Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chorassan - Chorazin - Chorazm. Se Chiva. - Chorda - Chordata - Chordonia, zool. Se Chordata. - Chorea macchabaeorum. Se Dödsdansen. - Chorea sancti Viti - Choregi. Se Koregi. - Choregrafi. Se Koreografi. - Choreus, metr. Se Koré. - Choreutik. Se Koreutik. - Chorgosse. Se Korgosse. - Chorherre. Se Korherre. - Choriambus, metr. Se Koriamb. - Chorillos - Chorin, Magnus. Se Crusenstolpe. - Chorin, by i preussiska regeringsområdet Potsdam - Chorioidea - Chorioiditis - Chorion - Chorioretinitis - Choripetalae - Chorist. Se Korist. - Chorley - Chorogi, bot. Se Stachys. - Chorografi. Se Korografi. - Chorologi. Se Korologi. - Choron - Chorotes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
in 1875" (2 bd, 1879), Sven Hedin, "Genom Khorasan och
Turkestan. Minnen från en resa i Centralasien 1891-92"
(2 bd, 1892-93), och Yate, "Khurasan and Sistan"
(1900).
Chorazin (talmud. Korazin), fordom stad i Galiléen,
vid sjön Genesarets nordvästra strand, ej långt från
Kapernaum. Jesus afkunnade straffdomar öfver C. för
dess obotfärdighet och otro (Matt. 11: 21 och Luk.
10:13).
Chorazm. Se Chiva.
Chorda (lat., grek. chorde), sena, sträng. -
C. Achillis, anat., Akilles-sena (se d. o.). -
C. dorsalis, zool., ryggsträng. - C. tympani. Se
Hjärn-nerver. - Se vidare Korda.
Chordata l. Chordonia, zool., den stora djurgrupp,
hvilken förutom ryggradsdjuren i trängre bemärkelse
omfattar Acrania (se Lansettfisken) och
Tunicata (se d. o.). L-e.
Chordonia, zool. Se Chordata.
Chorea macchabæorum. Se Dödsdansen.
Chorea sancti Viti, S:t Veits dans, patol.,
ett slags kramp. Se Danssjuka.
Choregi. Se Koregi.
Choregrafl. Se Koreografi.
Choreus (lat.), metr. Se Koré.
Choreutik. Se Koreutik.
Chorgosse. Se Korgosse.
Chorherre. Se Korherre.
Choriambus (lat.), metr. Se Koriamb.
Chorillos [tjårftjås], hafsbadort
i peruanska depart. Lima, 15 km. s. om Lima,
vid C.-bukten. Omkr. 5,000 inv. 13 jan. 1881
öfverraskade chilenerna, 26,400 man, den vida
starkare peruanska hären och eröfrade C.
Chorin, Magnus. Se Crusenstolpe.
Chorin,
by i preussiska regeringsområdet Potsdam.
Storartade ruiner efter ett 1272 anlagdt
cisterciens-kloster. De brandenburgske
markgrefvarna äro begrafna i C.
Chorioidea (lat.), åderhinnan i ögat. Se
Öga.
Chorioiditis, inflammation i åderhinnan.
Se Ögonsjukdomar.
Chorion (grek.), hud. Jfr Amnion, Foster och
Placenta.
Chorioretinitis. Se Ögonsjukdomar.
Choripetalæ,
bot., är en af de tvenne underklasser, i
hvilka Eichler indelade de tvåhjärtbladiga
växterna (Dicotyledoneæ). I det nu vanligen
följda englerska systemet motsvaras den
af Archichlamydeæ. Den innefattar dels de
kronbladslösa (Apetalæ), dels de egentliga
frikronbladiga växterna. Numera uppfattas allmänt
Apetalæ såsom en lägre eller ock för en del arter
såsom en reducerad form af koripetalerna. Klassen
indelas af Engler i 26 ordningar.
G. A. (G. L-m.)
Chorist. Se Korist.
Chorley [tjå’li], stad i engelska
greiskapet Lancaster, vid Chor och
Leeds-Liverpool-kanalen. 26,850 inv. (1901). Stora
bomullsfabriker, kattuntryckerier och pappersbruk. I
närheten kolgrufvor och stenbrott.
Chorogi, bot. Se Stachys.
Chorografi. Se Korografi.
Chorologi. Se Korologi.
Choron
[jårå’], Alexandre Étienne, fransk musiker, f.
1772, studerade på egen hand franska och tyska
musikteoretiker och blef genom
Bonesi bekant med den italienska klassiken. Han
fick 1795 plats vid normalskolan i Paris och
sedermera vid polytekniska skolan därstädes, var
1812 -16 korresponderande ledamot af Institutet
äfvensom redaktör för "Bulletin d’encouragement
pour l’industrie nationale" och dirigent vid
offentliga religionsfester samt dessutom sysselsatt
med omorganisation af musikinstituten ("maîtrises")
vid Frankrikes huvudkyrkor. 1816-17 var han direktör
för stora operan och 1825-30 kapellmästare vid
Sorbonne. Död 1834. - Sin största betydelse egde
C. såsom ifrig främjare af klassiska musikuppföringar
och undervisning i körsång. 1817 grundade han af
egna medel en skola för sång och deklamation, hvilken
sedermera, under namn af "Conservatoire de musique
classique", med framgång täflade med det offentliga
konservatoriet samt vid sina konserter för första
gången i Frankrike lät höra verk af J. S. Bach,
Handel, Palestrina m. fl., och för att anskaffa
dugliga sångröster gjorde han mödosamma resor. En
stor mängd skrifter, till största delen kompilationer,
vittnar om hans flit; här må nämnas: Les principes de
composition des écoles d’Italie (1808), Dictionnaire
des musiciens (1810-11), Méthode concertante
de plain-chant et de contrepoint ecclésiastique
(1819) och Nouveau manuel complet de musique vocale
et instrumentale (1839). Dessutom komponerade
C. kyrksaker äfvensom romanser, bl. a. den populära
La sentinelle. A. L.
 |
| Chorotes-indian framför sin hydda. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
