Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Astronomisk längd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Större delen af A. består af barr- och löfskog; endast
omkr. 1/6 är bördig präriejord, der trots klimatets
stränghet något korn och hafre odlas. Hufvudfloden
är A. och längre ned Stora Slaffloden, som bildar
gräns i n. ö. och upptager Peace river, vid hvars
stränder man funnit stenkol.
Athamanta Libanotis, säfferot. Se Libanotis.
*Athamas. Jfr Aristonidas.
*Athapasker (Atapasker, Atabasker). Bland
hufvudstammarna äro Chippewyan (ej Chippeway) och
Navajo (ej Novajoe). Se vidare Indianer, sp. 518. —
Athapaskiska språkgruppen. Se Amerikanska språk.
Atharvaveda (»atharvernas veda»). Se Indiens språk
och literatur, sp. 551 och 566.
*Athen, konungariket Greklands hufvudstad, hade
107,846 innev. 1889. A. är medelpunkten för hela
landets politiska, vetenskapliga och finansiella
lif, men står med afseende på industri och handel
långt efter sin hamnstad Peiraievs. Af industriella
anläggningar finnas i hufvudstaden endast några
spegel-, vagn-, choklad- och vinfabriker samt
qvarnar. Universitetet, stiftadt d. 22 Maj 1837,
har 4 fakulteter med öfver 3,000 studerande
(mest jurister och medicinare). Polyteknikum har
omkr. 600 studerande. Jämte de båda äldre franska
och tyska arkeologiska instituten »École française
d’Athènes», sedan 1846, och »Das kaiserlich deutsche
archäologische institut», sedan 1874 (jfr Arkeologiska
institut. Suppl.), finnas i A. »American school
of classical studies» (sedan 1882), underhållen af
några amerikanska universitet och colleges, samt en
»British school» (sedan 1886). Nationalbiblioteket,
nära universitetet, har omkr. 160,000 bd. — Kommunens
angelägenheter ledas af en borgmästare (demarchos),
flere rådmän och en kommunalstyrelse, alla valda
direkt af folket. Staden är säte för en grekisk
metropolit och en rom.-katolsk ärkebiskop. Den ligger
vid jernvägslinierna A.–Peiraievs (öppnad 1869),
A.–Laureion med sidolinie till Kefissia (1885),
Peiraievs–A.–Peloponnesos (1886) och den ännu
ofullbordade A.–Lamia.
Om statsförfattningen i det forna Athen se Grekland,
sp. 1532–33, och Solon, med hvilka artiklar bör
jämföras art. Aristoteles Suppl., der flere nya
forskningsresultat meddelas.
Athenaeum [athönījöm], en ansedd engelsk, i London
utkommande veckoskrift för engelsk och utländsk
literatur, vetenskap och konst, uppsattes 1828
af J. S. Buckingham och öfvertogs 1830 af Charles
Wentworth Dilke, hvilkens sonson Sir Charles Dilke
är dess egare sedan 1869. Will. Hepworth Dixon var
tidskriftens hufvudredaktör 1853–69.
Athenaios, grekisk skriftställare. Se Athenaeus.
Athenaios från Cilicien, grekisk läkare, stiftare
af »pnevmatikernas» skola. Se Medicin, sp. 1218.
Atheneslägtet, Athene, zool., är benämningen på några
dagugglor (se d. o.), hvilka hufvudsakligen utmärka
sig derigenom att pannan helt och hållet saknar
fjädertofsar eller har endast helt små sådana samt
derigenom att stjerten är föga längre än vingarna. Hit
räknas bland svenska foglar förutom sparfugglan,
A. (Strix) passerina, och fjällugglan,
A. (Strix) nyctea, äfven
Minervas uggla (A. noctua, äfven kallad
A. psiloclactyla). Den sistnämnda skiljer sig från
alla andra svenska ugglor derigenom, att tårna ej
äro fjäderklädda, utan glest belagda med borstlika
hår. Af de nämnda 3 arterna finnas den första och den
tredje beskrifna i egna artiklar, fjällugglan under
rubriken Ugglor. L–e.
Athénienne [-iä’n], Fr. (»atheniensisk»), urspr. ett
föremål, hvilket tjenade som rökelsekar, konsol eller
blomvas; i Sverige detsamma som etagère (se d. o.).
Athens [a’thöns], stad i nord-amerikanska staten
Georgia, vid floden Oconee. 8,639 innev. (1890). Säte
för statsuniversitetet (sedan 1802), med filial,
Georgia school of technology, i Atlanta.
Atheos, tillnamn på den grekiske filosofen
Theodoros. Se Teodor.
Atherton [a’thörtön], fabriksstad i
eng. grefsk. Lancaster, 7 km. s. v. om Bolton. 15,833
innev. (1891). Bomullsindustri.
Atherura, zool. Se Qvastpiggsvinen.
Athione [athlån], stad i irländska grefsk. Westmeath,
på ömse sidor om Shannon. 6,742 innev. (1891). Det
är en strategiskt vigtig plats, försedd med
militärförråd, stora kaserner och ett fast slott.
Athlone [athlån], Godard van Reede, earl of A.,
holländsk krigare, son af den framstående-diplomaten
Godard Adriaan van Reede (död i Köpenhamn 1691), kom
tidigt i krigstjenst, blef ståthållaren Vilhelm III:s
förtrogne vän och följde honom 1688 på expeditionen
till England. Då Irland vägrade att erkänna Vilhelms
och Englands öfvervälde, erhöll A. 1691 befälet
öfver den engelska armén på ön. Han eröfrade
Ballymore och Athlone och vann d. 12 Juli 1691
med underlägsen styrka vid Aghrim en fullständig
seger öfver den irländska (jakobitiska) hären. Med
Galways och Limericks intagande (d. 3 Okt. 1691)
afslutade A. det ärorika fälttåget, genom hvilket han
fullbordat Irlands eröfring och krossat Jakob II:s
parti. Till belöning härför upphöjdes Reede till earl
of Athlone och baron af Aghrim samt blef holländsk
fältmarskalk. Han utmärkte sig sedermera i spanska
arfföljdskriget och dog i Utrecht, 1705.
Atil, arabernas namn på Volga.
Atjih (Atjeh). Se Atsjin (äfven i Suppl.).
Atka, en af Aleuterna (se d. o.).
*Atlanta hade 65,533 innev. 1890. Bland läroanstalter
märkas: Georgia school of technology (en filial af
universitetet i Athens), A. university för färgade och
Clark university. Statskapitolium har ett bibliotek
af 50,000 bd och en geologisk samling. Staden har
stora bomullsspinnerier, spårvagnsfabriker, qvarnar,
jerngjuterier och valsverk (tillverkningsvärdet
uppgick 1890 till 12 mill. doll.).
Atlantic City [si’tti], mycket besökt hafsbadort i
nord-amerikanska staten New Jersey, 85 km. s. ö. om
Filadelfia, på Absecon Beach, en sandig ö, 16 km. lång
och 1,2 km. bred. 13,055 innev. (1890).
*Atlantiska hafvet. Dess djupförhållanden äro numera så
kända, att man kunnat åstadkomma tämligen åskådliga
kartor deröfver. Af dessa framgår, att i midten af
hafvet ligga tvänne långsträckta bottenförhöjningar,
af hvilka den norra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
