Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fängelsevetenskap ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
263
Fänkålsolja-Färg
264
Den handeisväxt, som kallas söt 1. romersk
fänkål, Fructus fæniculi romani, är den ettåriga
afarten F. officinale, var. dulce. Frukten består
af centimeterlånga, krökta, gulaktiga delfrukter,
med smala, grönaktiga fåror ("åsdälder") mellan
nästan vingade åsar. Tj r frukterna framställes
genom destilla-tion med vatten den officinella
flyktiga fänkålsoljan, Ætheroleum fæniculi,
som är färglös eller svagt gulaktig och består
af en fast och en flytande j an et öl samt en
s. k. kam f en. Fänkålsoljan stelnar vid + 5°
till + 10° C. Fänkål innehåller äfven fet olja
och socker. Den nyttjas såsom ett värmande,
väderfördrifvande, digestionsförbättrande och
äfven mjölkökande medel. Den ingick sålunda
i det förr officinella "Roséns ampulver"
(Pulv. magne-siæ aromaticus). Genom destillation
af fänkål (l del) med vatten (10 delar) beredes
fänkålsvatten (Aqua fæniculi), en färglös, af
fänkål starkt luktande vätska, som användes till
att befordra upphostningen vid bröståkommor,
mot väderkolik o. d., äfvensom för att
förläna en angenäm arom åt flytande läkemedel.
O. T. S. (G. L-m. C. G. S.)
Fänkålsolja. Se Fänkål.
Fänkälsvatten, /arm. Se Fänkål.
Fännika, ’krigsv. Se F ä n i k a.
Fänrik (ty. fähnrich), krigsv., var redan
under medeltidens senare del benämning på
den officer vid fanan eller fänikan, som bar
fanan. Senare fråntogs honom detta åliggande,
och han blef höfvitsmannens eller kaptenens
närmaste man. Under 17:e årh. steg löjtnanten,
som förut varit fänrikens biträde, öfver honom,
och benämningen kom därefter att beteckna lägsta
officersgraden vid infanteriet. I Sverige
utbyttes den 1835 mot underlöjtnant. I ryska
armén är fänriksgraden bibehållen för officerare,
som omedelbart ingå i reserven. I tyska armén
betecknar fänrik en officersaspirant, som
fullgjort manskapsutbildning. Sedan han genomgått
krigsskola och fullgjort öfriga fordringar,
utnämnes han till portepéfänrik (se d. o.).
C. O. N.
Fänrik Ståls sägner, diktverk af J. L. Runeberg
ise denne). Det består af 34 romanser med
ämnen från kriget mellan Sverige och Ryssland
1808–09. Som den verkliga urbilden för den fänrik
Stål, hvilken föreställes ha berättat Runeberg
sägnerna, nämnes fänrik Johan Pelander vid
Björneborgs regemente, hvars bekantskap skalden
gjorde i Ruovesi 1824–25. Se F. Cygnæus, "Om
Fänrik Ståls sägner" (1861), J. O. I. Rancken,
"Fänrik Ståls hjeltar och skådeplatsen
för deras bragder" (1864), E. Wrangel,
"Om Fänrik Ståls sägner" (1898), E. Lagus,
"Förklaringar till Fänrik Ståls sägner" (3:e
uppl. 1904), och V. Söderhjelm, "J. L. Runeberg"
(1904–06). Sägnerna ha illustrerats af
A. Malmström (1883) och A. Edelfelt (1899). 1901
utgafs ett praktverk, "Fänrik Ståls män",
innehållande porträtt och biografier af de i
sägnerna omtalade personerna. "Fänrik Ståls
sägner" dramatiserades 1907 dels af Wigfors
och Ring, dels af signaturen Bernt Fredgren;
de förres dramatisering uppfördes i Stockholm,
den senares i Göteborg.
R-n B.
Fänriksår, bildligt uttryck för ungdomstiden.
Fænö, en liten dansk ö i Lilla Belt,
skild från Fyn genom Fænö sund, vacker och
fruktbar. F. tillhör Middelfarts socken. Strax
v. om densamma ligger den obebodda holmen Fænö
kalv.
E. Ebg.
Färdig, sjöv., kommandoord, hvarvid, sedan
kanonen blifvit ungefärligen riktad,
kanonkommendören fullbordar den noggrannare
riktningen och håller sig klar att affyra
skottet.
O. E. G. N.
Färdiggörare, boktr., särskildt utsedd sättare
för maskinsättningens ordnande och korrigering.
Färdiggöringsbord, Bestöttyg
(ty. bestosszeug, af bestossen, afstöta),
boktr., ett inom stilgjuterier användt
specialverktyg för hyfling af stilar. Det
består af en på massiva gjutjärnsfötter hvilande
järnplatta, hvars vänstra hälft är rörlig, den
högra däremot fast. Mellan den rörliga och den
fasta skifvan anbringas ett par vinkelhakar
af stål, i hvilka stilarna i sin ordning
inläggas och fastskrufvas, hvarefter hyflingen
försiggår. Jfr Bestötlåda.
Färdigställning (förr Färdigt gevär), krigsv.,
kallas den ställning med geväret, som en skytt
eller en soldat intager för att vara färdig att
afgifva skott. Färdigställningen är antingen
stående med geväret hållet af högra handen kring
kolfhalsen invid höften, af vänstra handen vid
gevärets tyngdpunkt med mynningen något högre
än kolfven, eller knästående på högra knäet, med
vänstra underarmen stödd på vänstra låret, eller
ock liggande framstupa med båda armbågarna stödda
mot marken. Undantagsvis kan färdigställning
intagas sittande eller hukad. Från
färdigställning sker laddning och anläggning.
C. O. N.
Färdigt gevär. Se Färdigställning.
Färed, socken i Skaraborgs län, Vadsbo
härad. 1,334 har. 236 inv. (1907). Annex till
Hassle, Skara stift, Mariestads kontrakt.
Färentuna. 1. Härad i Stockholms län, ingår
i Södra Roslags domsaga och Svartsjö fögderi
samt omfattar socknarna Lofö, Ekerö, Munsö,
Adelsö, Färentuna, Hilleshög, Sånga, Skå. 21,549
har. 6,825 inv. (1907). – 2. Socken i nämnda
härad. 2,113 har. 696 inv. (1907). F. bildar med
Hilleshög ett regalt pastorat i Uppsala stift,
Svartsjö kontrakt.
Færeyingasaga, "Sagan om Färöborna",
en isländsk saga, som är känd endast
genom brottstycken, insprängda i den stora
Olavssagan i Flatöboken. Dessa fragment äro af
C. Rafn sammanställda till ett helt och jämte
färöisk, dansk och tysk öfv. utgifna 1832.
F:s hufvudpersoner äro de om makten täflande
Sigmund Brestersson på Skuö och Trånd i Gata
på Österö, af hvilka den senare slutligen fick
öfvertaget. Handlingen försiggår på Håkan jarl
den mäktiges och Olof Tryggvessons tid. Ett
viktigt moment i sagan utgör kristendomens
införande på Färöarna genom Sigmund
Brestersson. Troligtvis är sagan författad
omkr. 1200. En norsk öfv. af O. Rygh utkom
1861, en annan af A. Bugge 1901 (under titeln
"Udvalgte sagaer" tills. med "Hrafn kells saga"
och "Fritjofs saga").
R. N-g.
Färg. 1. Fys. o. fysiol. Förnimmelse af
färg uppstår, då ljus träffar ögats näthinna;
förnimmelsens art beror på det utlösande ljusets
fysikaliska beskaffenhet. Homogent 1. enkelt
säges det ljus vara, som innehåller endast en
enda bestämd våglängd. Sådant kan erhållas
exempelvis ur spektralt uppdeladt solljus
därigenom, att nian låter spektrum falla på en
svart skärm, försedd med en smal springa, som
går parallellt med prismans brytande kant. De
strålar, som tränga genom springan, äro af i
det närmaste samma våglängd, d. v. s. utgöra
homogent ljus. Genom att uppmäta strålarnas
afböjning vid passerandet genom ett gitter
(se D i f f r a k t i o n) kan man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
