
utbrott 1642, hvarpå de under olika titlar
utkomna volymerna samlades till History of
England from the accession of James I to the
outbreak of the great civil war, 1603-164=2
(10 bd, 1883 -84). Till detta arbete sluta sig
History of the great civil war, 1642-1649 (4
bd, 1886-94) och History of the commonwealth
and protectorate (3 bd, 1894-1901). Vid sin
död hade G. ej hunnit slutföra planen, utan
framställningen stannar med året 1656; arbetets
fullbordande torde ha öfver-tagits af hans
lärjunge Firth (se d. o.). G:s forskningar om
de båda första Stuartarnas och Cromwells tid äro
grundläggande för modern vetenskaplig uppfattning
af denna period i Englands historia. Hans
framställningsmetod har kallats "frivilligt
opersonlig" och verkar i de första delarna kanske
något kylig, men lyckas förträffligt utreda
sakförhållandena och framhäfva de väsentliga
idéströmningarna. Bland G:s smärre arbeten om
samma tidsperiod märkas The first two Stuarts and
the puritan revolution (1876), What gunpowder
plot was (1897), Cromwell’s place in history
(s. å.) och den personligare och liffullare än
hans öfriga arbeten skrifna biografien Oliver
Cromwell (1899; ny
uppl. 1901). Dessutom utgaf han flera
urkundspublikationer och samlade de
förnämsta källorna till engelska revolutionens
författningshistoria i Constitulional documents
of the puritan revolution 1628-1660 (1889; 2:a
uppl. 1899). I samband med sin lärarverksamhet
utgaf G. bl. a. det klara öfversiktsarbetet The
thirty years’ war (i serien "Epochs of modern
history", 1874), den sakrika och sammanträngda
handboken A student’s history of England
(3 bd, 1890-92) och den geniala historiska
inledningen i den af honom och J. Bass Mullinger
gemensamt utgifna källöfversikten Intro-duction
to the study of english history (1881; 3:e
uppl. 1894). - Genom sina banbrytande arbeten
om Stuartarnas och Cromwells tid - "han fann
denna tids häfder som en legend och lämnade dem
ifrån sig som historia", säger York Powell - blef
G. sin samtids förnämste engelske häfdatecknare,
och han har utöfvat stort inflytande på den
engelska historieskrifningens utveckling
till större metodisk skärpa och grundlighet.
V. S-g.
Gardi’st (fr. le garde), soldat vid ett
gardesregemente. Se Garde.
Gardner [gä’dno], stad i nordamerikanska staten
Massachusetts, 24 km. v. om Fitchburg. 10,813
inv. (1900). Möbelsnickerier.
Gardner [gä’dne], Allan, lord G., engelsk amiral,
f. 1742, d. 1809, ingick vid flottan 1755 och
blef 1766 captain. Från 1778 deltog han med
stor utmärkelse uti sjökriget i Västindien
och var 1786-89 högste befälhafvare på
Jamaicastationen. 1790 blef han amiralitetslord
och medlem af underhuset, som han tillhörde
till 1806. Som konter-amiral, hvartill han
utnämndes 1793, tog han en ärofull del i
den viktiga segern öfver franska flottan i
Kanalen l juni 1794 och blef tiU följd däraf
viceamiral och baronet. 1800 utnämndes han
till peer af Irland (baron G.), 1805 blef
han amiral och 1806 peer af det Förenade
konungariket (baron G. of Üttoxeter) samt fick
1807 befälet öfver kanalflottan. _
O. E. G. N.*
Gardner [gä’dno], George, engelsk botanist,
f. 1812, d. 1849 på Ceylon, samlade 1836-40
i Brasilien flera tusen växtarter och skref
Travels in the interiör of Brazil (1846).
Gardners mitraljös [gä’dnes]. Se Kulspruta.
Gardone-Riviëra [-dåne-]. Se Garda-sjön.
Gårdonyi [gä’rdånji], Géza, ungersk
novellförfattare, f. 1863, har skrifvit en mängd
noveller, romaner m. m., bland hvilka särskildt
de novellsamlingar, i hvilka småborgaren Göre
Gåbor med naiv och ursprunglig humor uppträder
som talande person, blifvit synnerligen populära.
K. B. W.
Gardställning. Se Fäktkonst, sp. 213.
Gareis, Karl Heinrich Franz, tysk jurist,
f. 1844, professor i Bern 1873, i Giessen 1875,
i Königsberg 1888 och i München 1902, medlem
af tyska riksdagen 1878-81, är specialist i
handelsrätt, men har bearbetat äfven folkrätten
och rätts-encyklopedien. Bland G:s skrifter
märkas utom textupplagor af tyska handelslagboken
och växelordningen med förklaringar: Die
verträge zu gunsten dritter (1873), Das deutsche
handelsrecht (1880. 7:e uppl. 1903), Allgemeines
staatsrecht (i Mar-quardsens "Handbuch des
öffentlichen rechts", 1883), Encyclopädie und
methodologie der rechts-wissenschaft (1887,
3:e uppl. 1904), Institutionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
