Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Becquer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fullständigt patriarkaliska, och hvarje liten stam under
sin sjeich är fullkomligt sjelfständig inom sitt
häfdvunna område. De äro endast till namnet och
särskildt vid besök i städerna muhammedaner, men
hafva för öfrigt så godt som ingen religion. Medan
landet ännu mer eller mindre nominelt lydde under
Egypten, residerade dess bägge förnämsta sjeicher,
hvilka inför de egyptiska myndigheterna voro
ansvariga för skatterna och för säkerheten på
de stora karavanlederna (Kene–Kozeir,
Assuan–Berber, Korosko–Abu-Hammed, Sauakin–Berber,
Sauakin–Kassala–Kartum), i städerna Sauakin och
Berber, der äfven några hundratal familjer hafva
fast bostad såsom handtverkare och småhandlande. Men
alltsedan mahdismen vann fast fot i dessa trakter
(sedan 1884), äro bedsja fullkomligt sjelfständiga,
och man har inga andra underrättelser om dem, än
att de beständigt underhålla stridigheter med den
engelska ockupationskåren i Sauakin. — Jfr Linant
de Bellefonds: »l’Etbaye» (1868), Hartmann: »Die
Bedjah» (»Zeitschrift f. Ethnologie» 1879), samt
Heuglins, Schweinfurths och Junkers reseberättelser
i »Petermann’s Mitteilungen» (1860, 64, 65, 67,
69, 76) och »Zeitschrift f. erdkunde» (1865–67).
H. A.
*Bedsjapur (rättare Bidsjapur, Eng. Beejapur
l. Bijapur), fordom hufvudstad i riket B., numera
hufvudstad i distriktet Kaladgi i presidentskapet
Bombay. 16,759 innev. (1891). Af dess många
praktbyggnader, hvilka man nu, så vidt möjligt är,
söker bevara från ytterligare förfall, må nämnas
det af rikets grundläggare anlagda stora, ovanligt
starka citadellet, omgifvet af en 100 m. bred graf,
det omkr. 1566 fullbordade fortet, innehållande
kungliga palatset, adelns hus, stora magasin och
vidsträckta trädgårdar, allt omslutet af en omkr. 10
km. lång vall med en mängd torn och en i klippan
huggen graf, vidare Ibrahim Adil sjahs omkr. 1620
fullbordade moské och mausoleum, som uppgifvas hafva
kostat omkr. 30 mill. kr. och varit under byggnad 36
år, samt det storartade mausoleet öfver den förres
efterträdare Muhammed Adil sjah, genom sin kupol,
36 m. i diameter, påminnande om Peterskyrkan i Rom,
samt många moskéer. Omkring staden gick en mur
af ofantlig tjocklek och omkr. 6 m. höjd, vid 100
m. mellanrum försedd med starka torn af huggen sten,
nu jämte muren till stor del nedrasade. Nästan alla
byggnaderna, palatsen i fortet undantagna, äro byggda
af stora, huggna stenblock och mycket massiva, men
ytterst minutiöst utförda i detaljerna och försedda
med den österländska arkitekturens alla prydnader.
Bedsjaspråket, med inhemskt namn tu-bedâwie
(»beduinskan»), tillhör den kusjitiska grenen af
de hamitiska språken (se d. o.) och omfattar
hufvudsakligen två munarter, bisjâri- och
beni-amr-dialekten, den senare af Reinisch ansedd
såsom den ursprungligare. Vokalismen består af ljuden
a, e, i, o, u, korta och långa, samt diftongerna
ai, ei, oi, au, eu. Konsonantljuden äro k, g
(äfven labialiserade ku, gu), h, ʾ (= arab. elif),
ṅ (ng); j; t, d, s, n; prekakuminaler ṭ, ḍ, ṣ, ṇ;
b, f, (engelskt) w, m; l, r. Genus och numerus äro
tvåfaldiga, Feminintecknet är prefigeradt
eller affigeradt t. Bestämda artikeln låter
sing. mask. ū (obj. ō), fem. tū (tō); plur. mask. ā
(obj. ē), fem. tā (tē). Kasus äro 3: nomin. utan
ändelse, objektiv (= ack., dat.) utan ändelse eller
för mask. -b, för fem. -t, genit. -i (fem. -i);
plur. bildas genom ändelsen -ā (obj. -āb, fem. -āt)
eller med inre vokalförändring (såsom i Arab.),
t. ex. būr, land, plur. bûra; kām, kamel, plur. kăm,
ánbûr, vinge, plur. ánbir; áne rē-b (rē-w-âb) réhan,
jag såg en brunn (brunnar); ô-bes-i (tô-bes-ti,
ē-bes-ât) nîwa, kattens (kattans, kattornas)
svans; öfriga kasus med postpositioner efter
genit., t. ex. ō-bes-î-da, åt katten. Adjektivet
står framför det obestämda substantivet och är
oböjligt, men efter det bestämda med suffixet -na
och kasusändelsen, t. ex. win tak-i gau, (en)
stor mans hus, ô-tak ô-win-na-î-da, åt den store
mannen. Komparativus uttryckes med suffix -ka till
både adj. och det jämförda, t. ex. áne ō-tak-î-ka
win-kâ-bu, jag är större än mannen. Räknesystemet
är qvinariskt: 1 én-gal (én-gar), 2 málo, 3 emhái,
4 fédig, 5 ej, 6 ása-gur, 7 ása-râma, 8 as-emhái,
9 as-sedig, 10 támen, 11 támna-gur, 20 tagûg,
30 mhái-tamún, 100 se. Pronomen pers. 1:sta
pers. áne, plur. hénen, 2:dra bar-ûk, fem. bat-ûk,
plur. bar-āk, bat-āk; 3:dje bar-ûh, fem. bat-ûh,
plur. bar-âh, bat-âh. Oblik kasus och pronomina
possess. uttryckas med suffix, t. ex. -hōk, dig,
plur. hōk-na, er; -ūk, fem. -tūk, din, obj. -ōk,
-tōk, plur. -ûk-na, -tūk-na. Demonstrativ är ūn,
denne, fem. tūn, obj. -ōn, -tōn, plur. ān, tān,
obj. ēn, tēn. Som relativt pronomen nyttjas art. u,
t. ex. û-ōr û-ēa, gossen som kom, tû-ōr tû-ēta,
flickan som kom. Interrogativ är au (mask. och fem.,
sing. och plur.), hvem, obj. āb, genit. ai. Verbet,
som delas i 2 klasser med prefigerade eller
affigerade böjnings- och stambildningstecken,
har 4 afledda stammar: kausativ med sō-, se-
(resp. -ōs, -s), reflexiv pass. am-, -m, pass. tō-
et-, -t (jämte ändring af stamvokalen till a),
intensiv med reduplikation, t. ex. dir, döda,
int. dédir, kaus. sôdir; tam, äta, pass. tám-am,
kaus. tams etc. I den ursprungligare prefigerade
klassen äro böjningstecknen (preformativens) nästan
identiska med de semitiska: 1:sta pers. a-, plur. ne-,
2:dra te-, 3:dje ji-, i-, e-. Perfektum bildas af
stammen med nämnda preformativ á-dir, jag dödade,
té-dir, du dödade, te-dir-na, I dödaden, a-tô-dar,
jag dödades, a-sô-dir, jag lät döda. Presens bildas
i grundstammen genom nasalering, dentalisering eller
på annat sätt, jämte förändring af stamvokalen till
ī, i afledda stammar blott genom vokalförändringen,
t. ex. án-dīr, jag dödar, a-tô-dīr, jag dödas; é-ram,
han följde, ét-rīm, han följer. Futurum bildas genom
hjelpverb, imperativ af rena stammen med suffix -a,
fem. -e, plur. -na, t. ex. dir-a, döda! I den långt
talrikare affigerande klassen äro böjningsändelserna
egentligen de afslipade böjda formerna af en
prefigerande stam an, vara, lagda till stammen,
t. ex. tám-a, ät! tam-a-ni, jag äter, tam-te-nija,
du äter, tám-ī-ni, han äter, tám-a-n, jag åt, tám-ja
(för tam-j-an), han åt. Dessutom hafva båda klasserna
en fullständigt negativ konjugation med prefig. ka-,
t. ex. pres. (af affirm. perf.) kā-dir, jag dödar
icke, ká-tam-ja, han äter icke. — Jfr H. Almkvist:
»Die Bischari-Sprache»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
