Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gardelegen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
741
Gardelegen-Gardiner
742
än 20 baletter märkes den komiska La
dansomanie. Han iscensatte marseljäsen.
E- F-t.
Ga’rdelegen, kretsstad i preussiska
reg.-omr. Magdeburg, vid Milde. 7,799
inv. (1900). Staden, som anlades 924, har
tre evangeliska och en katolsk kyrka samt
realskola. Tillverkning af pärlemorknappar,
konserver, landtbruksmaskiner. (J. F. N.)
Gardell-Ericson, A. M., målarinna. Se Ericson,
J. E.
Garde-näppe [gardna’pp], fr., bordduksskyd-dare,
bricka af halm e. d. att ställa varma fat eller
tallrikar eller ock buteljer på.
Gardenia Ellis. 1. Bot., växtsläkte af
fam. Rubiaceæ, afd. Cinchonoideæ. Arterna äro
buskar, någon gång träd, med ofta stora hvita
eller gula blommor. De växa i Gamla världens
tropiska och subtropiska länder. Flera odlas
som prydnadsväxter i växthus och boningsrum,
t. ex. G. florida L., från Kina, hvilken
har ensamma, tämligen stora, välluktande,
hvita blommor samt mörkgröna, glänsande blad,
och G. radicans Thunb. m. fl. I Kina användas
blommorna till parfymering af te. Torkade
frukter af flera dithörande arter nyttjas till
färgning, vanligast i gult. På detta sätt färgas
t. ex. i Kina mandarindräkter gula. Det gula
färgämnet är sannolikt identiskt med crocin i
saffran. Frukterna af Gardenia ha i hemlandet
medicinsk användning.
2. Paleobot. Under tertiärperioden funnos
åtskilliga arter af Gardenia äfven i Europa. I
synnerhet utbredd var G. Wetzleri Hr, hvars
frukter man funnit flerstädes i Schweiz och
Tyskland, ända upp till Samland och Königsberg,
samt äfven i södra England. Denna art tyckes
ha varit närmast besläktad med de nu lefvande
G. lutea Fres. och G. Thunbergn L. fil., af
hvilka den förra finnes i Abessinien, den senare
på Kap. Några fossila blad af släktet har man
däremot ännu icke med säkerhet lyckats påvisa.
1. (G. L-m.) 2. A. G. N.
Garden of the gods [gä’dn öv the gå’dsj. Se
Colorado springs.
Garden party [gä’dn pä’ti], eng., trädgårdsfest,
lustbarhet i en trädgård eller park.
Gardera (fr. gärder), skydda, vakta, försvara,
bevara. Jfr En garde, Gärd, Garde, Garde och G
a r d e z.
Garderhöj, fort. Se Köpenhamn.
Gardermoen, exercisplats på egendomen Gärders
område, i Ullensakers pastorat, Akershus
amt (Norge), omkr. 45 km. från Kristiania.
O. A. ö.
Garderob [-råb; fr. garde-robe, af garde, förvar,
och robe, klädnad], klädkammare, klädförråd. -
Garderobier [-bië], fem. garderobiëre [-biär],
fr., den person, som har tillsyn öfver ett
klädförråd.
Gardet [-da’], Georges, fransk skulptör, f. 1863
i Paris, studerade vid Ëcole des arts déco-ratifs
och väckte under elevtiden uppmärksamhet inom
kamratkretsen genom de små djurbilder han
modellerade. Han debuterade på salongen 1885
med djurskulpturer, vann stor framgång 1887
med gruppen Panter med sina ungar (i brons i
Paré Montsouris) och har sedan utfört en mängd
förträffliga djurbilder. Hans uppfattning
är fullt realistisk, i hans bästa verk äfven
storstilad och dekorativ. Han har utfört såväl
monumentala djurbilder som
fr.,
smärre dylika och i olika material. Bland hans
arbeten må nämnas grupperna Bisonoxe anfallen af
en jaguar (brons), Lejonen vid Pont Alexandres
norra landfäste (i sten), Tigerpar och Lejon
med lejoninna (båda grupperna i h vit marmor)
i slottet Vaux-le-Vicomte, Pantrar i strid
(marmor 1896, Luxembourg-galleriet), Tigrinna
med ungar (marmor i färger), Tigerfamilj, Danska
dog g ar (en i Chan-tilly, en i staden Paris’
samlingar, en i Luxem-bourg-galleriet 1904,
samtliga i grå marmor), två hjortgrupper i brons
(1908 vid Porto Dauphine i Paris), dessutom
lekande tigerungar, killingar, apor, råttor och
papegojor (ett par grupper i Sëvresporslin
och en i onyx i Luxembourg-galleriet)
m. fl. - Hans äldre broder Antoine Joseph
G., f. 1861, d. 1891, fick Rompriset 1885
och var en talangfull skulptör. Bland hans
arbeten är Tänkaren, grupp i marmor. Han
är representerad i Luxembourg-galleriet
af några porträttplaketter i brons.
G-g N.
Gardet dör, men gifver sig icke. Se La garde
meurt et ne se rend på s.
Gardez [-dë], fr., akta! skydda! - Gardez la
reine [rän], g. la tour [tor], akta drottningen,
tornet (i schackspel).
Gardien de la paix [gardiå7 da la
"fredsväktare’’, poliskonstapel.
Gardin (fr. courtine - numera nästan obrukl.;
i stället begagnas rideau -, it. cortlna),
förhänge för fönster, dörrar, sängar o. s. v.
Gardiner [gä’dna 1. gä’dine], stad i
nordamerikanska staten Maine, vid Kennebec
river, genom en bro förenad med den på andra
sidan floden belägna staden Pittston. 5,501
inv. (1900). Järngjuterier, sågar, papperskvarnar
m. m.
Gardiner [gä’dine], Stephen, biskop . af
Winchester och lordkansler af England,
f. omkr. 1483, d. 1555, blef juris doktor
1520 och doktor i kanoniska lagen 1521. Såsom
sekreterare hos kardinal Wolsey förvärfvade
G. noggrann kunskap om utrikespolitiken samt
nyttjades mycket i diplomatiska värf. Hans nit
och förmåga att befordra Henrik VIII :s önskan
att skilja sig från Katarina af Aragonien gaf
konungen anledning att 1528 afsända honom jämte
biskop Edward Fox till Italien, där de hos
påfven utverkade fullmakt för kardinalerna
Wolsey och Campeggio att i England afgöra
frågan om äktenskapsskillnaden. 1529-34 var
G. konungens sekreterare och blef därunder
(1531) biskop af Winchester. Han visade sig som
en nitisk försvarare af konungens supremati öfver
kyrkan, men gillade i öfrigt ej Thomas Cromwells
kyrkopolitik. Då han i början af Edvard VI:s
regering satte sig mot protestantiska lärans
införande, blef han aflägsnad från rådet samt
till sist afsatt från biskopsämbetet och hållen i
fängelse, men frigafs, då drottning Maria (1553)
besteg tronen, återfick sitt biskopsstift,
utnämndes till lordkansler samt var någon tid
drottningens förnämste rådgifvare. Han fick nu
till uppgift att omgöra icke så litet af det verk
han i sina yngre år hjälpt till att genomdrifva -
att försvara lagiigheten af drottningens börd
och af hennes moders äktenskap och återkalla
hvad han själf skrifvit rörande den kungliga
suprematien. I den upplågande förföljelsen mot
protestanterna hade ock G. sin del, ehuru han
vid flera tillfällen visade sig böjd för mildare
mått och steg. G. har af äldre protestan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
