Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chorotes - Chorsabad. Se Khorsabad. - Chortakes - Chortitsa - Chor-ton, mus. Se Kor-ton. - Chosaa - Chose - Chosen - Chosrau - Chosrev (Mehmet) pasja - Chosroës - Chotan - Chota-Nagpur. Se Chutia Nagpur. - Chotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med palmblad. Till vapen begagnas båge och pilar samt
korta, tunga stridsklubbor af trä. Språket, hvilket
skiljer sig från närboende indianstammars, hör till
guaycuru-gruppen. Chorotes-indianen tror på en sorts
själavandring, är myckeit vidskeplig samt fördrifver
sjukdomar och annat ondt med trolldanser. Denna
indianstam är ännu oberörd af civilisationen,
den känner ej ens sättet att göra eld med stål
och flinta, utan eld frambringas genom friktionen
mellan tvenne träpinnar, af hvilka den ena drillas
mot den andra. Se vidare E. von Rosen, "The chorotes
indians in the bolivian Chaco" (Stockholm 1904). _
E.v.R.
Chorsabad. Se Khorsabad.
Chortakes, Georgios, nygrekisk dramatiker på
1600-talet. Se Nygrekiska litteraturen.
Chortitsa, ö i ryska guvern. Jekaterinoslav, i floden
Dnjepr, helt nära Aleksandrovsk. Den är hufvudort
för ättlingarna af de från trakten af Danzig. 1789
till Ryssland utvandrade mennoniterna.
Chor-ton, mus. Se Kor-ton.
Chosaa, en arabisk stam, som vid Azd-stammens
utvandring från Syd-Arabien skilde sig från sina
blodsfränder och drog till Mekka, där den tillskansade
sig förvaltandet af arabernas centralhelgedom. År 440
blef stammen beröfvad denna rätt af koreisjiterna,
men först sedan Muhammed blifvit allmänt erkänd,
uppgaf chosaa helt och hållet sina anspråk härpå.
E. Rld.
Chose [jas], fr., ting, sak. - Chose jugée [jyjé],
inför rätta afgjord sak. - Une autre chose [yn
åtr j ås], en annan sak. - Monsieur (madame) Chose,
herr (fru) den och den. - Choser [(åser], konster,
undanflykter.
Chosen, "morgonrodnadens land", det inhemska namnet
på Korea.
Chosrau, persiska skalder. Se Nasir Chosrau och Persiska
litteraturen.
Chosrev (Mehemet) pasja l. Muhammed Khozrev,
turkisk statsman och fältherre, var ursprungligen en
abchasisk slaf, men vann småningom sin herre amiral
Kutsjuk Husseins bevågenhet, frigafs och blef hans
lärjunge. 1804 pasja i Egypten, där de turkiska, af
albaneser bestående trupperna hade att kämpa med de
upproriske mamlukerna, sedan fransmännen och efter dem
engelsmännen utrymt landet, gaf han öfverbefälet för
en albanesisk truppstyrka åt albanesen Mehemet Ali och
lade därigenom grunden till dennes upphöjelse. C. blef
emellertid slagen af mamlukbejerna Osman Bardissy
och Muhammed L’Elfy och anklagade på grund häraf
Mehemet Ali för förräderi. Denne förenade sig då
med Osman Bardissy, gjorde uppror mot C., belägrade
honom i Damiette och tog honom till fånga. C. blef
återkallad till Turkiet, och Mehemet Ali utnämndes
(1805) till pasja i Egypten, hvilket gjorde dem till
dödsfiender. C. vann småningom ånyo inflytande i
Konstantinopel, särskildt under sultan Mahmud II,
blef pasja i Trabezon och 1822 storamiral. Efter
turkarnas nederlag mot grekerna s. å. lyckades han
proviantera de turkiska besittningarna Patras, Modon
och Koron på Peloponnesos’ kuster, men måste, förföljd
af greken Miaoulis, 1823 återvända med flottan till
Konstantinopel. Sedan Mehemet Ali lofvat sin hjälp
åt Turkiet för att undertrycka det grekiska upproret,
seglade C. med den turkiska flottan till ön Psara,
v. om Chios, en
af medelpunkterna för grekernas sjömakt, samt
intog och sköflade den på det rysligaste (1-4 juli
1824). Efter ett fruktlöst anfall på Samos förenade
han sig i sept. s. å. med den egyptiska flottan under
Mehemets måg Hassan pasja, angrep ånyo Samos och några
andra öar, men drefs tillbaka af Miaoulis, som återtog
Psara och 1825 tillsammans med Sachtouris besegrade
honom vid Andros. C. bistod därefter sultanen
i hans reformsträfvanden, lät 1826 störta alla
soldater, som voro janitsjarer, på flottan i hafvet
och inkallade sedan som krigsminister europeiska
instruktörer för arméns omorganisering. 1838 blef
C. storvesir, och efter Mahmuds död (l juli 1839)
styrde han nästan ensam Turkiet. Efter en expedition
mot kurderna vände han sig mot den upproriske Mehemet
Ali för att återtaga Syrien från honom, men blef
slagen 1839. Misstänkt för deltagande i upproriska
stämplingar mot Abd-ul-medjid, blef han emellertid
afsatt 1840 och förd till Rodosto. 1841 återkallades
han för en tid såsom minister utan portfölj. Han dog
26 febr. 1855 på ett landtgods vid Bosporen.
Chosroës, österländska härskare. Se Kosru.
Chotan (Khotan, kin. Hutan), stad i östra Turkestan,
belägen vid Chotan-darja l. Jurun-Katsj, en källflod
till Tarim, vid foten af Kven-lunbergen i södra delen
af Takla Makan, under 37° 8’ n. br. och 80° ö. lgd,
1,410 m. ö. h. Den stora karavanvägen från Kina
till Turan utefter öknens södra kant passerar C.,
som äfven har karavanförbindelse med Indien. Staden
består af en större del, Iltsji, bebodd af
mongoler, omkr. 5,000, och kinesstaden Jangisjar
("nya staden"), med 500 inv. Staden skildras af
S. Hedin såsom ett virrvarr af fyrkantiga tak,
mörka små gårdar och trånga gator, med blott få
träd och trädgårdar. Rundtomkring den utbreda sig
fälten som schackrutor. I Iltsji finnas omkr. 20
moskéer, 7 medreser och många helgongrafvar.
J. F. N.
Chota Nagpur [tjö’tä nägpöV). Se Chutia Nagpur.
Chotek [Jå’tek], österrikisk adelssläkt, som har
spelat en roll inom monarkiens förvaltning. Släkten
upphöjdes 1556 i friherrligt, 1723 i bömiskt grefligt
och 1745 i riksgrefligt stånd.
1. Rudolf C., f. 1707, d. 1771, inlade
förtjänster som chef för finansväsendet
(president i hofkammaren 1759, öfverste hofkansler
1762) under Maria Teresias regering. Han främjade
jordbrukets, industriens och kommunikationernas
utveckling samt förstod äfven i krigstider att väl
sköta sitt svåra värf.
2. Johann Rudolf C., den föregåendes
brorson, f. 1748, d. 1824, blef 1782 kansler
för hofkansliet, men afgick 1789, emedan han såsom
styf aristokrat ogillade Josef II :s åtgärder till
bondeståndets frigörelse. Han var 1790-93 ledare
af den nyinrättade "finanzhofstelle", blef 1802
statsminister och öfverborggrefve i Böhmen samt
uträttade mycket till höjande af detta lands industri.
3. Karl von C., den föregåendes son, f. 1783,
d. 1868, förestod likaledes Böhmens förvaltning,
1826-43, och verkade där nitiskt för skolväsendet,
väganläggningar samt fattigvården. - Hans sondotter
Sophie von C., f. 1868, blef 1900 förenad i
morganatiskt äktenskap med österrikiske tronföljaren
ärkehertig Franz Ferdinand och fick därvid titeln
furstinna af Hohenberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
