Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Becquer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(1881, 1885; gramm. och ordbok) och Reinisch:
»Die Bedauye-sprache» (1893; gramm. och texter)
och »Wörterbuch der Bedaye-sprache» (1895).
H. A.
*Beduiner. Jfr Araber. Suppl.
Bedzin, det polska namnet på Bendin (se
d. o. Suppl.).
Bedöfvande medel. Se Narcotica.
*Beecher, H. W., afled i New York 1887.
Beechey [bītsji], liten ö i Norra Ishafvet n. om
Amerika, i Lancaster sund, vid sydvestra udden af
North Devon under 74° 43’ n. br. B. har ofta besökts
af polarfarare och ofta användts som depôtplats;
Franklin öfvervintrade der 1845–46, och ett
minnesmärke har der rests till erinran af hans resa
och död.
Beechey-öarna [bītsji-]. Se Bonin-öarna.
Beefeaters [bīf-iters], Eng, »oxköttsätare», öknamn
på engelsmännen; skämtsam benämning på de 100 man
lifgardister, som i 16:de årh:s drägt göra vakttjenst
i Londons Tower och uppträda vid stora officiella
högtidligheter.
Beels [bils], folkstam. Se Bhil.
Béen. Se Möller, P. von.
Beer [bēr], Georg Joseph, österrikisk läkare, född
i Wien 1763, blef med. doktor 1786 och egnade sig
sedermera åt ögonläkekonsten. Han vann jämförelsevis
snart ett stort anseende såsom praktisk ögonläkare;
derjämte utöfvade han såsom lärare en så betydande
och framgångsrik verksamhet, att regeringen 1812
beslöt att för B. inrätta en särskild lärostol i
oftalmologi vid Wienuniversitetet. Han dog 1821. —
B. var en af sin tids förnämste oftalmologer
och räknas bland den moderna ögonläkekonstens
mera betydande representanter. Hans Lehre von
den augenkrankheiten (2 bd, 1792; ny uppl. 1813)
upptogs med stort erkännande, då den utkom, och
nästan alla under förra hälften af 1800-talet utkomna
läroböcker i oftalmologi ansluta sig i större eller
mindre grad till denna. Vigtig ur bibliografisk
synpunkt är hans Bibliotheca ophthalmica (3 bd,
1799–1800), ehuru hans deri uttalade omdömen
ofta äro orättvisa och förfelade (Magnus).
R. T–dt.
Beer [bēr], Michael, tysk dramatiker, f. 1800
i Berlin, broder till den berömde kompositören
Meyerbeer, kom i det rika föräldrahemmet tidigt i
åtnjutande af konstnärligt väckande umgänge, idkade
universitetsstudier och företog derefter resor till
Italien och Frankrike. Död 1833 i München. B. var
en älskvärd och fint anlagd personlighet, som på
det vittra området vann ett namn förnämligast med
sina Elegien aus Genua (1826) samt sorgspelen Der
Paria (s. å.; en idealt hållen framställning af de
förtrycktas och utstöttas tragik) och Struensee
(1829, flere uppl.; uppfördt i Stockholm 1860),
hvilket drama egentligen har sin styrka i den
vackra versifierade formen och den utmärkta musik,
som Meyerbeer komponerat till detsamma. B:s samlade
arbeten utgåfvos 1835 och hans brefvexling 1837.
Beer [bēr], Julius, tysk läkare. Se
Bdellatomi. Suppl.
Beer [bēr], Adolf, österrikisk historiker, f. 1831
i Prossnitz, Mähren, vardt 1857 professor
i allmän och handelshistoria vid handelsakademien
i Wien och 1868 vid tekniska högskolan i nämnda
stad. Såsom ministerialråd medverkade han kraftigt
vid organiserandet af undervisningen i folk- och
realskolor samt polytekniska skolor i Österrike. Han
invaldes 1873 i riksdagens deputeradekammare, hvarest
han slöt sig till tyska venstern och bekämpade de
klerikale. B. är författare till framstående
historiska arbeten. Han har utgifvit bl. a. Geschichte
des welthandels (5 bd, 1860–84), Die erste theilung
Polens (3 bd, 1873–74), Joseph II., Leopold II. und
Kaunitz. Ihr briefwechsel (1873), Leopold II., Franz
II. und Katharina. Ihre correspondenz (1874), Die
finanzen Österreichs im 19. jahrhundert (1877),
Die orientalische politik Österreichs seit 1774
(1883) och Die österreichische handelspolitik im
19. jahrhundert (1891). B. har dessutom skrifvit
afhandlingar i Sybels »Historische zeitschrift»
m. fl. tidskrifter.
Beerberg [bēr-], högsta toppen af Thüringerwald, i
Sachsen-Gotha, 984 m. hög. Den 1884 öppnade jernvägen
Plaue–Kitschenhausen går genom berget i en 3 km. lång
tunnel. Nordöst om B., skildt derifrån genom en djup
klyfta, ligger det för sin utsigt mycket besökta
Schneekopf.
Beerbhoom [birbhum], distrikt i Bengalen. Se
Birbhum.
Beerenberg [bē-], högsta punkten på Jan Mayen
(se d. o.).
Beeren-eiland [bēr-]. Se Björn-ön.
Beernaert [bernārt], Auguste Marie François,
belgisk statsman, född i Ostende d. 26 Juli 1829, blef
advokat vid kassationsdomstolen i Bruxelles och vann
rykte genom utmärkt förmåga såsom talare, äfven på
flamska språket. Till allmän öfverraskning, ty han var
medintressent i den liberala tidningen »l’Independance
belge», antog han 1872 posten som arbetsminister i
Malous klerikala kabinett. När detta 1878 störtades,
återgick B. till sin advokatverksamhet men intog inom
deputeradekammaren ledareplats bland oppositionen
mot den liberala ministèren Frère-Orban. Då
klerikalerna 1884 vunno seger, ingick B. i Juni
s. å. som minister för jordbruk, näringar och konst
i Malous nya kabinett, men då denne till följd af
oppositionen mot ett nytt förslag till skollag trädde
tillbaka, vardt B. i Okt. s. å. konseljpresident
och finansminister. På denna plats höll han sig qvar
i tio år, genom att skickligt lotsa sig fram genom
det parlamentariska lifvets skär och under häftiga
strider med liberala och socialister, hvilka 1889
rent af beskyllde honom för att hafva satt i scen
arbetareoroligheterna i Hainaut. I Febr. 1894, då
hans förslag till proportionsval förkastades med
stor majoritet, afgick B. I Jan. 1895, efter de
klerikales seger vid de allmänna valen på hösten,
utsågs han till president i deputeradekammaren.
Beers [bērs], Jan van, flamländsk skald, född 1821
i Antwerpen, vardt 1860 professor i flamska språket
och literaturen vid k. atheneum derstädes. Död
1888. Tilltalande genom fantasi, känslans renhet
och välljudet i versen äro B:s diktsamlingar, bland
hvilka Jongelingsdroomen (1853; flere uppl.) i djup
öfverträffas af de senare: Levensbeelden (1858),
Gevoel en leven (1869) och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
