Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Astronomisk längd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Astrophyllum Neck. (Mnium L.), bot., ett till Mniaceae
hörande slägte af de akrokarpa mossorna, hvilket inom
Skandinavien räknar 22 arter, af hvilka de mest
kända och allmännaste äro A. silvaticum Lindb.,
A. undulatum (L.) och A. punctatum (L.). De till
slägtet hörande arterna äro vanligen högväxta
sump- eller lundmossor och bilda ofta stora
svällande, vackert gröna mattor. Bladen äro stora,
byggda af en storcellig parenkymatisk väfnad;
kapseln är stor, symmetrisk, vanligen nedböjd.
G. A.
Astropia gularis, zool. Se Paradisskatan.
Astruc [astry’ck], Jean, fransk läkare och
bibelkritiker, af judisk börd, f. i Languedoc 1684,
d. 1766, professor i Toulouse, Montpellier och
i Paris samt lifmedikus hos Ludvig XV, kom genom
studiet af köns- och hudsjukdomarnas historia att
sysselsätta sig med Moseböckerna och vardt genom
skriften Conjectures sur les mémoires originaux,
dont il paraît que Moyse s’est servi pour composer le
livre de la Genèse (1753) grundläggare af den nyare
bibelkritiken i afseende på pentatevken (se vidare
d. o.).
Astrup, Hans Rasmus, norsk affärsman och
politiker, f. i Molde 1832, dref från midten af
1850-talet affärer i Barcelona tillsammans med
sin landsman grosshandlaren N. G. Sörensen. I
början af 1860-talet flyttade firman till
Stockholm. Dess i Spanien grundlagda förmögenhet
ökades i Sverige ytterligare genom stora skogs- och
trävaruspekulationer, och då firman 1872 upplöstes,
var A. mångmillionär. Han fortsatte derefter för
egen räkning sin verksamhet som bruksegare, bl. a.
som störste delegare i Skutskär, som 1885 såldes för
4 mill. kr. S. å. flyttade A. tillbaka till Norge och
bosatte sig i sin födelsebygd. 1885–88 tillhörde han
ministèren Sverdrup som chef för det nyupprättade
departementet för allmänna arbeten, och 1889–91
representerade han Kristianssund i stortinget. Vid
valperiodens slut undanbad han sig återval, men
vid valen 1894 utsågs han å nyo att representera
Kristianssund. Till sina politiska åsigter är A. en
utpräglad vensterman.
*Astur, zool. Se Dufhöken, Hökarna och Sparfhöken.
Asturini, zool. Se Hökarna.
Astynome, Grek. mytol., Apollopresten Chryses
dotter. Se Chryseis.
Astypalaia, fordom namn på ön Stampalia.
*Asunción har omkr. 24,000 innev.
Asura, Ind. mytol., titaner, som uppresa sig mot
verldsstyrelsen.
Asvinerna (Sanskr. Açvinau), Ind. mytol., två gudar
och tvillingbröder, som ofta sammanstälts med de
grekiske Dioskurerna, voro söner till himmelsguden
samt ungdomligt sköna, rosiga och lotuskransade. De
lärdas på en trehjulig gyllene vagn och äro de
tidigaste ljusbringarna på morgonhimmelen. De
äro vidare gudomliga läkare, som fördrifva alla
sjukdomar. Dessutom bringa de skeppen räddning i
stormigt väder.
Asyl för sinnessjuka. Se Hospital.
Asymmetrisk kol-atom, kem., benämnes en kolatom,
som i en molekyl af ett organiskt ämne är förenad
med fyra olika radikaler. Enligt Le Bel och van’t
Hoff förekomma föreningar, som
innehålla en asymmetrisk kol-atom i två optiskt aktiva
(höger- och venstervridande) och en inaktiv
form. Innehåller en molekyl flere asymmetriska
kolatomer, är möjligheten af ännu flere former gifven.
P. T. C.
*Asyndeton. Jfr ock Kopulativa satser (under
Kopulativ).
Atabaska, distrikt i Dominion of Canada. Se
Athabasca. Suppl.
Atabasker. Se Athapasker.
Atacama, öckenlandskap, som förut med sin norra del
tillhörde Bolivia, med sin södra Chile, tillhör sedan
1879 helt och hållet Chile och bildar provinserna
Antofagasta (se d. o. Suppl.) och Atacama. Den
senare, mellan 25° 50’ och 29° 20’ s. br., begränsad
af Antofagasta i n. och Coquimbo i s., har en areal
af 73,500 qvkm., med omkr. 71,000 innev. Såsom en
del af Atacamaöcknen är landet vattenfattigt och
ofruktbart, men utomordentligt rikt på malmer (guld-,
silfver- och koppar-) samt salt, salpeter, svafvel,
alun m. m.; endast en smal remsa utmed de små floderna
Copiapo och Huasco är odlingsbar och producerar nästan
tillräckligt med spanmål för provinsens behof. Flere
jernvägar leda från brytningsplatserna ned till
kusten. Hufvudstad: Copiapo.
Atak, stad i Indien. Se Attok, Suppl.
*Atakamit. Se vidare Kopparmalmer 3.
Atakor, platå i Ahaggar (se d. o. Suppl.).
Atalia. Se Athalia.
Atanekerdluk (rättare Atanikerdluk, ehuru det förra
namnet vunnit häfd), ett ställe på Nugsuakhalfön
på Grönlands vestkust, bekant genom sina rika
växtförande lager. Man kände till en början endast de
tertiära lager, hvilkas flora beskrifvits af Heer,
men 1870 upptäckte Nordenskiöld derstädes äfven
växtförande kritlager, och 1883 fann A. G. Nathorst
ett 10-tal nya växtförande bäddar med till
kritformationen hörande försteningar, hvilka
senare dock ännu icke (1895) blifvit beskrifna.
A. G. N.
Atapasker. Se Athapasker.
*Atavism. Jfr Ärftlighet.
Atax, romarnas namn på floden Aude (se d. o.).
Atchin. Se Atsjin.
Atchison [a’ttjisön], stad i nord-amerikanska staten
Kansas, vid Missouris högra strand, knutpunkt för
ett halftjog jernvägslinier. 13,963 innev. (1890).
Ateliers nationaux [-liē nasiånå’] och ateliers sociaux
[såsiå’]. Se Nationalverkstäder.
Atelognathia, Lat. (af Grek. ateles, ofullständig, och
gnathos, käk). Se Missbildning, sp. 95.
Aterman. Jfr äfven Värme, sp. 12.
Aternum, fordom namn på staden Pescara (se d. o. 2).
Aternus, fordom namn på floden Pescara (se d. o. 1).
Athabasca, ett efter floden A. l. Athapasca
uppkalladt distrikt i Dominion of Canada,
organiseradt 1882, ligger mellan 55° och 60°
n. br. samt 111° 30’ och 120° v. lgd samt begränsas
af distr. Alberta i s., Brit. Columbia i v.,
för öfrigt af Nordvestterritoriet. Areal 300,300
qvkm. Omkr. 8,000 innev., af hvilka endast ett
hundratal hvita, Hudsonbay-kompaniets handlande
eller tjenstemän, som bo i spridda fort eller
handelsposter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
