Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel / 1343-1344 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fregattfågelsläktet - Fregatt-tackladt - Fregellæ - Fregenal de la Sierra - Freher, Marquard - Freiberg - Freiberger Mulde. Se Mulde - Freibergit - Freiburg 1. F. im Breisgau

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sluter den djupt klufna stjärten. Fångna
fregattfåglar ha stundom lefvat i de
zoologiska trädgårdarna under flera år.
L-e.

Fregatt-tackladt, sjöv., kallas ett fartyg med märsar
och rår på alla tre masterna.
O. E. G. N.*

Fregellæ, i forntiden en volskisk stad i
Latium, n. om Liris (Garigliano). Den intogs
af romarna i samnitkriget och koloniserades
328 f. Kr. 125 f. Kr. förstördes den, till
följd af ett uppror, af L. Opimius. Nejden var
bekant för sitt vin. Ruiner vid nuv. Ceprano.
(J. F. N.)

Fregenal de la Sierra [frechena’l], stad i spanska
prov. Badajoz, n. om Sierra Morena, vid järnvägen
Zafra–Huelva. 9,615 inv. (1900).
(J. F. N.)

Freher, Marquard, tysk historieskrifvare,
f. 1565, d. 1614 som juris professor i Heidelberg, är
bekant som utgifvare af viktiga källor för Tysklands
historia: "Germanicarum rerum scriptores aliquot
insignes" (3 bd, 1600-11; ny uppl. 1717), "Rerum
bohemicarum scriptores aliquot antiqui" (1602) m. fl.

Freiberg [fra’j-], stad i Sachsen, reg.-omr. Dresden,
på norra sluttningen af Erzgebirge, vid Münzbach,
ett tillflöde till Freiberger Mulde. 30,860
inv. (1905). Staden är väl byggd och omgifves
till en del ännu af murar och grafvar, hvilka
senare förvandlats till promenader. De märkligaste
byggnaderna äro det gamla slottet Freudenstein,
nu militärmagasin, samt den gotiska domkyrkan,
ombyggd efter en eldsvåda 1484, renoverad 1893, men
en rikt sirad sydportal i bysantinsk stil, kallad
"gyllene porten" (en detalj däraf är afbildad å pl. VI
till art. Bildhuggarkonsten) och flera monument,
bl. a. ett öfver kurfursten Morits af Sachsen. F. är
säte för Sachsens högsta bergverksmyndigheter,
har en bergsakademi (stiftad 1765), som besökes af
lärjungar från hela Europa, en bergsskola, gymnasium,
realskola m. m. Bergsakademien eger ett bibliotek
af omkr. 50,000 band. Staden har liflig industri,
bl. a. fabriker för tillverkning af guld- och
silfvergaloner, maskinfabriker och järngjuteri,
hagel- och krutfabriker, linspinneri, tillverkning
af kemikalier, cigarrer, instrument, lädervaror
m. m. I grannskapet finnas flera silfver-, bly-,
koppar- och koboltgrufvor. De största grufvorna
öfvergingo 1886 till staten. I de två viktigaste
sysselsattes 1902 2,300 bergsmän, och årsproduktionen
var 12,000 kg. silfver och 1,7 mill. kg. bly. I
de staten tillhöriga smälthyttorna, hvarest äfven
amerikanska och australiska malmer smältas, var
årsproduktionen 1902 947 kg. guld, 91,716 kg. silfver,
öfver 7 mill. kg. blyprodukter samt antimon, nickel,
zink, arsenik, svafvelsyra och kopparvitriol. Vid
en hytta ligger det kungliga myntverket, flyttadt
dit 1887 från Dresden. – F. anlades 1175, efter
upptäckten af traktens silfvermalmlager (1163),
hvilka från 1170 till slutet af 19:e årh. lämnat
5,5 mill. kg. silfver. 1884 bearbetades ännu 60
grufvor, men 1902 blott 30. I trettioåriga kriget
intogs staden 1632 af de kejserlige och belägrades
1642–43 förgäfves af svenskarna under Torstenson.
(J. F. N.)

Freiberger Mulde [fra’j-]. Se Mulde.

Freibergit [fraj-], miner., till falertsgruppen
hörande silfverhaltigt mineral, bestående af 13,2
proc. koppar, 33,8 proc. silfver, 5,8 proc. järn, 25,5
proc. antimon och 21,7 proc. svafvel. Namnet efter
mineralets sedan gammalt bekanta fyndort Bräunsdorf
vid Freiberg; andra fyndorter äro Klausthal
i Harz, Nevada och North-Carolina.
A. Hng.

Freiburg [fra’j-]. 1. F. im Breisgau, hufvudstad i
badensiska kretsen F. (2,193 kvkm. 234,717 inv. 1900)
vid Dreisam, i en fruktbar trakt på västra sidan af
Schwarzwald. 74,098 inv. (1905). Ärkebiskopssäte. Ett
mästerverk af gotisk byggnadskonst är mynstern af röd
sandsten, af hvilken tvärskeppet byggdes omkr. 1130,
det gotiska långhuset

Mynstern i Freiburg

.

omkr. 1260, det sengotiska koret 1354–1513; såväl det
inre som det yttre är rikt smyckadt med konstverk;
särskildt betraktas det 116 m. höga tornet som ett
af de vackraste i världen. Andra anmärkningsvärda
byggnader äro den evangeliska Ludvigskyrkan (1829–39),
det storhertigliga palatset (1770), museet,
teatern och universitetsbyggnaden. Universitetet
("Ludovico-Albertina") stiftades 1457 af ärkehertig
Albrekt VI af Österrike, men öppnades först
1460. Med universitetet äro förenade ett bibliotek,
med omkr. 270,000 bd, och andra samlingar (1906
136 lärare, 2,400 studerande). F. har dessutom 2
gymnasier, 3 öfverrealskolor, ett katolskt seminarium
samt andra undervisningsanstalter. Staden drifver
betydande handel och industri. Den senare omfattar
tillverkning af siden, papper, musserande viner,
musikaliska och kirurgiska instrument, symaskiner
m. m. F. är Berthold Schwarz och historieskrifvaren
K. von Rottecks födelseort, och båda ha monument i
staden. – F. fick stadsrättigheter 1120. 1368 tillföll
staden genom köp huset

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>