- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
473-474

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förråd ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

473

Förrådschef-Församling

474

finnas skomakar- och sadclmakarverkstäder,
hvarjämte ett bageri finnes vid
hvartdera förrådet. Me-dicinaljönåd,
innehållande för sjukvården i fred och i
krig erforderliga persedlar, finnas dels vid
intendenturförråden, dels vid sjukvårdsstyrelsen
i arméförvaltningen. - Landstormsförråd
upprättas f. n. för landstormens behof inom
olika landstorms-oinrådeu (se Landstorm).

2. Flottans f ö r r å d äro a) stationernas
1. under stationsbefälhafvarna lydande
förråd, b) varfs-förråden och c)
fartygsförråden. - Stationernas j ön ad
utgöras af beklädnads-, sängpersedels-
och sjukvårdsförråden samt i Karlskrona
dessutom spannmåls- och proviantförråden. -
Varjsförråden äro af tre slag, nämligen
inventarieförrådet, som omfattar samtliga
inventarierna för fartygen, minpositionerna
och befästningarna samt persedlar, afsedda
för användning såsom allmänna inventarier,
äfvensom varfvets fartygsförtöjningar,
materialförrådet samt sjöinstrument- och
sjökarteförrådet. Under stationsmyndigheterna
handhafvas förråden, med undantag af det
sistnämnda, af förrådsintendenter, hvilka
efter de af dem vårdade förråden benämnas
beklädnads-, sjukhus-, proviant-, inventarie-
och materialintendenter. - Farlygsförråden
utgöras af de å utrustade fartyg befintliga
proviant-, beklädnads- och utredningsförråden
samt förvaltas, under fartygschefens uppsikt, af
en fartygsintendent eller redogörare med biträde
af ekonomiunderofficerare samt, i särskilda
fall, af fartygets inventarieupp-bördsmän.
1. C. O. N. 2. H. AV-l.

Förrådschef, krigsv. Se Förråd.

Förrädsfästning 1. Depåfästning, krigsv.,
har till ändamål att utgöra en tryggad
upplagsplats för krigsmateriel och
förnödenheter m. m. En sådan anlägges
vanligen vid en kommunikationsknutpunkt
i landets inre, där den är undandragen
hvarje öfverraskande anfall. Jfr Fästning.
L. W:son M.

Förrådsförvaltare. Se Förrådsintendent.

Förrädsintendent, Förrådsförvaltare, förv.j
tjänsteman, som vårdar en inrättnings
i förråd liggande persedlar, ombestyr
inköp af nya, reparation af slitna och
försäljning af utdömda m. m., allt under
redovisningsskyldighet. Förrådsintendenter
kallas sådana tjänstemän vid telegrafstyrelsen
och arméns förråd i Stockholm och Karlsborg;
förrådsförvaltare kallas sådana tjänstemän vid
fortifikationens förråd vid fästningar och kårer
samt järnvägstrafikens afdelningar. Äfven vid
större enskilda företag, såsom järnvägs-
och andra trafikbolag, bruka sådana
tjänstemän vara anställda. Jfr Förråd.
Kbg.

Förrädskarl, sjöv., en, vanligen äldre,
karl af manskapet på örlogsfartyg,
som har till åliggande att vaka öfver
ordning och snygghet i förrådsrum. Förste
förrådskarl har korprals värdighet.
O. E. G. N.*

Förrådskasematt. Se K a s e m a 11.

Förrådsrum, skpsb., rum, inredda
vanligen i hålskeppet för förvarande af
förrådspersedlar. O. E. G. N. *

Förrådssättning, boktr., manuskripts sättning
"i långa banor" (i förråd), då sättningen ej
omedelbart kan bli indelad i kolumner.

Förrådsunderofficer, krigsv. Se Förråd.

Förrådsväfnad, bot., består nästan alltid
af pa-rcnkvmatiska celler (se Cell). I
förrådsväfnåden

upplagras växternas reservnäring (se d. o.), som
utgöres såväl af kväfvehaltiga som kväfvefria
(kolhydrat, f etter) ämnen och salter. I saftiga
förrådsorgan äro cellerna tunnväggiga, hos frö,
vinterknoppar och andra intorkande organ äro
däremot ofta cellväggarna mer eller mindre
förtjockade, stundom mycket hårda, hvarvid
den kväfvefria upplagsnäringen (kolhydraten)
upplagras i cellväggen, som vid frönas groning
åter upplöses. Den förtjockade cellväggen
är genomborrad af talrika porer. Exempel
härpå erbjuda bl. a. de stenhårda fröna af
dadlar, elfenbensnöten (Phytele-phas) m. fl.
H. Hn.

Förräderi. Se Högförräderi och Landsförräderi.

Förrättningsman, jur. Se Edsvuren
förrättningsman.

Försakelsevecka. Se Vecka.

Församling. 1. Kyrkohist. (Lat. ecclesia),
dels sammanfattningen af alla troende kristna,
dels, och vanligen, lokalmenigheten, hvilken i
kyrkligt hänseende utgör ett sammanhängande
helt. De förste kristne bildade ej egna
församlingar, utan kvarstodo till det yttre
inom judendomens synagogor. Dock kommo de snart
att utbilda en viss egen organisation kring
kulten som medelpunkt. I samband med det stora
judiska upproret 66–73 utstöttes allmänt de
judekristne ur synagogorna och nödgades då bilda
själfständiga församlingar. Dessa voro ordnade i
öfverensstämmelse med synagogan och förestodos
af ett kollegium af äldste, presbyterer; alla
judekristna församlingar i Syrien voro långt in i
2:a årh. ledda af en Jesus-dynasti med monarkisk
makt. Småningom tynade dessa församlingar bort;
de sista uppgingo i islam.

När Paulus förde kristendomen till den hedniska
världen, bildades genast själfständiga
församlingar (ecclesiæ). Strid råder, om
dessa från början bildats i anslutning till
det föreningsväsen, som då florerade i den
grekisk-romerska världen och af staten godkändes
(begrafningsföreningar, själfhjälpsföreningar
etc.); sannolikt är, att äfven de hednakristna
församlingarna först bildats i analogi med
den judiska synagogan, men snart lånat former
från de antika föreningarna. Om uppkomsten
af ett tredeladt ämbete i församlingarna se
art. Biskop; alla ämbetsmännen valdes snart på
lifstid af alla församlingens medlemmar. Hvarje
stad, där kristendomen fick fäste, utgjorde en
församling; när kyrkan under 2:a årh. började
utbreda sig äfven på landsbygden, bildade
likaledes där i allmänhet hvarje kristen koloni
en själfständig församling under sin biskop
(undantag i rikets gränsprovinser och Egypten,
där flera små församlingar synas ha förenats
under en gemensam biskop).

Under hela den urkristna tiden (till omkr. 150)
hade hvarje medlem af lokalförsamlingen
rätt till medverkan i alla församlingens
angelägenheter, äfven predikan och kulten. Med
kyrkans förvandling till katolsk skedde
en stor förändring i uppfattningen af
församling. Nattvarden som mässoffer,
ämbetsmännen som ett frälsningen förmedlande
prästerskap skapade den djupa klyftan mellan
lekmän och klerker; för lekmännen fanns icke
längre rum för ett själfständigt deltagande i
församlingslifvet. Blott valrätten för alla
församlingsmedlemmar vid val af ämbetsmän höll
sig flerstädes in i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:46:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbi/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free