Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dalman - Dalmas - Dalmatien, kronland, med titeln konungarike, i Österrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
referat af riksdagens förhandlingar, och 1849 blef
han hufvudredaktör för "Stockholms aftonpost",
som uppsatts 1848, för att understödja regeringens
representationsförslag, och upphörde 1850 efter
förslagets fall. 1850-51 var han medarbetare i
"Bore", men sedan ett par af "Bores" grundläggare
1852 blifvit delegare i "Aftonbladet", ingick D. i
"Aftonbladets" redaktion, som han lämnade 1860 i
följd af sin meningsskiljaktighet med Aug. Sohlman
i norska ståthållarfrågan. Sedan dess var han
tillfällig medarbetare i "Stockholms dagblad" och
"Nya dagligt allehanda", begagnande sig därvid stundom
af signaturen "-1m-".
Från och med 1828 utöfvade D. under alla
ståndsriksdagar sin representationsrätt såsom
medlem af ridderskapet och adeln. Han tillhörde
riddarhusoppositionen, som bland sina veteraner räknat
hans fader, och deltog flitigt i debatterna. Hans
allmänna politiska läggning var en af julirevolutionen
påverkad liberalism. Han intog en klart frisinnad
ståndpunkt i representationsfrågan och i sådana
frågor som om religionsfrihet, judarnas emancipation,
tryckfrihetens bevarande, tidsenliga arfslagar,
kvinnans förbättrade ställning, skatteväsendets
förenkling o. s. v. Som motionär eller genom
sina inlägg i debatterna på riddarhuset och i
pressen bidrog han verksamt till lösningen af flera
betydelsefulla samhällsfrågor. Mest uppseendeväckande
af alla hans åtgöranden som riksdagspolitiker
torde emellertid ha varit hans vid 1859 års riksdag
framställda motion om en ständernas skrifvelse med
begäran, att konungen icke måtte sanktionera norska
stortingets beslut om ståthållarämbetets upphäfvande,
innan svenska representationen haft tillfälle att
uttala sig i frågan. Som publicist och politiker var
D. lifligt och varmt intresserad samt mycket mottaglig
för intryck och mycket beroende af ögonblickets
stämningar. Därjämte var han sällsynt oegennyttig
och oförvitlig samt omutligt rättrådig och orädd.
D. praktiserade i många år som advokat, utförde
därunder flera stora och viktiga uppdrag samt
förvärfvade stort anseende för skicklighet. Hans
gästfria hem var i många år en samlingsplats
för framstående in- och utländska musikaliska
konstnärer. På senare år blef han nästan
fullständigt blind, men följde det oaktadt
med aldrig svalnadt intresse dagens viktigare
samhällsfrågor. D. utvecklade mycken flit som
författare och utgaf ett stort antal broschyrer i
viktigare tidsfrågor, såsom representationsfrågan,
norska frågan, tysk-danska frågan, om fransk-tyska
kriget, om dödsstraffet m. m. Såsom innehållande
mer eller mindre beaktansvärda bidrag till svenska
riksdagarnas historia torde förtjäna att nämnas:
En kort återblick på svenska riksdagarne under
vårt nya statsskick (1861), Dechargefrågan vid
1870 års riksdag (1870) samt framför allt, oaktadt
dess många detaljfel, det omfattande arbetet Några
anteckningar från våra ståndsriksdagar 1809-65
(1874-79). D. afled i Stockholm l febr. 1881.
T-s.
Dalmas, man från Dalarna. Se Mas.
Dalmatien, kronland, med titeln konungarike,
i Österrike, omfattar en långsträckt, men smal
kuststräcka (390 km. lång, 2-70 km. bred) utefter
Adriatiska hafvets östra strand, mellan 44° 25’
och 42° 6’ n. br. och mellan 15° 6’ och 19° 5’ ö. lgd,
omgifvet i n. af Kroatien, i ö. af Bosnien,
Hercegovina och Montenegro, i s. och v. af
hafvet. Genom tvenne hercegovinska landremsor, Klek
och Suterina, som gå fram till Adriatiska hafvet,
delas D. i tre delar. Till det höra 20 större öar
och en mångfald mindre. Arealen är 12,863 kvkm. -
D. är en kalkplatå med talrika från n. v. till
s. ö. löpande bergskedjor. På gränsen mot Kroatien gå
Velebitbergen, som genom sänkan vid Zrmanja, där den
viktigaste passvägen till Kroatien går fram, skiljas
från de Dinariska alperna, som bilda gräns mot Bosnien
och bland hvars toppar märkas Dinara (1,831 m.) och
Troglav (1,913 m.). Parallellt med dessa kedjor gå
närmare kusten andra, af hvilka de högsta äro de
kala kustbergen Mosor planina och Biokovo planina,
den senare med toppen Sveti Juro (1,762 m.).
 |
| Dalmatisk bondgård. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
