Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Crébillon - Crécy-en Ponthieu - Credat judaeus Apella - Credé - Credi - Crédit foncier - Crédit lyonnais - Crédit mobilier - Credner - Credneria - Credo - Credo quia absurdum - Creek, eng., ett i Förenta statena och Australien förekommande namn på åar och bäckar - Creek, nordamerikansk indianstam - Crees
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(1732),
Tanzai et Néadarmé (1734),
Les égarements du cœur et de l’esprit (1736; "Sinnets och hjertats villovägar, eller Meilcours äfventyrer", d. I, 1749) och
Le sopha, conte moral (1745; senast utg. 1894),
det slipprigaste af allt, som flöt ur hans penna.
Han dog 12 april 1777.
Crécy-en-Ponthieu [kresi’-ã-påtiö], ort i franska
depart. Somme (Picardie). 1,349 inv. (1901). Där
besegrade 25 aug. 1346 20,000 engelsmän under
Edvard III och den 16-årige prinsen af Wales
("Svarte prinsen") 60,000 fransmän under Filip VI.
Därvid stupade konung Johan af Böhmen jämte 11
franska prinsar, 1,600 baroner, 4,000 adliga väpnare
och 20,000 gemene. Segern berodde på de engelske
bågskyttarna och det engelska artilleriet.
Credat judæus Apella (lat.), "det må juden Apella
tro"; det kan den tro, som vill (men inte gör jag
det); citat ur Horatius’ satirer, I:5, v. 100.
Credé, Karl Siegmund Franz, tysk läkare, f. 1819 i
Berlin, blef därstädes med. doktor 1842, docent
1850 samt föreståndare för barnmorskeanstalten
och öfverläkare vid Charité-sjukhuset 1852. Han
kallades 1856 till professor i obstetrik i Leipzig
samt inrättade där en obstetrisk och gynekologisk
poliklinik äfvensom en gynekologisk afdelning vid
barnbördshuset. I ett stort antal tidskriftsuppsatser
meddelade C. resultaten af sina kliniska iakttagelser;
dessutom utgaf han
Klinische vorträge über geburtshülfe (2 bd, 1853–54)
och den i Sachsen officiellt antagna
Lehrbuch der geburtshülfe (1875; 5:e uppl. 1892).
1853–69 redigerade han "Monatsschrift für geburtskunde"
och från 1870 "Archiv für gynäkologie". Död i Leipzig 1892.
Angående C:s metod att förekomma varig bindehinneinflammation
hos nyfödda se Blindhetsstatistik, sp. 692.
R. T–dt.
Credi, Lorenzo di (efter fadern kallad
Lorenzo di Andrea d’Oderigo), italiensk målare
(florentinska skolan), f. 1459 i Florens, d. där 1537,
fick sin första undervisning hos fadern och därpå i
A. Verrocchios skola, men tog sedermera sin vän och
medlärjunge Lionardo da Vinci till förebild. Sin
brist på högre begåfning ersatte han med en varm
hängifvenhet för och ett omsorgsfullt utförande af
sina ämnen. Högst stå hans tidigare målningar, då
intrycken af Verrocchios och Lionardos konst hos honom
voro friskast, såsom i hans förnämsta verk, Madonna
mellan Johannes Döparen och Zenobius, i domkyrkan
i Pistoja, men äfven i hans senare alster beundrar
man den fint afvägda färgsammanställningen samt den
älskvärdhet och innerlighet, som äfven i dessa hans
religiösa kompositioner taga sig uttryck. Berömdt är
hans porträtt af Verrocchio (i Uffizierna, Florens).
(O. G–g.)
Crédit foncier [kredi fåsie], fr., lånebank,
som utlämnar penningar mot säkerhet i fastighet. Se Hypoteksbank.
Crédit lyonnais [kredi liånnä], fr. ("lyonska
kreditbolaget"), ett världsbekant franskt
bankinstitut, som grundades 1863 i Lyon och
först gjorde sig bemärkt genom att kraftigt stödja
ortsindustriens utveckling, men numera utmärker sig
genom universaliteten i sin rörelse, som sträcker
sig äfven till statslån för olika nationer. Kapitalet
har vuxit från 20 till 200 mill. frcs, fördelade i
400,000 aktier om 500 frcs. Banken har filialer i
Paris, franska landsorten och utlandet.
Crédit mobilier [kredi måbilie], fr.,
kreditaastalt, hvars affärer vända sig omkring
rörliga valutor. Se Kreditanstalt.
Credner. 1. Heinrich C., tysk bergsman, f. 1809
i Waltershausen vid Gotha, d. 1876 som öfverbergsråd
i Halle, offentliggjorde geologiska kartor öfver
flera trakter i nordvästra Tyskland. –
2. Hermann C., den föregåendes son, tysk
geolog, f. 1841 i Gotha, blef 1870 professor vid
universitetet i Leipzig, 1874 direktör för Sachsens
geologiska undersökning, 1881 öfverbergsråd och 1891
geheimebergsråd. Förutom åtskilliga paleontologiska
och geologiska arbeten, hufvudsakligen öfver norra
Tyskland, har C. utgifvit det värdefulla arbetet
Elemente der geologie (1872; 9:e uppl. 1902),
Geol. führer durch das sächsische granulitgebirge (1880),
Die stegocephalen und saurier aus dem rotliegenden des plauenschen grundes bei Dresden (1894) samt
flera redogörelser för jordbäfningar under senare år.
E. E.
Credneria Zenker, paleobot., stora, tämligen
platanliknande blad af något löfträd, hvars
systematiska ställning ännu är oafgjord. De
förekomma hufvudsakligen inom kritsystemets
öfre afdelning och äro särskildt bekanta från
sandstenslagren vid Quedlinburg och Blankenburg
norr om Harz. Fragment af hithörande blad
äro äfven funna i Skånes kritaflagringar.
A. G. N.
Credo (lat.), "jag tror", trosbekännelse, särskildt
den apostoliska trosbekännelsen; den tredje afdelningen i
den katolska mässan, hvilken afdelning börjar med detta ord.
Credo, quia absurdum (lat.), "jag tror, emedan
det är orimligt", ett af kyrkofadern Tertullianus
i hans skrift "De carne Christi" nyttjadt uttryck
rörande Kristi, Guds sons, lekamliga död. Uttrycket
innebär, att man ej skall söka begripa trons innehåll,
alldenstund detta städse måste förefalla det mänskliga
förståndet såsom någonting orimligt.
Creek [kri’k], eng., ett i Förenta staterna och
Australien förekommande namn på åar och bäckar,
som uttorka under den torra tiden. I Surinam nyttjas
samma ord i betydelsen kanal.
Creek [kri’k], plur. creeks, en nordamerikansk
indianstam, som ursprungligen bodde på ett område
inom de nuvarande staterna Georgia, Alabama och
Tennessee. De hänvisades på 1830-talet till ett
område i Indianterritoriet norr om Canadian river,
bredvid choctaw och chickasaw, med hvilka de äro
språkligt besläktade. De hafva liksom dessa skolor
och en ordnad författning. Jfr Apalacher.
E. Rld.
Crees [kri’ṡ], en till algonkin-indianerna
hörande stam på södra stränderna af Hudsonviken.
Creighton [krai’tən], Mandell, engelsk andlig
historieskrifvare, f. 1843 i Carlisle, studerade i
Oxford, blef 1866 fellow vid Merton college och tog
följande år sin grad. Prästvigd 1873, utnämndes han
1874 till kyrkoherde i Embleton i Northumberland,
och under sin tid som landtpräst offentliggjorde han
1882 de två första delarna af sitt stora verk History
of the papacy during the period of reformation. 1884
utnämndes han till Dixie professor i kyrkohistoria
i Cambridge och följande år till kanonikus i Worcester.
Han deltog i uppsättandet af "The english historical review"
och var 1886–91 dess redaktör. 1887 utkommo 3:e och
4:e delarna af hans stora verk. 1891 utnämndes han till
biskop i Peterborough. Under stora svårigheter på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
