Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chur, huvudstad i schweiziska kantonen Graubünden. - Church. Sir Richard - Church, Frederick Edwin - Church army - Churchill l. Missinippi en av Canadas största floder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
däraf 6,600 protestanter. Biskopssäte sedan
450-talet. Staden är belägen vid ingången till
alpvägarna of ver Albula, Julier, Splügen och
Bernhardin samt var en betydande speditions- och
stapelplats, innan alpbanorna byggdes. Strömmen
af turister och kurgäster är ansenlig. Staden
har en paritetisk kantonsskola, omfattande
gymnasium, normalskola samt teknisk skola och
handelsskola, vidare ett prästseminarium i det forna
premonstratensklostret, ett rätiskt museum, ett
kantonsbibliotek om 80,000 band samt ett antikvariskt
och ett naturforskarsamfund. Med det biskopliga
palatset är förenad en gammal romansk domkyrka,
som eger värdefulla minnesmärken. På romarnas tid
hette staden Curia rætorum. - I närheten ligger
mineralkällan Pasugg och 7 km. längre söderut
vid vägen mellan C. och öfre Engadin luftkurorten
Churwalden, 1,225 m. öfver hafvet.
Church [tjö’tj]. 1. Sir Richard C., general
i grekisk tjänst, f. 1784 i grefskapet Cork på
Irland, inträdde 1800 i brittiska hären, deltog i
dess expedition i Medelhafstrakterna under krigen
mot Napoleon I och steg till överstelöjtnants
grad. Efter att en tid hafva varit i tjänst hos
konungen af Neapel, erbjöd han 1826 sin arm åt det
för sin frihet kämpande Grekland samt utnämndes
15 april 1827 till öfverbefälhafvare öfver hela
grekiska styrkan till lands. Hans hufvuduppgift var
nu att undsätta Atens akropolis, som belägrades
af Resjid pasja. Karaiskakis gaf det rådet, att
man skulle söka afskära Resjids förbindelser med
Turkiet öfver Euboia och därigenom tvinga honom till
återtåg, men efter samråd med öfveramiralen Cochrane
gjorde C. ett frontanfall från Faleron. Detta anfall
misslyckades, och 5 maj 1827 ledo grekerna, på attiska
slätten, ett af de kännbaraste nederlagen under hela
kriget. Hären sprängdes, Karaiskakis stupade och
jämte honom kärnan af suliottruppen. C. måste nu
en tid inskränka sig till gerillakriget. Men efter
sjösegern vid Navarino (20 okt. 1827) inryckte han
med 5,000 man i Akarnanien, som till största delen
rensades från turkar, dref 1828 Resjid på flykten
och lyckades genom ett djärft vågstycke intaga
Bonitsa. Därigenom att presidenten Kapodistrias
utnämnde sin broder Augustin till öfverbefälhafvare,
blef C. skjuten åt sidan och begärde därför afsked;
men efter mordet på presidenten erhöll han ånyo
befälet. Vid konungadömets upprättande blef han
medlem af statsrådet och efter konstitutionens
införande (1843) jämväl af senaten. 1854 blef han
general och dog 30 mars 1873 i Aten. Han författade
Observations on an eligible line of frontier for
Greece (1840). (C. O. N.)
2. Richard William C., den föregåendes brorson,
engelsk präst och skriftställare, f. 1815 i Lissabon,
d. 1890 i Dover, tillbragte sin barndom i Florens,
kom efter faderns död 1828 till England, studerade i
Oxford och blef där vän och lärjunge till Newman
samt nära förbunden med de öfrige ledarna för
traktarianismen. Prästvigd 1839, verkade han först
som universitetslärare, men sökte sig 1852 en liten
landsförsamling och lät 1871 motsträfvigt förmå
sig af sin vän Gladstone att mottaga utnämning
till domprost vid S:t Pauls katedral i London. Han
afböjde Gladstones tanke att 1882 efter Taits död
göra honom till ärkebiskop af Canterbury. I politiken
tillhörde C. det liberala partiet, men bortstöttes
därifrån 1886 genom Gladstones home-rule-förslag. -
C. grundade 1846 tidningen
"The guardian" och utvecklade alltsedan en liflig
författarverksamhet, dels där och i "Saturday
review", dels i en mängd utgifna skrifter. Bland
dessa märkas, utom flera predikosamlingar
(bl. a. Village sermons, 1892-97, och Cathedral and
university sermons, 1892), Life of S:t Anselm (1870),
de litteraturhistoriska biografierna Spenser (1879)
och Bacon (1884) i serien "Men of letters", Essay on
Dante (1878) och hans glänsande kyrkohistoriska arbete
History of the Oxford movement (1891). Hans talrika
essayer äro delvis samlade (Essays and reviews,
1854; Occasional papers, 1897). C. var en af den
engelska högkyrkans ädlaste och mest finbildade
ledarpersonligheter och ansågs som en af sin tids
störste predikanter. I sina skrifter visar han sig
som utmärkt stilist samt förstår att med grundlig
lärdom och vidhjärtad sympati skildra och bedöma
olika idériktningar. Hans dotter har utgifvit "Life
and letters of dean C." (1895). V. S-g.
Church [tj§’tj], Frederick Edwin, nordamerikansk
målare, f. 1826 i Hartford (Connecticut), väckte
tidigt uppmärksamhet genom vyer från East-Rock
och New Haven. År 1853 reste han i Syd-Amerika,
hvarifrån han medförde glänsande motiv, som han
utförde med briljant kolorit. Hemkommen målade han
bl. a. en berömd bild af Niagarafallet. Efter ännu
ett besök i Syd-Amerika reste han till Europa och
besökte sedan Orienten och Palestina samt utförde
(1869-71) en ny serie af taflor, såsom Parthenon,
Damaskus och Jerusalem. Död 1900 i New York.
(G-g N.)
Church army [tf§’tj ä’mi], "kyrkohären", en>
organisation inom den engelska kyrkan, bildad 1883 af
prästen W. Carlile i London, i syfte att konkurrera
med frälsningsarmen (se d. o.) genom en dennas metoder
användande kyrklig verksamhet. Nära anslutande
sig till kyrkans ämbete och gynnad af åtskilliga
engelska biskopar och präster, har rörelsen,
som sedermera upptagit flera grenar af socialt
arbete på sitt program, tvifvelsutan i betydande mån
bidragit till att främja inträngandet af metodistiskt
väsende i den engelska kyrkan. Jfr Th. Kolde, "Die
engl. kirchenarmee" (i Neue kirchl. zeitschr. 1899).
J. T. B.
Churchill [tj9’tjil] l. Missinippi, en af Canadas
största floder, omkr. 1,800 km. lång. Dess källsjö
Methyesjön ligger helt nära den segelbara Clearwater,
som strömmar till Athabascafloden, hvadan det är
lätt att från C. komma till det senare flodsystemet,
med hvilket för öfrigt en annan bekväm förbindelse
förekommer genom C:s högra biflod Beaver river,
hvars källsjö ligger mycket nära Lac La Biche, som
utgjuter sig i Athabasca. På ett tredje ställe,
nämligen genom den till Athabascasjön flytande
Stone river, står C. t. o. m. genom en bifurkation
i direkt förbindelse med Athabasca, i det att den
stora Wollastonsjön genom Black river flyter till
Stone och genom Cochrane river till Reindeersjön,
hvilken genom Reindeerfloden utfaller i C. Äfven
Saskatchewans flodsystem står i nära förbindelse med
C:s, enär den förras biflod Grass river endast genom
den smala och låga Frog portage är skild från C. En
följd häraf är, att C. blifvit mellersta Canadas
viktigaste trafikled, sedan gammalt pälsjägarnas och
båtkaravanernas vanligaste stråt. Däremot är den ej
mycket segelbar i sin nedre del, då stora fall ligga
redan 160 km. från mynningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
