Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel / 1341-1342 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Freesoilers, "frijordsmän", l. Free soil party - Free soil party. Se Freesoilers - Feetown - Free-trade, eng., frihandel (se d. o.) - Free-will-baptists - Fregatt - Fregattfågelsläktet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

höllo partiet uppe äfven under presidentvalskampanjen
1852, då dock freesoilers med Hale som kandidat ej
lyckades samla många röster. I Nya England utöfvade
de ännu ett par år ett visst lokalt inflytande och
uppgingo 1856 i det nybildade republikanska partiet.
_ V. S-g.

Free soil party [fri såil pa’ti]. Se Freesoilers.

Freetown [fri’taun], hufvudstad i brittiska kolonien
Sierra Leone, i Väst-Afrika, i en osund dal på södra
sidan af Sierra Leone-floden. 34,463 inv. (1901,
inberäknadt militären), de fleste negrer. Staden är
väl byggd, har raka gator, flera kyrkor och skolor,
bl. a. en teknisk skola samt det närbelägna Fourah
bay college (grundadt 1827, sedan 1876 filial af
Durhams universitet), med 15 studerande (1906),
missionsinstitut, botanisk trädgård. Betydande handel
med negrerna. F., som är brittisk kolstation och
säte för en anglikansk biskop, har den bästa hamnen
i hela Väst-Afrika, försvarad af flera batterier
med grofva kanoner, och är utgångspunkt för en
364 km. lång smalspårig järnväg till Baiima, nära
gränsen af Liberia. Det anlades 1787 af ett engelskt
sällskap för understödjande af befriade negerslafvar.
(J- F- N.)

Free-trade [fri triéd], eng., frihandel (se d. o.).

Free-will-baptists [fri wil bä’ptists],
den del af de engelske baptisterna, hvilken
vid dessas splittring 1691 förkastade kalvinska
läran om gratia parlicularis (nåden
blott åt några utvalda). De kallades äfven
generalbaptister (se Baptister, sp. 883).
Hj.H-t.

Fregatt (it. frega’ta), skpsb., urspr, ett lätt,
snabbt, med 12-24 roddare samt ett enda segel försedt
roddfartyg, som förekom från 14 :e ända till 18:e årh.



I förra hälften eller midten af 1600-talet
öfvergick benämningen på ett sjögående fulltackladt
fartyg, som förde 10-30 kanoner på ett för- och
akterut täckt däck. Från denna typ utvecklade sig
omsider 18:e årh:s fregatter därigenom, att back
och skans förenades och bildade ett täckt batteri,
på hvilket back och skans vanligen byggdes för- och
akterut. Dessa fartyg förekommo långt in i 19:e årh.,
förde ända till 40 lättare kanoner samt omkr. 300
mans besättning och kallades lätta fregatter
(a; jfr äfven bilden af fregatten Eugenie, bd VII,
sp. 1043), till åtskillnad från s, k. svåra
fregatter, hvilka bildade öfvergången till
linjeskeppen och voro afsedda att kunna intaga deras
plats i slaglinjen. De svåra fregatterna förde ända
till 60 kanoner af olika kaliber på två batterier,
af hvilka det ena var täckt, och därjämte stundom
lätta pjäser på skansen; besättningen kunde uppgå
till 500 man. Vid rangerade sjöbataljer låg eljest
fregatten vanligen ej i linjen, utan gjorde tjänst
såsom rekognoscör och repetitör eller tjänade till
betäckning och understöd för skeppen. Såsom kryssare
och kapare spelade dessutom fregatten en framstående
roll. Sedan ångan och propellern fällt domen öfver
linjeskeppen, syntes den snabba, kraftigt bestyckade,
järnbyggda skruffregatten (b) komma att blifva
härskare på hafvet; den utvecklades vid pansarets
införande till pansarfregatten (c), som i själfva
verket var endast en vanlig skruffregatt - af järn
eller trä -, hvars sidor till större eller mindre
del voro pansar-klädda. Dessa fartyg utgjorde
under en tid en sjögående flottas kraftigaste
fartyg. Med den för segelföring afsedda riggens
försvinnande från stridsfartygen har emellertid
äfven benämningen fregatt medföljt, så att densamma
numera förekommer endast å några äldre fartyg,
kvarlefvor sedan en förgången tid. I stället
för pansarfregatten och den rekognoscerande
fregatten ha kommit det moderna slagskeppet
(i Tyskland kalladt linjeskepp) och kryssaren.
O. E. G. N. (C. K. S.)

Fregattfågelsläktet, Fregata 1. Atagen, zool, är
representanten för familjen
Fregatidæ inom fågelordningen Ciconiiformes. Kroppen
är smärt, halsen kraftig, näbben af hufvudets dubbla
längd, i spetsen nedböjd; framtårna ha utskuren
simhud, långa krökta klor; vingarna äro långa och
spetsiga, stjärten lång, djupt klufven; mycket stor
strupsäck. Den vanliga fregattfågelns (F. aquila,
se fig.) hanne är

Fregattfågeln

.

svart med metalliskt grön och purpurfärgad
anstrykning; längd 108 cm. Skelettbenen äro i
synnerligen stor utsträckning luftfyllda, hvarför
ock hela den stora fågeln uppgifves ej väga stort
mera än 1,5 kg. Fregattfågeln lefver öfver de mellan
vändkretsarna liggande hafven. Större delen af dagen
tillbringar den ensam eller parvis under flykt öfver
vattnet, ur hvilket den hämtar sin näring. Dess
flygförmåga är utomordentligt stor, sannolikt större
än andra vattenfåglars. Fregattfågeln kallas äfven
skräddaren med anledning däraf, att den ömsom
öppnar och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>