Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Galler ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tauriskerna (i Noricum), karnerna
(på de karniska Alpernas södra sluttningar)
och andra keltiska fylken i dessa trakter.
S. F. H.*
Galleri (it. gallvri’a, fr. galerie, af
oviss härledning), i allmänhet ett rum, som
är betydligt längre, än det är bredt. 1. Ett
långt, smalt rum i en större våning, afsedt till
praktrum eller till uppställning af böcker,
konstverk o. d. - 2. Den i ett dylikt rum
eller i en hel byggnad befintliga samlingen
af konstalster (tafvel-, skulpturgalleri
o. s. v.). - 3. Praktkorridor i en större
byggnad. - 4. En i en högre våning belägen,
lång och täckt gång, som medelst arkader öppnar
sig åt ena sidan och där vanligen begränsas af
balustrad. - 5. Emporer (se d. o.) i medeltida
kyrkor. - 6. Den närmast taket belägna raden
af platser i ön teatersalong; publiken på dessa
platser. - 7. Stoll i en grufva. - 8. En samling
porträtt eller lefnadsteckningar af namnkunniga
personer.
9. Hejäslvingsk., kortare eller längre
gångar
1 en fästning, som antingen ligga längs med
storm-grafveus beklädnadsmurar och då
vanligen äro inrättade för grafförsvar,
g r a f- eller försvarsgallerier, eller ock
framgå från grafven genom kontereskarpen och
fram under fältvallen för åstadkommande af
minförsvar, mingallerier. - Grafgallerier
göras genom öfverhvälfning eller på annat
sätt bombfria samt kallas e s k a r p- eller k o
n-tereskarp-gallerier, allteftersom de ligga
längs inner- eller ytterbrantcn. Äro de genom
gc-värsskottgluggars anordnande i frontmuren
inrättade till försvar endast med gevär,
kallas de gevärsgallerier. I allmänhet
utföres dock gra f fl ankeringen genom
i kontoroskarpgallorier uppställda smärre
kanoner, s. k. grafflankoringspjäser.
Dessa sistnämnda gallerier kallas äfven r
e v e r s- eller rygg-gallerier. (Jfr Be
klädnad sm u r och G ra f.) - Mingallorierna,
som måste läggas så djupt under jordytan,
att de ej kunna skadas af fientliga projektiler,
utgå vanligen från ett i en utgående vinkel
anlagdt kontoroskarpgalleri, som då kallas
minjörstuga, och invid detsamma anordnas
förrådshvalf för minvorktvg och magasin för
sprängämnen. Från rn införstuga n utgå
under anfallsfältct
2 in. höga och l ,5 m. breda hufvudgallerier,
från hvPka något mindre grengallerier
utbryta 5 fiO° vinkel framåt, orh från dessa
senare utgå slutligen 1,5 m. höga och l m. breda
l y s t r i n g s-gallerier i ungefär samma
riktning.som hufvud-g:illerierna. Sarrtliga
dessa gallerier anläggas vanligen röd a n
i fredstid på samma gång som öfriga
försvarsverk och muras då af ston eller gjutas
i betong. När fästningen anfallos, utvidgas
niinsystomot vidare framåt därigenom, att man
utgräfvor smärre gångar, s. k. mintjrevnr. som
efter hand förses med ’träboklä’dn’id. De
främsta af dessa kallas slrids-grennr,
orh i dessas främre ända anbringas
de minor, som skola sprängas. Jfr Mina och M
i n -krig.
10. Skpsb., en på ömse sidor om aktorspegeln
på en del äldre örlogsfartyg anbragt
utbvggnad, ofta blott med ändamål att
gifva denna del af fartyget ett prvdligare
utseende. På större fnrtvg, där utrymmet
inom galleriet var rätt betvdligt, användes
ifrågavarande utbyggnader äfven för
chefens bekvämlighet och försågos därför med
erforderlig inredning. - Galleriet bestod af
ett mindre plan (a),
kalladt galleribotten, en högre upp belägen,
galleribåge (6), en tunnare t r ä k l ä d s e
l (c), ställd upp och ned emellan bottnen och
bågen, samt kälade lister, för prydnads skull
fästa utanpå.
bottnen och bågen. Under galleribottnen anbragt^
en afrundad träfyllning (J), kallad galleritas
k,, för att afleda sjöar från galleriet.
9. L. W:son M. 10. J. G. B. (C. K. S>
Galle’ria, zool. Se V a x m a 1.
Gallering (af oviss härledning),
kem. tekn., svart-färgning af silke medelst
garfsyrcbehandling och följande utfärgning med
järnsaltlösning. Denna metod1 medför äfven en
afsevärd förtyngning af varan, som stundom står
på gränsen till förfalskning. G. H -r.
Galleriskog, bot., edafisk skog, som kransar
sjöar eller följer floder i stäpp-, öken- eller
savannområden, hvilka för öfrigt ej kunna bära
skog, emedan» regnet endast fuktar det öfversta
jordlagret. Galleriskogarna, som finnas t. ex. i
Afrikas och Amerikastorra trakter (jfr Afrika,
sp. 258), äro ej sällar* lika yppigt utbildade
som de klimatiska skogarna,, hvilka ej äro bundna
till vattensamlingar. G. L-m..
Galleritask, skpsb. Se Galleri 10.
Gallern, Den döende, en antik marmorstaty (äfven
kallad Den döende fäktaren), som påträffades i
Rom på 1500-talet och nu finnes i Capi-
tolinska museet. Den är ett verk af den
äldre per-gamonska skolan (200 f. Kr.) och
framställer en i. s>rid med grekerna sårad
gallisk krigare, hvilande- på marken, men
ännu stödjande sig med den högra, armen,
medan blicken är dystert och trotsigt riktad
mot marken, där hans blod förrinner. Statyn
är ett af den antika konstens mest beundrade
verk och* har bl. a. inspirerat Byron till en
mäktigt gripandeskildring i hans dikt "Childo
Harold". A. L. R. Galie’tti. Francesco,
italiensk bildhuggare, f. 1833 i Cento, studerade
i Bologna och Rom. Hans första betydande verk
var gruppen Tobias och ängeln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
