- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
493-494

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cœur, Jacques, fransk köpman - Coffea

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Cœur [kör], Jacques, fransk köpman och finansman,
f. i Bourges i slutet af 1390-talet. På 1430-talet
lyckades han vinna Karl VII:s ynnest, adlades 1440
och erhöll vid samma tid den viktiga befattningen
som konungens guldsmed ("argentier du roi"), hvarmed
följde ledningen af hofhållningen och rätten att
förse hofvet med dess olikartade behof. 1442 blef
han medlem af konungens råd och fick nu en rad
uppdrag i Languedoc af största vikt, så att denna
landsdel alldeles kom under hans inflytande. Med
hufvudkontor i Montpellier och senare i Marseille
byggde han så upp den franska handeln på levanten,
som i hög grad förminskats, framför allt på grund
af det fördärfliga hundraårskriget med England; och
hans affärsverksamhet nådde snart ett omfång, som
för samtidens ögon antog nästan sagolika proportioner
och som gör honom till den förnämste representanten
för storköpmännens och kapitalisternas mäktiga, mot
medeltidens slut framträdande klass. Högt i gunst
samtidigt hos den franske konungen, hos påfven - som
i en bulla gaf honom rätt att handla med de otrogne -
och hos levantens muhammedanske furstar, lät han sin
för den tiden imponerande flotta föra franska varor
(särskildt kläde och lifsmedel) till levanten samt
från Alexandria, Beirut och andra orter, där han
hade faktorier, återföra dyrbara tyger, specerier,
parfymer, pälsverk, ja t. o. m. porslin ifrån
Kina. Samtidigt synes han ha drifvit slafhandel
i ganska stor omfattning. I själfva Frankrike,
som var halft ödelagdt af kriget med England,
gaf han nytt lif åt klädesindustrien och satte i
gång en mängd olikartade företag (grufvor, saltverk
o. s. v.). Samtidigt var han - såsom på en gång
långifvare och rådgifvare
- den förnämste medhjälparen vid de franska
finansernas upphjälpande, liksom hans växande
politiska inflytande tog sig uttryck i en mängd
diplomatiska och andra uppdrag; han var den
främste af de borgerlige rådgifvare, med hvilkas
hjälp den franska kungamakten nu började lägga grunden
till sitt envälde. C:s begär efter vinst, makt och
ära var obegränsadt, och han synes aldrig ha varit
nogräknad om medlen för att nå något af sina mål. Hans
praktlystnad tog sig en mängd uttryck, särskildt i
hans palats i födelsestaden Bourges (nu rådhus,se
illustr. till Bourges) med den stolta inskriften "À
vaillants cœurs rien impossible" (för djärfva sinnen
är intet omöjligt). Allt detta väckte stor afund
och ovilja; och en orimlig anklagelse mot C. 1451 (att
ha förgiftat konungens älskarinna Agnes Sorel) ledde
till hans fall. Han dömdes 1453 för en mängd brott
- för underslef, för att ha sålt vapen
till de otrogne, för att ha förfalskat och
utfört mynt ur landet m. m. - till att mista all
sin egendom, landsförvisas på lifstid och betala
ruinerande böter samt att hållas fängslad tills
detta skett. Han lyckades dock inom kort fly
och trädde i tjänst hos sin gamle gynnare påfven,
men dog 1456 på Chios, kort efter att ha blifvit
utnämnd till ledare för ett krigståg mot de otrogne.
Den franska levanthandeln gick tillbaka med hans fall,
men den maktställning han förskaffat fransmännen
i levanten bibehölls i flera hundra år. Ludvig
XI lät revidera domen öfver C., och en del af
dennes förmögenhet återställdes till hans barn. -
Litt.: P. Clément, "Jacques C. et Charles VII"
(3:e uppl. 1865), L. Guiraud, "Recherches et
conclusions nouvelles sur le prétendu
rôle de Jacques C." (1900), och C. B. Favre,
"Politique et diplomatie de Jacques
C." (Rev. d’hist. dipl. 1902-04).
E. Hkr.

illustration placeholder
l Gren med blommor. 2 Frukt. 3 Tvärsnitt af

frukten. 4 Kaffeböna.

Coffea L., bot., växtsläkte af fam. Rubiaceæ,
omfattande omkr. 30 träd och buskar i gamla världens
tropiska länder, i synnerhet i Afrika. De vanligen
glatta bladen äro korsvis motsatta, blommorna hopade
i bladvecken, hvita och mycket välluktande. Frukten
är en stenfrukt med 2 enfröiga stenar. Endast ett
fåtal arter har betydelse för människan. Mest bekant
och af största betydelse är C. arabica L., arabiska
kaffeträdet
l. kaffebusken, som är inhemsk i inre
Afrika, från Syd-Abessinien till Victoria-Njansa,
men odlas i alla tropiska länder. Det är ett vackert
träd, som i
allmänhet uppnår en höjd af 5-6 m., med ständigt
gröna, glänsande blad, liknande lagerblad. Odladt,
hålles det i form af en låg buske för att underlätta
skörden af frukterna. Dessa äro mörkröda och likna
små plommon. Fröna, de s. k. kaffebönorna, äro i
regeln två; deras mot hvarandra vända sidor äro då
platta och försedda med en längdfåra, de utåtvända
sidorna äro kullriga. I vissa fall kommer endast
ett frö till utveckling, som då är rundadt på båda
sidor; dessa bönor skiljas från de normala och
säljas till högre pris under namn af pärl-kaffe
l. mockakaffe. Fröna omgifvas af ett hinnartadt
fröskal, den s. k. silfverhinnan. Själfva
stenens skal är pergamentartadt och aflägsnas vanligen
på produktionsorten. Fröet består af en hornartad,
oljerik fröhvita och ett mycket litet embryo. Af
C. arabica finnas flera varieteter, delvis med gula
eller hvita frukter. Det arabiska kaffeträdet odlas
ej sällan som prydnadsväxt i boningsrum, hvartill
det mycket väl lämpar sig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:43:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbe/0273.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free