Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Coffea - Coffein - Coffeys blåsa - Coffin-öarna - Coffre de Perote - Cogalniceanu, Mihail, rumänsk statsman - Cogell, Per Eberhart, svensk, i Frankrike verksam porträttmålare - Coghetti, Francesco, italiensk målare - Cogito, ergo sum - Cognac - Cogniard, Hippolyte och Théodore, franska vådevillförfattare - Cogniet, Leon, fransk målare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kaffebuskens blad användas flerstädes som te, af
fruktköttet beredes genom jäsning ett välsmakande
brännvin, och af stammarna göras promenadkäppar. Af
stor betydelse är äfven C. liberica Bull., hvaraf
liberiakaffe erhålles. Denna art, som är inhemsk
i Väst-Afrika, men odlas i andra tropiska länder
såsom varande motståndskraftigare mot sjukdomar
än C. arabica, är ett ståtligt träd med betydligt
större blad, blommor och frukter än det arabiska
kaffeträdets. Af C. canephora Pierre, inhemsk i Gabun
och odlad på Java, erhålles cazengo-kaf f et, utmärkt
af hög koffeinhalt, C. stenophylla G. Don lämnar det
mycket aromatiska highland-coffee, och
ibokaffe erhålles af C. Ibo Fröhn, i Mosambik. Ett
koffeinfritt kaffe erhålles af C. mauritiana Lam.,
café marron, på Réunion och Mauritius. Jfr Kaffe.
G. L-m.
Coffein. Se Kaffein.
Coffeys blåsa. Se Destilleringsapparat.
Coffin-öarna. Se Bonin-öarna.
Coffre de Perote [kå’ffar de p8rå’t]
1. Nauhcampatepetl, vulkan i mexikanska staten Vera
Cruz. 4,090 m.
Cogalniceanu, Mihail, rumänsk statsman och
historiker. Se Kogalniceanu.
Cogell, Per Eberhard, svensk, i Frankrike verksam
porträttmålare, f. 1734 i Stockholm, d. 21 jan. 1812
i Lyon. C., som yar apotekarson, tecknade först för
Bouchardon och Larchevesque vid ritarakademien, öfvade
sig därpå i pastellmåleri för Lundberg och reste
1763 på ett stipendium af 4,000 dal. kmt utomlands,
men led skeppsbrott i Kattegatt, sattes i land vid
Marstrand och for därifrån till Köpenhamn, vid hvars
konstakademi han 1764 erhöll silfvermedalj. Enligt
en uppgift (af m:lle Ehrenström) reste han från
Danmark till England, enligt en annan uppehöll han
sig en tid i München, där han i slottet skall ha
målat arkitektursaker i ett något torrt maner. 1766
och några följande år erhöll han af svenska staten
ett understöd af 1,200 livres, men försvinner därpå
ur svenska handlingar. 1766 kom C. såsom det vill
synas händelsevis till Lyon, kvarhölls där af en
febersjukdom, blef 1774 "adjoint aux professeurs
de 1’école gratuite de dessin" därstädes och 1779,
på drottning Marie-Antoinettes och svenske ministern
grefve G. F. Greutz’ förord, "peintre ordinaire de la
ville de Lyon" - förmodligen var det i sammanhang med
denna utnämning som C. 1779 var i Paris, där Sergel
då besökte honom. 1796 blef C. "professeur de
l’école centrale du département du Rhône" och synes
ha beklädt denna syssla åtminstone ännu 1807. C:s
verksamhet var sålunda hufvudsakligen begränsad till
ritlärarens anspråkslösa yrke, hvilket förklarar
att han i hemlandet blifvit så godt som alldeles
förgäten. Han var emellertid äfven en af sin samtid
i Lyon uppskattad porträttmålare. Björnståhl såg
vid ett besök hos honom 1770 ett lyckadt porträtt
af J. J. Rousseau, som dock var måladt endast
ur minnet, och den svenske artisten uppmuntrades
med porträttbeställningar ända från Paris, såsom
t. ex. af hertig de Villeroy. I Sverige äro C:s
taflor ytterligt sällsynta och torde inskränka sig
till porträtten af köpmannen A. Elfving (1783, i
varm, gulaktig färgton, hos öfverste F. af Pontin i
Stockholm) och af franske astronomen B. J. Delambre
(på observatoriet
sammastädes 1803, torrt och nyktert utfördt). I
Lyon finnas, enligt fransmannen L. Charvet,
som för sammelverket "Réunion des sociétés des
beaux-arts des départements" hopfört data om C.,
bl. a. porträtt af F. R. de Montjoyeux (1785),
Pierre Adamoli (1787) och grefve de Laurencin
(1802), president för akademien i Lyon. - C. blef
1802 medlem af konstakademien i Stockholm och
kallas i ledamotsförteckningen "professor för
centralskolan i Lyon". Ovisst är huruvida han efter
sin tidiga utresa någonsin besökte fäderneslandet.
O. G-g.
Coghetti, Francesco, italiensk målare, f. 1804 i
Bergamo, d. 1875 i Rom, studerade i sin födelsestad
och i Rom. Två taflor, Jesus framställes i templet
och Marias himmelsfärd, som han målade för Bergamo,
förskaffade honom uppdrag att dekorera kupolen i dess
katedral. Återkommen till Rom, målade han alfresko
i Villa Tolonia Alexanders bedrifter, och egaren lät
honom vidare för sin villa vid Castel Gandolfo måla De
fyra elementen, Bacchus’ triumf och Amasonstrid samt
för sitt palats vid Piazza di Venezia i Rom fabeln om
Amor och Psyche och en stor komposition, Parnassen
med alla tiders berömde män. Slutligen utförde han
i katedralen i Savona freskobilder, dels bibliska,
dels moderna motiv, hvilka målningar anses som hans
förnämsta verk.
Cogito, ergo sum (lat.), "jag tänker, alltså är jag
till", en omedelbart insedd sanning, som Cartesius
tog till utgångspunkt vid utvecklingen af sitt
filosofiska system. (Se Cartesius.) I sak
hade denna tanke redan förut uttalats af Augustinus,
Cusanus och Campanella, äfven om den epigrammatiska
formuleringen gjordes först af Cartesius, hvilken
därjämte är den förste, som gör denna tanke till den
yttersta grundsatsen för det filosofiska systemet.
S-e.
Cognac [kånja’k], arrondissemangshufvudstad i
franska depart. Charente (Angoumois), vid floden
Charente. 18,747 inv. (1901). Tillverkning af det
efter staden benämnda drufbrännvinet (se
Konjak). - C. hette på romartiden Condate, sedan Coniacum
och efter 12:e årh. Coignac. Tidigare hade det egna
herrar, men kom i 12:e årh. såsom grefskap under
grefvarna, af Angoumois och tillföll sedan kronan. I
C. slöts 22 maj 1526 ett fördrag mellan Frans I,
Henrik VIII, påfven Klemens VII, hertig Frans Sforza
af Milano samt republiken Venezia (den s. k. heliga
ligan) mot kejsar Karl V. I det ännu delvis bibehållna
slottet föddes konung Frans I 1494. En ryttarstaty
af honom pryder en af stadens planteringar.
Cogniard [kånjär], Hippolyte (f. 1807, d. 1882)
och Théodore (f. 1806, d. 1872), tvenne bröder,
franska vådevillförfattare och teaterdirektörer,
hvilka gemensamt, ofta äfven tillsammans med andra,
författade nära två hundra teaterstycken, af hvilka
många rönt betydande framgång. Några af dessa stycken
hafva uppförts på svenska skådebanor. 1840 öfvertogo
de ledningen af Porte-Saint-Martin-teatern i Paris
och fortforo därmed i sju år. 1854-69 var Hippolyte
C. direktör för Variétés-teatern.
Cogniet [kånjä], Leon, fransk målare, f. 1794, började
sina studier hos Guérin och erhöll romerska priset
1817 för täflan Helena befriad af Kastor och Pollux.
Hans ryktbarhet började först med Marius på Kartagos
ruiner och Betlehemitiska barnamordet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
