- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
783-784

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Coteau du Missouri - Cote-aux-fées - Cote d'Ivoire - Cote-d'Or - Contentin - Contentin-rasen - Côte-Rôtie - Cotes - Côte-Saint-André - Côtes-du-Nord - Cothurnus - Cotignola - Cotile riparia - Cotin - Cotinus - Cotobark - Cotocachi - Cotoïn - Cotoneaster

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hudson bays flodområde. Det är omkr. 1,200 km. långt,
30-180 km. bredt och har en medelhöjd af 600 m. öfver
hafvet (150 m. öfver det omgifvande landet). Det
består af kritaflagringar samt är torrt och flodlöst
och lämpar sig i allmänhet icke för jordbruk. I
Canada finnes dock på dess kanter god gräs- och
skogsväxtlighet.

Côte-aux-fées [kåt-å-fe], trakt i schweiziska kantonen
Neuchâtel, berömd för sina droppstensgrottor, bland
hvilka Temple-aux-fées är den vackraste i Schweiz.

Côte d’Ivoire [kat divwär], fr., Elfenbenskusten. Se
Guinea.

Côte-d’Or [kåt-dår]. 1. Bergskedja i Frankrike. Den
sammanbinder Cevennerna med Vogeserna samt utgör
vattendelaren mellan Saône å ena sidan samt Seine
och Loire å den andra. C. betecknar särskildt den
lilla kedja, som från trakten af Dijon sträcker
sig mot söder genom depart. Côte-d’Or. Högsta
punkten ligger 636 m. ö. h. Genom den sänka,
hvari Canal-du-centre går fram, är C. skildt ifrån
Charolaisbergen, genom en annan sänka, som genomdrages
af Canal-de-Bourgogne, från M:t Tasselot och Langres’
platå i norr. Berget består af jurakalk. På dess
östra sluttning växer det berömda Bourgognevinet,
som gifvit berget dess namn ("guldkulle"). Vinlandet
delas i tre regioner: Côte-de-Beaune, Côte-de-Nuits
och Côte-de-Dijon. Det omfattar 28,000 har och gaf
1900 öfver 1,5 mill. hl. vin. - 2. Departement i
östra Frankrike (Bourgogne). 8,787 kvkm. 361,626
inv. (1901); 41 på l kvkm. Sedan 1841 har folkmängden
aftagit med 31,000 personer. Den mellersta delen är
ett bergland, uppfylldt af Côte-d’Or-kedjan. Seine
upprinner i C., och Saône genomflyter dess sydöstra
del. Bourgognekanalen, som förbinder Seine med Saône,
genomskär landet från n. v. till s. ö. Främst bland
näringskällorna står vinodlingen (Bourgognevin och
champagne). Därnäst kommer åkerbruket. Ur bergen
fås bl. a. järn och stenkol. Flera mineralkällor
finnas. Industrien är liflig och omfattar
tillverkning af järn- och stålvaror, fajans,
papper och kläde m. m. Departementet indelas i fyra
arrondissemang: Beaune, Châtillon-sur-Seine, Dijon
och Semur. Hufvudstad är Dijon.

Cotentin [kåtätä7], en i Engelska kanalen
utskjutande halfö, på nordvästra kusten af Frankrike,
tillhörande landskapet Normandie. Den genomdrages
af en höjdsträckning, som längst i nordväst
bildar Cap-de-la-Hague. C. utgör största delen af
depart. Manche.

Cotentin-rasen [kåtätä’-]. Se Normandisk boskap.

Côte-Rôtie [kåt-råtl], namn på en rad vinkullar vid
Ampuis, i franska depart. Rhône (Lyonnais), längs
floden Rhône. De lämna ett fint rödt vin.

Cotes, fordom namn på Kap Spartel.

Côte-Saint-André [kåt-sätädre’], La, stad i franska
depart. Isère (Dauphiné). 3,230 inv. (1901). Bekant
för sitt hvita vin och sina utmärkta likörer (Eaux
de Côte). Berlioz’ födelseort.

Côtes-du-nord [kåt-dy-når], departement i nordvästra
Frankrike (Bretagne). 7,218 kvkm. 609,349 inv. (1901);
84 på 1 kvkm. Folkmängden har sedan 1866 minskats
med 31,861 personer. C. är ett bergland af ringa
höjd, med många småfloder. Kusten är rik på vikar
och berguddar. Klimatet är fuktigt och ombytligt,
men hälsosamt. De förnämsta mineralen
äro järn, bly och skiffer. Boskapsskötsel och
hampodling äro betydliga. Cidertillverkning
idkas i stor skala. Vid kusten drifves
ansenligt sill-, makrill- och sardinfiske;
dessutom deltager befolkningen i fisket
vid Newfoundland med flera hundra fartyg och
omkr. 10,000 man. Bland industrigrenarna intaga
järnhandteringen och tillverkningen af segelduk
främsta rummet. Departementet är indeladt i 5
arrondissemang: S:t Brieuc, Dinan, Guingamp, Lannion
och Loudéac. Hufvudstad är S:t Brieuc.

Cothurnus (lat.). Se Koturn.

Cotignola [kåtinjåla], August Giacomo Jochmus,
friherre von C., tysk militär. Se Jochmus.

Cotile riparia, zool, backsvalan. Se
Hirundinidæ.

Cotin [kåta’], Charles, fransk skald, präst, Ludvig
XIV:s allmoseutdelare, f. 1604, d. 1682, medlem
af franska akademien 1655, har för sin odödlighet
att tacka hufvudsakligen de mördande speglosor,
för hvilka Boileau och Molière gjorde honom till
skottafla. Den senare parodierade honom som Trissotin
i "Femmes savantes". C. var nämligen en gärna sedd
gäst i hotel de Rambouillet och en representant
för den pretiösa poesien, hvilken bekämpades och
öfvervanns af de sistnämnde författarna. C. skref
äfven teologiska och filosofiska arbeten och var en
på sin tid berömd predikant.

Cotinus, bot. Se Rhus.

Cotobark, farm. Se Kotobark.

Cotocachi [-ka’tji], vulkan af 4,966 m. höjd, på
Andernas västra kedja, i Ecuador, n. om Quito.

Cotoin, farm. Se Kotobark.

illustration placeholder

Cotonearster Medik., bot., växtsläkte af fam.
Rosaceæ, afd. Pomoideæ. C. integerrimus Medik,,
oxbär, en lägre oväpnad buske med helbräddade,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:43:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbe/0428.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free