Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chrzanowski, Adalbert - Chthonios - Chub - Chubut - Chuck - Chuda-bende - Chufu - Chukrasia - Chulam. Se Chulm - Chulm - Chulos - Chun - Chuquet, Arthur Maxime - Chuquisaca - Chur. Oasgrupp. Se Biabank. - Chur, huvudstad i schweiziska kantonen Graubünden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
misstänkt, och misstankarna tycktes grundade, då han
på ryskt pass reste till Paris (antagligen för
att förmå därvarande polacker att återvända hem)
och åter inträdde i ryska armén, i hvilken han
blef öfverste. 1849 kallades han till Turin,
för att omorganisera Sardiniens här, och blef
sardinsk generallöjtnant. C. var den egentlige
öfverbefälhafvaren i det korta fälttåget mot
österrikarna 1849. Det af görande nederlaget
mot dessa vid Kovara (23 mars) berodde på hans
dispositioner. Han fick då afsked, sökte i en
skrifvelse till regeringen rättfärdiga sig och
lämnade Italien 1850. Därefter vistades han en
tid i Frankrike, sedan i Nord-Amerika och dog i
Paris 1861.
Chthonios (af grek. chthon, jord),
grek. myt.,"den jordiske" l. "den underjordiske",
binamn på flera mytiska personer och gudar. De
chthoniske gudarna bilda motsatsen till de
olympiske. Jfr Ktonisk.
Chub [tja’b], eng., zool. Se Id.
Chubut [t j u-]. 1. Flod i Argentina, upprinner i
guvern. Rio Negro på östra sidan af Anderna, flyter
i en trång dal först mot s. och s. ö., därefter mot
ö. och faller ut i Atlantiska hafvet under 43° 18’
s. br. nedanför kolonien C. Den är icke segelbar. Från
s. upptager den det betydliga tillflödet Senga,
som kommer från sjön Fontana i Anderna och längre
ned strömmar genom sjöarna Musters och Colhue. -
2. Guvernement i Argentina. Omkr. 250,000 kvkm. och
4,000 inv. Det är ett ännu föga bekant platåland
i Patagonien. Ofvanför floden C:s mynning ligger
kolonien C., med orterna Gaiman, Trelew och Rawson,
den sistnämnda guvernementets hufvudort, 5 km. från
mynningen, hvarifrån en 70 km. lång järnväg går till
Puerto Madrin vid Bahia nueva.
Chuck (Borrchuck), maskinb. Se Borrar, sp. 1219.
Chuda-bende, persisk sultan. Se Persien.
Chufu, egyptisk konung. Se Cheops.
Chukrasia A. Juss., bot., växtsläkte af
fam. Meliaceæ, innefattande endast en art,
C. tabularis A. Juss., ett i Ostindien och södra Kina
växande högt träd (bastardceder, indian red wood,
white cedar), hvars kärnved, som färsk är lysande
röd, torkad mörkt rödbrun, är högt värderad i det
finare möbelsnickeriet. G. L-m.
Chulam. Se Chulm.
Chulm (Chulam), fordom själfständigt kanat, sedan
1850 en del af Afganistan, beläget i dess nordöstra
del, mellan Balch och Kundus, omkring floden C.,
som rinner upp på Kara-koh-bergen, men hvars vatten
afledes genom bevattningskanaler, så att det ej når
Amu-darja. Den fordom stora hufvudstaden C. ligger
nu i ruiner. Omkr. 7 km. s. därom ligger den yngre
staden Tasj-kurgan, med omkr.10,000 inv.
Chulos [tju-], sp., tjurfäktare till fots.
Chun [chön], Karl, tysk zoolog, f. l oktober 1852
i Höchst vid Main, utnämndes 1883 till professor i
zoologi i Königsberg och 1890 i Breslau samt kallades
1898 till Leipzig att efterträda R. Leuckart. C. har
genom en hel rad synnerligen värdefulla,
djupgående undersökningar riktat vår kännedom om
de lägsta flercelliga djuren, celenteraterna (se
Cœlenterata), samt kännedomen om den pelagiska
djurvärlden öfver hufvud. Bland hans arbeten må
framhållas: Die ctenophoren des golfes von Neapel
(1880), Die canarischen siphonophoren (1891-93), Die
dissogonie, eine neue form geschlechtlicher
zeugung(1892), Die pelagische thierwelt in grösseren
meerestiefen
(1888), Atlantis (1895-96). C:s studier öfver
djuphafsfaunan bragte hos honom till mognad planen
att söka åvägabringa en tysk djuphafsexpedition. Denna
utfördes under C:s chefskap 1898-99 å ångaren
"Valdivia". I populär form har C. skildrat denna
resas förlopp och resultat i Aus den tiefen
des weltmeeres (1900; 2:a uppl. 1903). Den
vetenskapliga bearbetningen af denna betydelsefulla
expeditions resultat är under utgifning. 1905 blef
han ledamot af Fysiografiska sällskapet i Lund.
L-e.
Chuquet [jykä’], Arthur Maxime, fransk historiker,
f. l mars 1853 i Rocroi, studerade i Metz och Paris
samt 1874-76 i Leipzig och Berlin, var därefter lärare
i tyska språket vid lycée S:t Louis i Paris och blef
1887 "maître de conférence" vid normalskolan där
samt senare lärare vid krigshögskolan. Sedan 1893
är han professor i germanska språk vid collège de
France samt invaldes 1901 som Zellers efterträdare
i Institutet (académie des sciences morales et
politiques). Som medarbetare, därefter sekreterare
och från 1888 direktör för den ansedda tidskriften
"Revue critique d’histoire et de littérature" har
han genom en mångfald artiklar och anmälningar sökt
göra sina landsmän bekanta särskildt med Tysklands
litteratur. Hans skildring Le général Chanzy
(1883) prisbelöntes af franska akademien. Stor
uppmärksamhet väckte han med sin under titeln Les
guerres de la revolution (11 bd, 1886-95) utgifna
serie af monografier öfver de viktigaste episoderna i
revolutionskrigen (La première invasion prussienne,
La retraite de Brunswick etc.), och han har genom
den vunnit en hedersplats bland samtidens franska
häfdatecknare, ehuru man uttalat sitt ogillande af
hans metod. C. betraktar nämligen hvar episod i och
för sig och fäster ej tillbörligt afseende vid de
händelser, som föregingo den. Bland C:s öfriga arbeten
märkas De Ewaldi Kleistii vita et scriptis (1887),
Jean Jacques Rousseau (1893; 2:a uppl. 1901), Paris
en 1790 (1895), en öfversättning af G. A. von Halems
skildring af sin vistelse i Frankrike jämte en studie
öfver honom, La guerre de 1870-71 (s. å.), La jeunesse
de Napoléon (3 bd, 1897-99), L’école de Mars, 1794
(1899), L’Alsace en 1814 (1900), Études de littérature
allemande (2 bd, 1900-02), Stendal-Beyle (1902),
Études d’histoire (2 bd, 1903-04) och Dugommier
(1904). C. har äfven utgifvit en del kommenterade
franska skolupplagor af Goethes och Schillers verk.
E. A-t.
Chuquisaca [tjuki-]. 1. Departement i
sydamerikanska republiken Bolivia. Det gränsar
i v. till depart. Potosi, i n. till Cochabamba
och Santa Cruz, i ö. till Brasilien, och i s. till
Tarija. 68,420 kvkm. 204,434 inv. (1900), oberäknadt
fria indianer l östra delen, hvilkas antal beräknas
till 50,000. Landet är väl bevattnadt, i n. af Rio
Grande l. Guapai, i s. af Pilcomayo. Den västra delen
genomskäres af grenar från de östra Kordillererna,
den östra, som hör till Chaco-området, är osund och
består af lågslätter med urskogar och genomströfyas
ännu af oberoende indianer. - 2. Hufvudstad i nämnda
departement, mera känd under sitt andra namn Sucre
(se d. o.).
Chur, oasgrupp. Se Biabanak.
Chur [chör; rätorom. Cuera, it. Coira, fr. Coire],
hufvudstad i schweiziska kantonen Graubünden, nära
floden Plessurs utlopp i Rhen. 11,706 inv. (1900),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
