Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Danske lov - Danske magazin - Danske selskab for faedrelandets historie og sprog - Danskeskov - Danske studier - Danske Vitruvius - Dansk folkeblad - Dansk folkemuseum - Dansk folketidende - Dansk historisk forening - Dansk husflidsselskab - Dansk ingefära - Dansk konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kommande arbetena. Omarbetadt en gång under Fredriks
regering och fyra gånger under Kristian V:s (då
lagarbetet ifrigt främjades af Griffenfeld) fick
Vindings förslag 3 jan. 1682 kunglig stadfästelse. I
april 1683 blef det tryckt jämte ett af Povel Nielsen
(Rosenpalm) affattadt företal och promulgerades 23
juni s. å. Danske lov, som ännu utgör grundvalen
för den gällande rätten i Danmark, utmärker sig
genom korthet, klarhet och ordning. Den är delad
i sex böcker: Om retten og rettens personer;
Om religionen og geistligheden; Om verdslig- og
huusstand; Om söeretten; Om adkomst, gods og gield
samt Om misgierninger. Böckerna indelas i kapitel
och dessa i artiklar. - Danske lov har flera gånger
blifvit utgifven, senast 1891 af V. A. Secher, med
regelbundna hänvisningar till de äldre lagarna. Jfr
V. A. Secher och Kr. Stöchel, "Forarbejderne til
Christian V:s danske lov" (2 bd, 1891-94).
Danske magazin. Se Danske selskab for fædrelandets
historie og sprog.
Danske selskab for fædrelandets historie og sprog,
Det kongelige, stiftades 8 jan. 1745 af J. Langebek
och fyra andra unga historiker för utgifning af
aktstycken rörande Danmarks historia. Redan 1746 fick
det efter att hafva utgifvit 1:a bandet af "Danske
magazin" namn af "kungligt", med fritt tillträde
till statens arkiv; men dess verksamhet afstannade,
sedan bd 6 utkommit (1752), egentligen därför,
att Langebek, såsom geheimearkivarie, hade för
mycket annat, som upptog hans tid. 1810 förenades
med detsamma "Det genealogisk-heraldiske selskab"
(stiftadt 1777), och det fick nu till uppgift att
afsluta "Dansk adelslexikon" (bd 1, 1782, bd 2,
1814). Däremot upptog utgifvandet af "Ny danske
magazin", 6 bd, mer än 40 år (1794 -1836). Senare
har utkommit "Danske magazin", 3:e och 4:e serierna
(1840-86) samt 5 bd och ett häfte af bd 6 af 5:e
serien (1887-1905), således sammanlagdt öfver 29 bd
i kvartformat, innehållande många viktiga aktstycken
och andra källskrifter, i synnerhet rörande Danmarks
inre historia under 15:e-17:e årh. Den första serien
har stor betydelse äfven såsom det äldsta danska verk
med språkhistoriskt syfte. Sällskapet har dessutom
utgifvit "De ældste danske archivregistraturer"
(4 bd, 1854-85), enskilda större urkundssamlingar:
"Ribe oldemoder" (1867), "Dueholms diplomatarium"
(1872) och "Diplomatarium Vibergense" (1879), samt
de äldsta danska skådespel "Ludus de Sancto Kanuto"
(1868) och Kristiern Hansens (1874). Liksom det
under sin första tid utgaf Ole Worms brefväxling
(1751), firade det sitt 150-års-jubileum (1895) med
att utgifva stiftaren J. Langebeks bref. Det räknar
16 (högst 20) inhemska medlemmar. Dess ordförande
under senare tid hafva varit L. Engelstoft (1829-51),
K. F. Wegener (1851-66), P. G. Thorsen (1866 -82),
K. V. Bruun (1882-92) och E. Holm (sedan 1892).
E. Ebg.
Danskeskov [-skav], ty. Dänischwold, urspr. Jarnwitch
("järnskogen"), sydöstra hörnet af Slesvig,
mellan Ejderkanalen och Ekernförde-fjärden. Långt
in i medeltiden var denna landsträcka obebodd och
bestod endast af mossar och stora skogar, hvilka som
allmänning hörde under kronan. På 1200-talet vardt
den uppodlad af inflyttade tyska
adelsmän och deras lifegna och hör nu till Slesvigs
fruktbaraste trakter.
Danske studier, dansk filologisk och
folkloristisk tidskrift, som utgifves sedan 1904
af Universitetsjubilæets danske samfund under
redaktion af Marius Kristensen och Axel Olrik. Den
är en fortsättning på Dania (se d. o.) och utkommer
med 1 band årligen.
Danske Vitruvius, ett stort planschverk, som
Laurids de Thurah utgaf 1746-49 i 2 folioband med
dansk-fransk-tysk text; det första omfattar märkliga
byggnader i Köpenhamn, det andra de kungliga slotten
i hela landet. E. Ebg.
Dansk folkeblad, det frisinnade veckoblad, som
"Selskabet for trykkefrihedens rette brug" utgaf
1836-48 i 13 bd. Redaktör var 1843-46 D. G. Monrad
och 1847-48 H. Hage. E. Ebg.
Dansk folkemuseum i Köpenhamn, en 1879 grundlagd och
hittills af skaparen, Bernhard Olsen, administrerad
samling, som har till ändamål att belysa de
särskilda samhällsklassernas, framför allt allmogens,
historiska förhållanden efter 1660 och alltså bilda
en fortsättning af Nationalmuseet. Det öppnades 1885,
men har ännu ingen särskild byggnad; det åtnjuter
stort årligt statsbidrag och skall i sinom tid
förenas med statssamlingarna. En afdelning af fyra
gamla allmogebyggningar är uppställd vid Lyngby.
E. Ebg.
Dansk folketidende, politiskt veckoblad, som
utgafs af S. Högsbro okt. 1865-dec. 1883 och
som med stor skicklighet kämpade för borgerlig
och kyrklig frihet. I synnerhet under de första
tio åren, då vänstertidningarna ännu ej voro
många eller mycket spridda, verkade tidningen
betydligt till fromma för partiets syfte.
E. Ebg.
Dansk historisk förening stiftades 1839 efter
K. Molbechs förslag med uppgift att väcka historiskt
intresse och främja historiska studier. Den har
fyllt sin uppgift i synnerhet genom att utgifva
"Historisk tidsskrift", som har varit ett centrum
för dansk historisk kritik, och af hvilken 42
bd utkommit till 1906. Den har vidare utgifvit
en mängd viktiga verk, såsom N. M. Petersens
"Bidrag til den danske litteraturs historie,
indtil 1800", O. Vaupells "Kampen om Sönderjylland
1848-50", H. Rördams "Kjöbenhavns universitets
historie 1537-1621" samt vid sitt femtioårsjubileum
Joh. Steenstrups "Historieskrivningen i Danmark i
det 19. aarh. (1801-63)". Föreningen har öfver 700
medlemmar. E. Ebg.
Dansk husflidsselskab. Se Slöjd.
Dansk ingefära, farm. Se Arum.
Dansk konst. I Danmark liksom i de öfriga nordiska
länderna gjorde sig konsten ganska sent gällande. (Om
hvad som rör den hedniska forntiden i Norden se
Nordisk fornkunskap.) De äldsta minnesmärkena af den
konst, som med kristendomen invandrade i Danmark,
de första träkyrkorna, äro länge sedan försvunna,
utan att hafva efterlämnat några bestämdt påvisliga
kvarlefvor. Till följd af städernas ringa utveckling
trädde konsten snart sagdt uteslutande i kyrkans
tjänst, fann där fullt utpräglade förebilder, hvilka
den endast hade att tillämpa efter förhållandenas
fattigdom och det för handen varande torftigare
byggnadsämnet. Endast vid enstaka dyrbarare verk
använde man den mera svårhandterliga graniten, i
vacker tillhuggning, eller sandsten (tuffsten) från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
