Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cinq-mars - Cinque-cento - Cinque ports - Cinti-Damoreau - Cintra - Cinyras - Cione - Ciotat - Cipo - Cipollin - Cippus - Cirage - Circa - Circæ - Circaëtus - Circars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och stora penningsummor mot löfte om uppoffring af
franskt område och om en spansksinnad politik. Men
konungen blef snart trött på sin högmodige gunstling,
och Richelieu, som kommit sammansvärjningen på
spåren, lyckades skaffa sig afskrift af fördraget
med Spanien samt lät genom statssekreteraren Chavigny
förelägga den för konungen. Denne gaf då 14 juli 1642
befallning om C:s, de Thous och hertigens af Bouillon
häktande. Hertigen af Orleans yppade af räddhåga hela
sammansvärjningsplanen för kardinalen, och äfven
hertigen af Bouillon erkände. Detta tvang C. till
bekännelse, och konungen uppoffrade då sin gunstling
samt försonade sig i Tarascon fullständigt med
Richelieu. Jämte de Thou blef C. ställd inför rätta,
och af en kommission dömdes de båda till döden samt
afrättades i Lyon 12 sept. 1642. C:s historia ligger
till grund för Alfred de Vignys roman "Cinq-Mars ou
une conjuration sous Louis XIII" (1826). Se vidare
Basserie, "La conjuration de C." (1896), och
d’Haucour, "La conspiration de C." (1902). E. A-t.
Cinque-cento [tj^nkve-tje^tå], it., kallas af
italienarna 1500-talets stil inom deras nationella
konst och litteratur, hvilken stil utvecklade sig
under återupplifvandet af antiken. Nämnda period
kallas oftare renässansen. Dess skapare och förnämste
män, i afseende på såväl bildkonsten som den poetiska
litteraturen, kallas stundom cinque-centister.
Cinque ports [si’nk på’ts], "fem hamnar", de
sju (ursprungligen fem) på kusten af de engelska
grefskapen Kent och Sussex liggande hamnarna Sandwich,
Dover, Hythe, Romney, Hastings, Winchelsea och Rye
(de bägge sistnämnda räknades ursprungligen icke
dit). Dessa hamnplatser voro fordom starkt befästa,
och deras borgare åtnjöto (mot skyldighet att
utrusta ett visst antal skepp) flera privilegier,
bl. a. egen jurisdiktion och rättighet att från
hvarje hamn sända två medlemmar till parlamentet. En
särskild öfverdomare med titel "lord warden of the
Cinque ports", hvilken höll formligt hof på slottet
Walmer vid Deal, hade att vaka öfver hamnarnas
rättigheter. Numera äro de flesta af dem igengrundade,
och några af de efter dem uppkallade städerna ligga
t. o. m. ett stycke från hafvet, men ämbetet lord
warden består fortfarande som en sinekur och aflönas
med 1.025 pd st. samt bostad på slottet Walmer.
Cinti-Damoreau [tj^nti-damårå], Laure Cynthie,
fransk sångerska, f. 1801 i Paris, d. 1863, hette
Montalant och kallade sig Cinti,
innan hon blef gift med sångaren Damoreau. Hon
kom 1819 till italienska operan i Paris, 1825
till stora operan, 1835 till Opera comique och
gjorde från 1843 vidsträckta konstresor. 1834-56
var hon sånglärarinna vid konservatoriet i Paris,
där hennes skrift Méthode de chant stod högt i
anseende. Hufvudsakligen genom Rossini och Meyerbeer
- hvilken senare för henne skref Isabellas parti i
"Robert" - blef hon berömd såsom en af Frankrikes
förnämsta dramatiska sångerskor. Bland hennes
glansroller nämnas Rosina i "Barberaren" och Zerlina
i "Don Juan". Hon komponerade omtyckta romanser.
A. L.*
Cintra, stad i portugisiska prov. Estremadura,
v. om Lissabon, med ett tjusande läge i norra delen
af Serra de Cintra (529 m. högt). 5,918 inv.
(1900). C. är en omtyckt sommarvistelseort och har
ett gammalt slott, där konungafamiljen tillbringar
sommaren och där den afsatte konung Alfons VI
hölls fången 1675-83. Bredvid staden ligger det
ryktbara s. k. korkklostret (Santa Cruz), hvars
celler äro huggna i klippan och till undvikande
af fuktighet beklädda med kork. På en brant klippa
söder om C. ligger det präktiga Palacio da Pena, förr
kloster, med vackra trädgårdsanläggningar. En mängd
vackra villor och landtgårdar höja traktens behag;
bl. a. Penha Verde med João de Castros grafvård. -
Historiskt bekant är C. genom den mellan engelske
generalen Dalrymple och franske marskalken Junot
30 aug. 1808 afslutade konventionen, enligt hvilken
fransmännen skulle utrymma Portugal.
Cinyras. Se Kinyras.
Cione [tjåne], Andrea di, italiensk konstnär. Se
Orcagna.
Ciotat [siåta’], La, stad i franska
depart. Bouches-du-Rhône (Provence), vid Baie de C.,
en vik af Medelhafvet. 10,035 inv. (1901). Hamn med
skeppsvarf för bolaget Messageries maritimes (3,000
arbetare). Fiske, hafsbadort.
Cipo (sp.), bot. Se Lianer.
Cipollin (cipollino antico), petrogr., italiensk
benämning på en marmorart, hvars omväxlande hvita
eller ljusgråa och gröna ränder påminna om de
särskilda, olikfärgade skalen hos en rödlök,
Cipollina. Den var mycket omtyckt af romarna
under kejsartiden. De gamla stenbrotten befunno
sig i trakten af Karystos på ön Euboia. Inom
kantonen Valais i Schweiz finnes en klorit-
och serpentinhaltig kornig kalksten samt i
Pyreneerna glimmerförande marmorarter, som
inom stenindustrien gå under namn af cipollin.
E. E.
Cippus (lat.), hos romarna en ofta med inskrift
försedd stolpe eller pelare, vanligen af sten, som
tjänade till gränsmärke eller vägvisare; fornromersk
grafsten (se illustr. sp. 333). - Om cippus abellanus
se Oskiska språket.
Cirage [siräj], fr. (af lat. cera, vax), målark.,
gult i gult. Se Camaieu.
Circa (lat.) l. Cirka (förk. c:a), ungefär,
omkring, vid pass.
Circæa Tourn., bot., växtsläkte inom
fam. Onagrariaceæ. Dit höra lundörter med
hela, motsatta blad, små hvita eller rödlätta
blommor i klasar. C. lutetiana L. är en i Sverige
öfvervägande sydlig art, medan C. alpina L. lefver
ända upp i Lappmarken. Se illustr. sp. 334.
G. A.*
Circaëtus, zool. Se Ormörnsläktet.
Circars l. Sirkars (egentl. sarkar, regering), i
Indien förr namn på den högsta regeringsmyndigheten,
därefter under muhammedanska väldet beteckning för
distrikt, provins. Northern circars kallas ännu
i dagligt tal de nuv. kustdistrikten Kistna, Godavari,
Vizagapatam och Ganjam i presidentskapet Madras,
mellan 16° och 20° n. br., tills. 64,700 kvkm. med
4,5 mill. inv. Circars nämnas ofta i de engelska
eröfringarnas historia. 1752 erhöllo fransmännen
landet af nizam som ersättning för lämnad krigshjälp,
därefter blef det ett stridsäpple mellan fransmän,
engelsmän och nizam, tills de 4 distrikten, Northern
circars, 1765 fullständigt kommo under ostindiska
kompaniets välde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
