Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 847-848 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Creighton - Creil - Crelinger - Crell - Crelle - Crema - Cremaillère - Crematorium - Crême - Cremer, Jacobus Jan. Se Holländska litteraturen - Cremer, August Hermann, tysk teolog

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

grund af sina kräfvande ämbetsåligganden lyckades
han 1894 utgifva 5:e delen af sin påfvehistoria,
som därefter afstannade. Under de sista sju åren
af sitt lif, särskildt efter sin förflyttning
till Londons biskopsstol 1897, egnade han hela
sitt intresse, sin omfattande lärdom och sin stora
administrativa kapacitet åt skötseln af sitt stift
och åt den engelska kyrkopolitiken. Nedbruten af
öfveransträngning, afled han 1901. Af hans "History
of the papacy" utkom 1897 en ny upplaga under titel
"History of the papacy from the great schism to
the sack of Rome". Detta arbete utmärkes af stor
beläsenhet, statsmannamässig uppfattning, ett nyktert
kritiskt omdöme, klar och koncis framställning och
mönstergill opartiskhet; mot detaljernas korrekthet
kunna emellertid befogade anmärkningar göras. Också
blef arbetet vid sitt första framträdande föremål för
en ganska omild, delvis orättvis kritik af lord Acton
i författarens egen tidskrift. Af C:s öfriga arbeten
kunna - förutom en del läroböcker - nämnas Cardinal
Wolsey (1888) och Queen Elizabeth (1896). Se vidare
"Life and letters of Mandell Creighton... by his wife"
(1905). T. H-r.

Creil [krä’j], stad i franska depart. Oise
(Ile-de-France), vid floden Oise. 9,089
inv. (1901). Mekaniska verkstäder, fajans- och
glastillverkning. På en ö i Oise ligga ruiner af
ett slott, där Karl VI vanligen uppehöll sig under
sitt vansinne. C. (lat. Credulium) fanns redan under
Dagobert I.


Crélinger, Auguste, född Düring, en af Tysklands
förnämsta skådespelerskor, f. 1795 i Berlin,
d. 1865 därstädes, utbildades af Iffland och
tillhörde nationalteatern i Berlin i hela femtio
år, 1812-62. Hon blef 1817 gift med skådespelaren
W. Stich (d. 1824) och omkr. 1829 omgift med en
bankirson Crelinger. Begåfvad med ett skönt utseende
och välljudande organ samt grundligt skolad i afseende
på både teknik och uppfattning, beundrades hon för
sin fulländade plastik, sitt uttrycksfulla minspel
och deklamationens ädla patos företrädesvis i det
stora skådespelets hjältinneroller, såsom Ifigenia,
Phœdra, Antigone, Sapfo, Julia, Portia, Lady Macbeth,
Ofelia, Emilia Galotti, Thekla, Eboli, Maria Stuart,
Clärchen, Adelheid. E. F-t.

Creil, Nikolaus, kursachsisk kansler. Se Krell.

Crelle, August Leopold, tysk matematiker
och byggmästare, f. 1780, d. 1855, blef 1815
geheime-öfverbyggnadsråd och 1824 medlem af
öfverbyggnadsdirektionen i Berlin. De flesta mellan
1816 och 1820 i Preussen uppförda chausséerna byggdes
under hans ledning, hvarjämte järnvägslinjen Berlin
-Potsdam anlades af honom. Af hans skrifter må nämnas:
Versuch einer allgemeinen theorie der analytischen
facultäten (1823), Handbuch des feldmessens und
nivellirens (1826) och Lehrbuch der elemente der
geometrie etc. (1825-27). C:s egna matematiska arbeten
äro ej betydande, men såsom grundläggare
af "Journal fur die reine und angewandte mathematik",
hvilken af honom utgafs 1826-55, inlade han evärdlig
förtjänst om den matematiska vetenskapen. Han
visade en ovanlig förmåga att uppspana den verkliga
talangen samt blef en kraftig beskyddare och
hjälpare af mer än en, som sedan blifvit en af
vetenskapens främste. Särskildt tog han sig an den
unge Abel, och den hjälp och det stöd han lämnade
denne vore ensamt nog för att försäkra honom om en
ärofull plats i matematikens historia. Han utgaf
äfven "Journal für die baukunst" (1829 -51).
K. L.

Crema, stad i italienska prov. Cremona (Lombardiet),
vid Serio. 9,755 inv. (1901). Biskopssäte
med en 1341 fullbordad katedral, gymnasium,
teknisk skola, seminarium. Odling af hampa och
ris. Silkeskultur. Jute-, hamp- och linneväfverier. l
km. utanför staden ligger den vackra rundkyrkan Santa
Maria della Croce. - C. anses grundadt af personer,
som flytt vid Milanos förstöring 538.

Cremaillère [kremajär], fr. (af holl. kram,
krämpa), fortif., en i omväxlande in- och
utgående vinklar utstakad befästning. Se Sågverk.
L. W:son M.

Crematorium (lat.), likbränningsugn. Se Likbränning.

Crême [kräm], fr. (af lat. cremor, utpressad saft
af växter), kräm, grädda; det bästa af en sak,
i synnerhet den finaste delen af den eleganta och
förnäma världen ("la crême de la société", "la crême
de la crême").

Cremer, Jacobus Jan. Se Holländska litteraturen.

Cremer, August Hermann, tysk teolog, f. 1834,
studerade 1853-59 i Halle och Tübingen, blef 1859
kyrkoherde i Ostönnen i Westfalen, 1870 professor i
Greifswald och tillika kyrkoherde i en af stadens
församlingar, hvilken senare plats han dock 1889
lämnade. Död 1903. - C. var en utpräglad, år från år
allt mer bemärkt och, äfven i kyrkligt hänseende,
inflytelserik representant för den "positiva",
kyrkliga teologiens högra flygel - en af de mest
betydande i nyare tid. Dock var han alltför originell
i sitt tänkande för att utan vidare kunna inordnas
under någon viss skola. Den teologiske lärare,
som på honom öfvat mest inflytande, var jämte
Aug. Tholuck i Halle "bibelteologen" J. T. Beck
(se d. o.) i Tübingen - äfven C. var alltigenom
skriftteolog och sträfvade, liksom Beck, att
direkt ur bibelordet, genom framträngande till dess
enhetliga grundprinciper, uppbygga den systematiska
totalåskådningen. Dock närmade han sig ej blott vida
mer än Beck den konfessionella riktningen, utan den
ledande grundidén var för honom en helt annan än,
ja rakt motsatt, dennes. Medan Beck fattade nåden
såsom en real, "substantiell" lifspotens, lade C.,
äkta lutherskt, hela tonvikten på rättfärdiggörelsen
i betydelse af syndaförlåtelse. Detta och intet annat
är "nåden". Härigenom, liksom genom sin motvilja mot
all metafysik, närmar han sig till A. Ritschl, mot
hvilken åter Ritschls i C:s tanke ytliga uppfattning
af synden och allt hvad därmed sammanhänger bragte
honom i skarpaste motsats. Guds konungsliga dömande
rättfärdighet, som utöfvas i syndaförlåtelse å ena,
i straffande dom å den andra sidan, är den idé,
som C. söker uppvisa såsom den bärande grundtanken
i hela den gammal- och nytestamentliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>