- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
471-472

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förråd ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

afvisande, och mot inbillade fiender uppträda
de ohöfligt. Småningom vakna mera bestämda
föreställningar om förföljelse. I deras
medvetande återkomma beständigt samma tankar,
"man ser dig öfver axeln, man tycker, att du
är löjlig, man skrattar åt dig, man talar
illa om dig, man spionerar på dig, man har
något i sinnet mot dig". De sjuke äro i en
ständig, orolig förbidan. De springa upp vid
den minsta knäpp, lyssna vid dörrarna; gatans
buller och ljudet af de förbigåendes steg få en
förolämpande klang. Som vaksamma utposter mot
en farlig omgifning äro alla deras sinnen i ett
ständigt gif akt. Särskildt påpassliga äro deras
öron; hvad de icke höra, det tycka de sig höra:
försmädliga yttranden, hånfulla anspelningar och
slutligen tämligen direkta oförskämdheter. Men
äfven deras andra sinnen varna dem mot förmenta
faror. När maten serveras dem, lukta de noga
på hvarje rätt och skjuta mången gång från sig
maten med en menande och misstänksam min. De
börja tro, att man vill förgifta dem. De sjuke
ha så lefvat sig in i den tanken, att människor
äro fientliga och förfölja dem, att deras egna
sinnen icke längre ge dem en riktig uppfattning
af hvad som händer och sker.

Det är de börja hallucinera och deras
misstankar öfvergå till visshet. Deras
förföljelseidéer kunna nu rikta sig mot bestämda
personer, och de kunna i detta tillstånd
blifva mycket samhällsvådliga. Det är icke
sällsynt, att sådana sjuka lägga sig i försåt
för andra, rent af stå efter sina förföljares
lif. De förmenta förföljelserna vålla den sjuke
oupphörliga vedermödor och förargelser, hvilka
på det eftertryckligaste korsa hans sträfvan
efter fördelar och lycka. Men småningom
inträder som en verkan af den långvariga
oron, de ständigt upprepade sinnesrörelserna,
sömnlösheten, den rastlösa och upprifvande
striden mot förföljarna eller flykten undan
deras gemenheter, en slitning och afmattning inom
nervsystemet. Den sjukes känslighet blir mer och
mer aftrubbad och förmår ej hålla lidandet vid
dess ursprungliga intensitet. Därmed slappnar
ock den drifvande kraften i hallucinationernas
maskineri, rösterna blifva sällsyntare och
åhöras med en viss likgiltighet. – För den i
hvarje människobröst inneboende lyckodriften
blir det nu en gynnsammare tid, och detta icke
minst därigenom, att den sjukes omdömeslöshet
under åren tilltagit. En viss grad af slöhet
gör sig gällande. Hans aningar, ständigt af
en förhöjd själfkänsla riktade mot höga mål,
förbereda nu ett nytt lifsskede. Äfven dessa
förberedelser afspelas i själens lönnligaste
kamrar. Här växer småningom öfvertygelsen
inom honom. Ofta öfverraskas den sjuke för
andra gången af "rösterna". Men dessa tala nu
ett annat språk. Den sjuke får plötsligt veta,
hvad han länge anat, orsaken till de långa årens
lidande, hvarför människor förföljt honom. "Han
är icke den han synts vara. Han är kallad
till höga värf. Han har fått ärfva en stor
förmögenhet, blifvit insatt i en mäktig mans
rättigheter. Konungen är hans förtrogne. Han
är född till en kejsarkrona" o s. v. Nu börjar
visserligen ett nytt lif, men den sjuke är
oaktadt de stolta orden och de höga laterna
oftast oförarglig, stilla och beskedlig. En
viss allmän slöhet gör det förklarligt, att han
trots sin förnäma ställning, kallelse eller
börd resignerar i den blygsamma tillvaron på
ett hospital.

Från förryckthetens här skildrade sjukdomsförlopp
finnas i de särskilda sjukdomsfallen
många afvikelser. Stundom uppträda blott
förföljelseidéer. Stundom ser man hos
mera svärmiskt anlagda, för en öfverspänd
mysticism benägna, naturer religiösa eller
politiska storhetsidéer utveckla sig utan
förföljelsefantasier. Mången förryckt
svärmare af detta slag har i historien lyst
och försvunnit. Äfven andra variationer
förekomma. I allmänhet kan man säga, att den
medfödda karaktärsläggningen, rent biologiskt,
bestämmer variationerna i de olika fallen.

Ehuru sålunda det inneboende anlaget för
uppkomsten af denna form af sinnessjukdom är det
väsentliga, får man ej alldeles förbise yttre
för sjukdomsutbrottet och utvecklingen gynnsamma
betingelser. Sådana äro af en alldeles särskild
betydelse för den form af förryckthet, som kallas
processvansinne l. process-sjuka (se d. o.).

Med afseende på utgången är förrycktheten
en obotlig, men ej dödlig sjukdom, ehuru
själfmord under förföljelsestadiet kunna
förekomma. Sjukdomen har, särskildt på grund
af de förrycktes stora samhällsvådlighet,
en stor rättspsykiatrisk betydelse.
G-s.

Förråd, förv., samling af förnödenheter af
olika slag.

1. Arméns förråd utgöras af förråden vid
trupperna och särskilda större förråd. Förråden
vid trupperna
utgöras dels af kompaniernas och
motsvarande afdelningar förråd af persedlar af
olika slag, afsedda till begagnande, dels af
regementenas gevärsförråd, ammunitionsförråd
och persedelförråd, hvilka innehålla nya, för
krigsutrustningen afsedda persedlar samt till
begagnande icke utlämnade persedlar. Förråden
stå under regementsintendentens inseende
och under närmaste ledning af en förrådsförvaltare
(på intendenturkårens
stat) med biträde af en förrådsvaktmästare
(skall indragas). Artilleriets fältförråd, som
innehålla all för staber och batterier afsedd
materiel af kanoner, fordon och till dem hörande
persedlar, stå under vård af battericheferna
med biträde af förrådsunderofficerare, en vid
hvarje batteri. Ingenjörtruppernas förråd ingå
i fortifikationsförråden (se nedan). Trängens
förråd äro uppdelade på trängkårerna. – De
särskilda förråden utgöras af artilleri-,
fortifikations- och intendenturförråd,
hvilka alla stå under hvar sitt departement
af Arméförvaltningen. Artilleriförråd finnas
i alla orter, där artilleriregemente eller
del af sådant är förlagd. Förråden stå under
öfverinseende af generalfälttygmästaren och
under honom af fälttygmästaren och handhafvas
af hvar sin tygmästare (regementsofficer
eller kapten) med biträde af olika personer
tillhörande tygstaten (se d. o.). Hvarje förråd
består af tygförråd (för artillerimateriel),
ammunitionsförråd och gevärsförråd, dock
saknas det sistnämnda vid några förråd. Till
Stockholms tygförråd hör äfven Artillerimuseum
(se d. o.). Fortifikationsförråden
utgöras af fältförråd för ingenjörtrupperna,
fästningsförråd för fästningarnas behof och fasta
skanstygsförråd.
De förvaltas af vederbörlig
trupp- eller fästningsmyndighet med biträde af
fortifikadonsförvaltare. Intendenturförråden
äro två, ett i Stockholm och ett på Karlsborg,
och utgöras af förråds-, magasins- och
verkstadsafdelningar. Hvartdera förrådet
står under ledning af en fältintendent såsom
förrådschef med biträde af förrådsintendent,
förrådsförvaltare m. fl. Vid förrådet i Stockholm

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:46:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbi/0254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free