Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 785-786 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cotoneaster - Coton Jumel - Cotopaxi - Corone - Cotswold-får - Cotswold hills - Cotta, namn på en familj som gjort sig känd såsom en av Tysklands förnämste bokförläggare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

under gråludna blad, små hvita eller rödletta
blommor och röd frukt, förekommer tämligen allmänt
på berg och steniga backar från Skåne till Jämtland.
G. L-m.

Coton Jumel [kåta’ jymä’1]. Se Bomullsindustri,
sp. 1055.

Cotopaxi [kåtåpa’chi], den högsta verksamma vulkan
man känner, ligger under 0° 45’ s. br., 60 km. i rak
linje s. om Quito på Andernas östkedja i Ecuador. På
grund af sin regelbundna form har den uppställts
som typen för en vulkan. Det lyckades först Reiss 28
nov. 1872 och Stübel 8 mars 1873 att nå toppen. Höjden
uppgifves något olika: Humboldt uppgaf 5,755 m.,
Reiss och Stübel 5,943 m., Whym-per 5,978 m., Orton
5,994 m. Stübels siffra anses
riktigast. Kratern, som intager själfva toppen, har
en diameter af 700 m. i n. och s., 500 m. i. ö. och
v. och är 400 m. djup. C. har haft täta och ofta
starka utbrott, de våldsammaste 1532 och 1533 samt
1768, då dånet hördes på 1,000 km. afstånd. I slutet
af 18:e årh. var C. stilla omkr. 20 år, men 1803
uppkastade den massor af fisk, som lefver i de högre
bergssjöarna i trakten. Den mest bekanta eruptionen
i nyare tid egde rum i maj 1877, då den utslungade
askan midt på dagen insvepte alla kustångare
mellan Guayaquil och Panama i kolmörker, medan den
glödande lavan förvandlade snö och is till ofantliga
vattenströmmar, som störtade utför bergssidorna,
förstörande allt på sin väg. Senare eruptioner hafva
inträffat 1880, 1883, 1885 och 1886. Snögränsen på
C. uppgifves ligga på omkr. 4,700 m. höjd, men i
närheten af toppen är bergets yttervägg så varm, att
snön, som faller där, smälter, ehuru lufttemperaturen
är några grader under fryspunkten.


Cotrone [kåtråne], distriktshuvudstad i italienska
prov. Catanzaro (Kalabrien), vid Joniska hafvet
och vid kustjärnvägen. 8,000 inv. (1901; som kommun
9,610). C. har en god hamn, i hvilken 1900 inlöpte 307
fartyg om 84,042 ton. Handel med vin, olja, sydfrukter
och spannmål. Biskopssäte. C. är den gamla grekiska
kolonien Kroton.

Cotswold-får [kå’tswåuld-] kallas en i engelska
grefskapet Gloucester hemmahörande fårras, som
under 1800-talet korsades med New-Leicester-får och
därigenom blifvit mera snabbvuxen samt lättare att
göda än den ursprungliga rasen. Cotswoldfåren äro
hvita och sakna horn samt hafva lång, lockig och
glänsande ull. Karakteristisk är deras långa ulltofs i
pannan. Höjden öfver manken är 70-76 cm., och kroppens
längd från bringan är 90-94 cm. De äro fullvuxna
vid 12-15 månaders ålder och uppnå i godt tillstånd
vid denna ålder en vikt af 80-90 kg. Tackan lämnar
årligen 3 à 4 kg. tvättad ull; baggen något mera. -
Till Sverige hafva djur af denna ras blifvit införda,
men de kunna med fördel underhållas endast där rika
beten finnas. C. A. L.

Cotswold hills [kå’tsö>åuld hfls], en 86 km. lång
rad kullar i engelska grefsk. Gloucester. De sträcka
sig från Bath mot n. ö. till trakten af Stratford on
Avon och skilja Severns bäcken från Thames’, hvilken
upprinner på östra sluttningen. Största höjden möter i
Cleeve hills (346 m.). C. höra till triasformationen.

Cotta, namn på en familj, som gjort sig känd såsom
en af Tysklands förnämste bokförläggare. 1. Johann
Georg C. grundlade 1640 den sedan så ryktbara
"J. G. Cottasche buchhandlung" i Tübingen.

- 2. Johann Friedrich, friherre C. von Cottendorf,
f. 1764 i Stuttgart, d. 1832, öfvertog 1787 ledningen
af firman och förde den från en tämligen vacklande
ställning upp till stort anseende. 1793 uppgjorde
han planen till "Allgemeine zeitung", hvilken 1798
började utgifvas i Stuttgart och 1816 i Augsburg
samt ännu utgifves. Jämte Schiller grundlade han
1795 tidskriften "Die horen", och ensam började
han flera periodiska verk af betydenhet, såsom
"Politische annalen", "Jahrbücher der baukunde",
"Almanach des dames", "Morgenblatt", "Ausland"
och "Polytechnisches journal". Flera af Tysklands
berömdaste författare, såsom Goethe, Schiller,
Herder, Fichte, Schelling, Richter (Jean Paul),
Tieck, Voss, bröderna Humboldt, Heine m. fl., utgåfvo
sina arbeten på C:s förlag. 1810 slog sig C. ned i
Stuttgart och förvärfvade adelskap åt sin familj,
som därefter kallades C. von Cottendorf. - 3. Georg,
friherre C. von Cottendorf, den föregåendes son,
f. 1796, d. 1863, öfvertog vid faderns död ledningen
af firman, hvars verksamhet alltmer utvidgats genom
inköp af åtskilliga andra förlag och utgifvande af
nya folkupplagor af Goethes och Schillers skrifter,
A. von Humboldts "Kosmos" m. fl. arbeten. - 4. Karl
C., den föregåendes yngre son, f. 1835, d. 1888,
var till 1876 gemensamt med H. A. von Reischach,
därefter ensam ledare af bokförlagsaffären. Denna,
som dittills egts gemensamt af samtliga medlemmar af
familjen, öfvergick 1 jan. 1889 jämte bokhandeln och
"Allgemeine zeitungs" tryckeri (hvilket 1883 flyttats
till Mimenen) genom köp till bröderna Adolf och
Paul Kröner med firma "J. G. Cottasche buchhandlung
nachfolger". Flera delar af affären hade dock redan
förut fått särskild egare. 1891 ingingo Adolf Kröners
son, Alfred Kröner, och Wilhelm Spemann som delegare
i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>