Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 333-334 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Circassienne - Circatores - Circe - Circeji - Circello - Circensiska spel - Circeo - Circesium - Circini - Circitores - Circondario - Circuitores - Circuits - Circulus - Circumcellio - Circumcisio - Circumnutation - Circus, rännarbana. - Circus, zool. Se Kärrhökarna. - Cirencester - Cirey - Ciriè

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Circassienne [-siä’n], fr., ett slags fint ylletyg,
äfven kalladt drap impérial.

Circatores, Circitores l. Circuitores (lat., af
circare, gå omkring), munkar, som utöfva tillsyn
öfver de andre klosterbröderna och som ega rätt att
när som helst undersöka cellerna.

Circe, grek. och rom. myt. Se Kirke.

Circeji, fordom stad i Latium, berömd för sina
ostron. Jfr Circeo.

Circello [tjirtje’llå], Monte. Se Circeo.

Fornromersk grafsten (se art. Cippus, sp. 832).

Circensiska spel (af lat. circus, rännarbana),
namn på de föreställningar, särskildt kappkörning,
som under forntiden egde rum på cirkus (se d. o.).

Circeo [tjirtjä’å], Monte, äfven Monte Circello,
Promontorio C. eller Monte San Felice, i
forntiden Circæus mons, Circejum promontorium,
en bergsudde af 541 m. höjd på Italiens västkust,
vid Tyrrhenska hafvet, 18 km. v. om Terracina,
vid södra ändan af de Pontinska träsken, 41°
12’ 25" n. br. Berget var i forntiden en ö
(Circes ö) och är rikt betäckt med vin-, fikon- och
myrtenplanteringar. Vid stranden finnas flera grottor,
bl. a. "deda Maga". S. ö. om berget ligger orten San
Felice Circeo, 2,013 inv. (1901), nära det ställe
där forntidens Circeji var beläget.

Circesium, den latinska namnformen för Kirkesion
(se d. o.). .

Circini, zool. Se Kärrhökarna.

Circitores (lat.). Se Circatores.

Circondario [tjirkåndäriå], it., egentl, omnejd,
mellanled i den italienska förvaltningen, motsvarande
fr. arrondissement, närmaste underafdelning af
provincia. Öfversättes i Nordisk familjebok med
ordet distrikt.

Circuitores (lat.). Se Circatores.

Circuits [sä’kits], eng., jur., benämning på de
distrikt, i hvilka England är indeladt med afseende på
rättsskipningen. Inom hvarje sådant distrikt kringresa
tvenne af öfverdomstolens ledamöter vissa gånger om
året för hållande af assiser.

Circulus (lat.), cirkel, ring. - C. in
definiendo, C. in demonstrando, C. in probando och
C. vitiosus, log. Se Felslut.

Circumcellio (lat.), landstrykare, tiggarmunk.

Circumcisio (lat.). Se Omskärelse.

Circumnutation, bot. Se Nutation.

Circus (lat.), rännarbana. Se Cirkus.

Circus, zool. Se Kärrhökarna.

Circæa lutetiana. (Se spalt 332).

Cirencester [si’sista l. si’sta], stad i
grefskapet Gloucester, i sydvästra England,
vid floden Churn, källflod till Thames. 7,536
inv. (1901). Knifsmide. Handel med ull och
spannmål. Klädestillverkning. I närheten ligga C.
house (förr kalladt Oakley park), tillhörigt
earlen af Bathurst, och ett landtbruksinstitut. -
C. är romarnas Corinium l. Durocornovium, som
under britternas välde var ganska blomstrande, men
förstördes genom danskarnas och sachsarnas härjningar.

Cirey [sira]. 1. By i franska
depart. Meurthe-et-Moselle. 2,283 inv. (1901). Gammalt
slott, järngrufvor och ansenlig spegeltillverkning. -
2. (C.-sur-Blaise) By i franska depart. Haute-Marne,
vid Blaise, med ett slott, hvarest Voltaire uppehöll
sig 1733-49 hos markisinnan de Châtelet.

Ciriè [tjirie’], stad i italienska prov. Torino, vid
järnvägen Turin-Lanzo. Omkr. 3,200 inv. (som kommun
7,658 inv., 1901). C. har en gotisk kyrka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>