- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
553-554

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bukowski ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sina ändamål begagna sig af buktalarkonsten. Hos
folket voro utöfvarna af denna konst, alltefter
omständigheterna, än nästan dyrkade som helgon eller
orakel, än förföljda, såsom de där ingått förbund
med djäfvulen.

Först i slutet af 1700-talet börja mera upplysta
åsikter göra sig gällande, och man kan i detta
afseende nämna abbé de la Chapelle såsom den förste,
hvilken (i "Le ventriloque ou l’engastrimythe",
1772) på ett fördomsfritt sätt skingrade det
mystiska dunkel, hvari denna sak dittills varit
insvept. Till detta resultat bidrog i väsentlig
mån en kryddkrämare, Saint-Gilles i Saint Germain
en Laye, hvilken i utomordentlig grad förvärfvat
sig buktalarfärdighet, men, ovanligt nog, försmådde
att begagna sig af densamma för att ockra på sina
medmänniskors vidskepelse eller lättrogenhet. Han
gjorde ingen hemlighet af sin konst, utan lät tvenne
af franska vetenskapsakademien utsedda ombud på honom
själf grundligt studera alla dess detaljer.

De medel, som buktalaren använder för att frambringa
sina ofta utomordentligt illusoriska effekter,
äro dels sådana modifikationer af andningen samt
strupens, svalgets och munhålans rörelser, som gifva
det frambragta ljudet just den karaktär och grad
af styrka, som motsvara den föreställning han vill
uppväcka hos åhöraren, dels sådana åtbörder och ett
sådant minspel, som öfverensstämma därmed. Dit hör
bl. a. förmågan att nöjaktigt artikulera ljuden utan
att, annat än i knappt märklig grad, röra läpparna
samt att därvid på samma gång gifva åt ansiktet
ett uttryck, som så litet som möjligt antyder en
talande person. C. L.*

Buktalja, sjöv. Se Buk.

Bukvattusot, Ascites, med. Bukhålan innehåller i
normalt tillstånd en ringa mängd klar, ägghvitehaltig
vätska, som håller bukhinnan glatt och dymedelst
underlättar tarmarnas glidande rörelser. Samlar sig
en dylik vätska i stor mängd inom bukhålan, uppkommer
bukvattusot. En sådan samling kan hafva sin orsak i
en allmän sjuklig förändring af kroppens vätskor,
sådan som förekommer t. ex. under vissa kroniska
njursjukdomar, eller i sjukdom hos bukhinnan själf,
t. ex. kronisk inflammation eller kräfta. Oftare
beror den likväl på något hinder för venblodets
afflöde från bukhålan. Vanligen har detta hinder
sitt säte i lefvern, dit venerna från bukhinnan och
nästan alla de organ, som den bekläder, begifva sig,
samlade i den s. k. portådern. Stundom ligger det ännu
mer centralt, såsom vid hjärtfel. Bukvattusoten är
sålunda icke i egentlig mening en sjukdom, utan ett
symtom af flera sådana, och den uppträder, alltefter
sjukdomsorsakens art, ensam eller, såsom vid allmän
vattusot, tillsammans med likartade vätskesamligar
i andra kroppens delar. De kolossalaste formerna af
bukvattusot förekomma vanligen vid den lefversjukdom,
som kallas cirrhos eller lefverskrumpning. Buken
tilltager, stundom enormt, i omfång, och det
tryck, som den samlade, till flera liter uppgående,
vätskemängden utöfvar på inre, för lifvet viktiga
organ, har svåra följder för hälsa och lif; den kan
t. ex. hindra mellangärdets verksamhet och därigenom
orsaka andnöd. Urtappning af denna vätska kan blifva
en trängande nödvändighet; tyvärr kan denna operation
sällan eller aldrig användas för att bota
bukvattusoten, som ju endast är ett symtom och
förr eller senare återkommer, om grundorsaken
- sjukdomen, cirkulationshindret - fortfar att
verka. Genom tappningen vinnas dock tid och lindring.
Jhm.*

Bulacan, hufvudstad i en provins med samma namn
på Luzon bland Filippinerna, i Pampangaflodens
delta. 13,186 inv. (1899). Sockerfabrikation och
tillverkning af mattor.

Bulair, by i turkiska vilajetet Adrianopel, på
smalaste stället af halfön Gallipoli, med starka
befästningar, som anlades tvärs öfver landtungan under
Krimkriget af fransmän och engelsmän och förstärktes
under rysk-turkiska kriget 1877-78.

Bulak, för- och hamnstad till Kairo, skild därifrån
genom Ismailiakanalen, öfver hvilken gå järnväg och
tre broar, ligger på högra Nilstranden, midt emot
ön Bulak. (Om denna se Kairo.) I B. utskeppas de
flesta från Öfre Egypten kommande varor, och äfven
en stor del af Nedre Egyptens produkter föres dit. I
B. ligga arsenal jämte vapenfabrik, järngjuteri,
pappersbruk, dårhus, fängelse, språkskola och det af
Muhammed Ali 1822 anlagda berömda statstryckeriet,
från hvilket utgått en mängd arbeten på arabiska,
persiska och turkiska språken. Då kediven 1858
grundade ett museum för egyptiska fornsaker och
uppdrog organisationen däraf åt Mariette, gaf han
därtill en byggnad i B., hvilken sedan utvidgades, men
då museet var utsatt för att ryckas bort af floden,
flyttades det 1891 till palatset vid Gise v. om
Nilen. Vid Embabe på vänstra Nilstranden, något längre
ned, utkämpades 21 juli 1798 slaget vid pyramiderna.

Bulala, en folkgrupp i Vadai.

Bulama. Se Bissagos-öarna.

Bulavadin, stad i vilajetet Khodavendikiar i Mindre
Asien, ö. om staden Afium-kara-hisar. Omkr. 8,000
inv. B. är det gamla Polybotos. Där ledo turkarna
ett nederlag 1605.

Bulawayo [buləωa͡ı’å͡u] l. Buluwayo, stad i
brittisk-sydafrikanska territoriet Southern
Rhodesia, prov. Matabeleland, strax s. om
20° s. br. Befolkningen beräknades 1900 till
omkr. 6,000, däraf öfver 3,000 hvita. B., som
säges betyda "slaktplats", grundlades omkr. 1838
af den bekante konung Lobengulas fader Moselekatse
och var kungligt residens, tills det 1893 besattes
af brittisk-sydafrikanska kompaniets trupper. Det
är nu en af Syd-Afrikas mest blomstrande städer,
med regeringsbyggnader, banker, kyrkor, hotell,
skolor, sjukhus, ett offentligt bibliotek, tidningar,
telegraf och telefon. Sedan nov. 1897 är det medelst
järnväg förbundet med Kapstaden, och sedan juni 1904
är järnvägen färdig mellan B. och Victoria falls
vid Sambesifloden. Detta jämte dess läge midt bland
rika guldfält och i en för jordbruk lämpad trakt har
gjort B. till den raskt uppblomstrande medelpunkten
för provinsens hela handel.

Bulavin, Konrad, ataman för de donske kosackerna,
anställde i nov. 1707 i förbindelse med Mazeppa samt
tatariska och zaporogiska skaror mot tsar Peter ett
uppror, som med svårighet undertrycktes 1708. Då
tsarens trupper återeröfrat det af B. intagna
Tsjerkask, tog denne sig själf af daga med ett
pistolskott 7 juli (g. st.) 1708.

Bulb (lat. bulbus), ansvällning. 1. Anat. Benämning
på vissa organ eller organdelar, hvilka bilda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:42:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbd/0295.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free