Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Freiburg 1. F. im Breisgau
- Freiburg 2. F. an der Unstrut
- Freiburg 3. F. unter dem Fürstenstein (F. in Sclesien)
- Freiburg 4. Kanton och stad i Schweiz. Se Fribourg
- Freburg-alperna. Se Fribourg-alperna
- Freiburg-nötkreatursrasen. Se Fribourg-nötkreatursrasen
- Freidank
- Freie bühnen
- Freieck, her. Se Fyrkant
- Freie deutsche presse. Se Freisinnige zeitung
- Freienwalde
- Freiersbach
- Freifrau
- Freight, eng. frakt. Se Cif
- Freiligrath, Ferdinand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Habsburg. Såsom betydande fästning eröfrades den
1632, 1634 och 1638 af svenskarna samt 1644 af
bajrarna under Mercy. Fransmännen under Crequi
intogo den i nov. 1677 och återlämnade den först
genom freden i Rijswijk (1697). 1713 och 1744
intogo fransmännen den ånyo och återlämnade den
resp. 1714 och 1748, sedan de förstört fästningsverken.
Genom freden i Campo Formio (1797) tillföll
F. Herkules III Este, hertig af Modena, efter
dennes död (1803) ärkehertig Ferdinand och 1806
åter Baden. 1821 bildades ärkebiskopsstiftet af
delar af stiften Konstanz, Basel, Strassburg, Speier,
Worms och Mainz; det omfattar Baden och
Hohenzollern. – 2. F. an der Unstrut, stad i
preussiska reg.-omr. Merseburg (Sachsen), vid Unstrut.
3,296 inv. (1900). Vinodling. – 3. F. unter
dem Fürstenstein (F. in Schlesien),
stad i preussiska reg.-omr. Breslau (Schlesien), vid
Polsnitz. 9,606 inv. (1905). Stort linspinneri samt
tillverkning af ur. I närheten ligger "die
standesherrschaft Fürstenstein", tillhörigt fursten af Pless.
– 4. Kanton och stad i Schweiz. Se Fribourg.
(J. F. N.)
Freiburg-alperna [fra’j-]. Se Fribourg-alperna.
Freiburg-nötkreatursrasen [fra’j-]. Se Fribourg-nötkreatursrasen.
Freidank [fra’j-] kallas författaren till en gammal
tysk dikt, Freidanks bescheidenheit (Den fria tankens
lefnadsvishet). Dikten (från förra hälften af
1200-talet) omfattar 3,000 vers och är det värdefullaste
större alstret af medelhögtysk tänkespråksvisdom.
Bland dessa tänkespråk må anföras:
In einem dinge stell’ ich mich
Dem kaiser gleich: er stirbt wie ich.
och
Wie heimlich ein mann dem weibe sei,
Sie bleibt ihm fremd genug dabei.
I modern tysk öfv. har dikten utgifvits af
Simrock (1867), Bacmeister (1875) och Pannier (1878).
Kj–t.
Freie bühnen [fra’je bynen], ty., "fria
skådebanor", gemensam benämning på åtskilliga sedan
1889 i Berlin, München och Wien stiftade privata
föreningar för skådespels uppförande, hvilka efter
mönstret af Théâtre libre i Paris haft till
mål att inför sina medlemmar låta spela sådana moderna
dramer, som på grund af sin skarpa realism ej vunnit
inträde vid offentliga teatrar. Endast en kort lifstid
har varit flertalet af dylika föreningar beskärd. Den
tidigaste var Freie bühne i Berlin (se vidare
Brahm, O.), den mest långlifvade Neue
freie volksbühne därstädes, 1892–1903 ledd af
Bruno Wille, därefter af J. Ettlinger. Äfven i London,
Köpenhamn och Stockholm ("Intima teatern", 1907) ha
dylika sceniska företag försökts.
E. F–t.
Freieck, her. Se Fyrkant.
Freie deutsche presse [fra’je döjt∫e]. Se Freisinnige zeitung.
Freienwalde [fra’j-], stad i preussiska reg.-omr.
Potsdam (Brandenburg), vid Oder och nordvästra kanten
af Oderbruch. 7,995 inv. (1900). Gymnasium. Tegelbruk.
F. är en af berlinare mycket besökt sommarvistelseort
och kurort med flera svaga järnkällor.
Freiersbach [fra’jers-], kurort i badensiska kretsen
Offenburg, ett af de s. k. Kniebisbaden, 388 m. ö. h.
Där finnas 7 mineralkällor, hvilkas vatten innehåller
fri kolsyra, järnbikarbonat, kolsyrad kalk m. m.
Säsong maj–okt. Frekvens 1,200–1,500 kurgäster.
Ln.
Freifrau [fra’j-], ty., en friherres hustru.
Freight [frei’t], eng., frakt. Se Cif.
Freiligrath [fra’jligrat], Ferdinand, tysk skald,
f. 17 juni 1810 i Detmold, d. 18 mars 1876 i Kannstatt,
utbildades till köpman, var anställd på kontor i
Amsterdam till 1836 och i Barmen till 1839, då han
beslöt att h. o. h. egna sig åt litteraturen, sedan
hans 1838 utgifna
Gedichte (många uppl.)
vunnit allmänt bifall. 1842 erhöll han ett årligt
understöd från konungen af Preussen, hvilket han
likväl två år senare afsade sig för att vara politiskt
oberoende. Med
Ein glaubensbekenntniss (1844; 2:a uppl. 1849),
Ça ira! Sechs gedichte (1846) och
Neuere politische und sociale gedichte (2 häften, 1849 och 1851)
ställde han sig i ledet af de demokratiske tyske
samhällslyrikerna från denna tid; den till minne af de
under marsoroligheterna i Berlin 1848 skrifna dikten
Die toten an die lebenden
ådrog honom fängelse (se Chr. Petzet, "Die blütezeit
der deutschen politischen lyrik", 1902), och upprepade
konflikter med myndigheterna drefvo honom i landsflykt.
Efter många svårigheter och bekymmer erhöll han plats på
ett bankkontor i London, där han stannade till 1867, då
banken inställde sina betalningar och F. kom på bar backe.
En nationalsubskription anställdes emellertid i Tyskland
med så godt resultat, att F:s framtid betryggades. Tack
vare ett amnestidekret kunde han 1868 åter bosätta sig i
Tyskland, där hans dikter med anledning af kriget mot
Frankrike vunno allmänt bifall. – F:s tidigare lyrik
gjorde epok genom exotismen i motiv, bildernas friskhet
och den betonadt visuella karaktären af framställningen,
som bildade den skarpaste motsats mot den heineska lyrikens
sentimentalitet och epigrammatiska kvickhet. Heine m. fl.
angrep också F. för bisarreri och formell extravagans,
men utan gensägelse har F. lämnat en rad färgrika,
fantasiglödande dikter från främmande länder, hvilkas
innehåll och form visade inflytande från V. Hugo och i
sin tur påverkade både tysk och utländsk diktning. De
politiska dikterna ega lidelsefullhet och agitatorisk
kraft; dikterna från hans äldre år visa större känslodjup
och dröja helst vid inhemska ämnen. Utom redan nämnda
diktsamlingar utgaf F.
Zwischen den garben (1849),
Neue gedichte (1876),
och en rad mästerliga öfversättningar,
"Englische gedichte der neueren zeit" (1846),
Shaksperes "Venus and Adonis", Longfellows "Hiawatha",
dikter af V. Hugo m. fl., en engelsk och en tysk
antologi m. m. F:s
Gesammelte dichtungen utkommo 1870 (flera uppl.),
Nachgelassenes 1883;
Gesammelte werke utgåfvos 1907 i 5 bd af W. Heichen.
Se arbeten om F. af Schmidt-Weissenfels (1876),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:45:31 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfbh/0727.html
