Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog / 1169-1170 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dykeri ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

handhafvande är enkelt: vid sprängning därmed har
man endast att i borrhålet nedföra den ena patronen
ofvanpå den andra och i den öfversta patronen insätta
en s. k. dynamittändhatt, d. v. s. en kopparhylsa,
till hälften fylld med en blandning af knallkvicksilfver
och kaliumklorat; denna tändhatt bringas, sedan borrhålet
blifvit fylldt med en förladdning af lera, sand e. d.,
till explosion medelst en i densamma insatt stubin eller
ock medelst elektrisk tandning. Fig. 1 och 2 visa en tändhatt
med vidfäst stubin och ett färdigladdadt borrhål.
E. S—m.

Fig. 1. Stubin med tillknipt tändhatt.

Fig. 2. Borrhål, laddadt med dynamit, aa Berget. — bb Borrhålet. — cc Patronerna. — d Tändhatt, instucken i tändpatronen. — e Stubinen. — f Förladdning af vatten, sand, lera eller annat.

Dynamitard (jfr Dynamit), en, som, i syfte att mörda,
kastar bomber med dynamit eller annat sprängämne.

Dynamitkanon, krigsv., en kanon, som utslungar en
med dynamit fylld projektil. Då dynamiten lätt skulle
detonera i loppet och förstöra kanonen, om projektilen
utsattes för den häftiga stöt, som en krutladdning
förorsakar vid sin explosion, måste drifkraften
här utgöras af komprimerad luft, som med svagare och
vanligtvis tilltagande tryck verkar på projektilens
botten. Såsom konstruktörer af dynamitkanoner må
nämnas Graydon, Zalinski och Rix.
Dessa kanoner ha vanligen mycket grof kaliber och
tunga projektiler med ovanligt stora sprängladdningar,
ty afsikten med dem är att få största möjliga
minverkan. En 38 cm. kanon utslungar t. ex. 1,3
m. långa stålgranater af 590 kg. vikt och med
en sprängladdning af 272 kg. dynamit. Eldröret
är slätborradt, men projektilen är i spetsen
försedd med skrufformade lister, hvilka till
följd af luftens motstånd bibringa projektilen
en rotation kring dess längdaxel. Skottvidden
öfverstiger ej 5,000 m. I Förenta staterna har en
del dynamitkanoner (sedan 1888) blifvit anskaffad
till kustartilleriet, men i öfriga länder har man
ej velat acceptera dem, emedan de ha för liten
träffsäkerhet och skottvidd samt fordra rätt
komplicerade maskiner för luftens komprimerande.
G. af Wdt.

Dynammon, ett af österrikiska statens
sprängämnesfabriker tillverkadt sprängämne,
bestående af

ammoniumnitrat...................	88	proc.
rödkol (svagt koladt träkol)......	12	»

tillhör de s. k. säkerhetssprängämnena. Samma
fabriker tillverka äfven s. k. plastisk dynammon,
hvilket är dynammon försatt med nitroglycerin, så
att en plastisk massa bildas. Det är alltså ett slags
dynamit. Dess sammansättning är

nitroglycerin.....................	45,0	proc.
ammoniumnitrat.................	47,2	»
rödkol.............................	7,8	»

E. S—m.

Dynamo, elektrot. Se Dynamo-elektrisk
maskin.

Dynamo-elektrisk maskin (af grek. dynamis,
kraft), elektrot., betecknar ursprungligen en
elektrisk (induktions-)maskin, som har förmågan
att mata sitt eget fält. Denna s. k. dynamoprincip
framställdes först af Werner von Siemens och
grundar sig på tillgodogörandet af den remanenta
magnetismen hos järn. Sedermera hafva de förkortade
benämningarna dynamomaskin och dynamo alltmer
öfvergått att beteckna en induktionsmaskin öfver
hufvud taget, vare sig generator eller motor,
likströms- eller växelströmsmaskin, således — enligt
G. Kapps definition — en apparat, som förmedelst
elektromagnetisk induktion förvandlar mekanisk energi,
i form af roterande rörelse, till elektrisk, eller
vice versa.
A. E—m.

Dynamograf (af grek. dynamis, kraft, och grafein,
skrifva), ett slags dynamometer (se d. o.).

Dynamologi (af grek. dynamis, kraft, och logos, lära),
läran om naturkrafterna; läran om olika läkemedels kraft.

Dynamomaskin, elektrot. Se Dynamo-elektrisk maskin
och Elektriska maskiner.

Dynamometamorfism (af grek. dynamis, kraft,
och metamorfun, omgestalta), geol., bergarters
omvandling i följd af rörelser eller pressningar
inom jordskorpan. Se Metamorfism.
E. E.

Dynamometer (af grek. dynamis, kraft, och metrein,
mäta). 1. Mek., en apparat, afsedd för uppmätning
af antingen en mekanisk kraft eller det arbete (se
d. o.), som en sådan kraft förrättar. För krafters
uppmätning utgöres dynamometern vanligen af en
fjäder, hvars böjning kan bestämmas. Genom belastning
med vikter kan den skala, på hvilken kraftens storlek
skall afläsas, graderas. Man uppmäter en krafts
storlek genom att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>