Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 19. Supplement. A - Böttiger / 435-436 (1896) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Astronomisk längd ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Deklination			Observatorium
35°	»	30°	Leipzig,
30°	»	25°	Cambridge (i England),
25°	»	20°	Berlin,
20°	»	15°	Berlin,
15°	»	10°	Leipzig,
10°	»	5°	Leipzig,
5°	»	1°	Albany (i Nord-Amerikas förenta stater),
1°	»	— 2°	Nikolajev,
— 2°	»	— 6°	Strassburg,
— 6°	»	— 10°	Wien–Ottakring,
— 10°	»	— 14°	Cambridge (i Förenta staterna),
— 14°	»	— 18°	Washington,
— 18°	»	— 23°	Alger.

Förslag (oin utförande af dessa zonobservationer
framställdes af C. Bruhns vid sällskapets första
sammankomst i Leipzig (1865), och å nyo på mötet
i Bonn 1867 af Argelander sjelf, som då äfven
framlade fullständig plan för arbetet. Enligt denna
skall hvarje stjerna iakttagas med meridiancirkel
2 gånger och vid hvarje passage endast 3 till 4
trådar observeras, men cirkeln i regeln afläsas
med 2 mikroskop. För att förekomma uttröttning
och i öfrigt tillgodose observationernas säkerhet
skulle zonen utsträckas öfver högst 2 timmar,
hvarefter något uppehåll före börjandet af nästa
zon skulle ega rum. Enligt Argelanders beräkning
skulle på detta sätt 24 stjernor i timmen kunna till
sitt läge bestämmas. Före och efter samt, efter
omständigheterna, i midten af zonen observeras 2
till 3 s. k. fundamentalstjernor, hvilka tjena till
fixpunkter, till hvilka de öfriga stjernorna genom
observationen anslutas. De första till deltagande i
detta arbete anmälda observatorierna voro Berlins,
Bonns, Helsingfors’, Leipzigs och Mannheims.

Första uppgiften var nu att fastställa absoluta
positioner för fundamentalstjernorna. Detta
arbete, planlagdt af Argelander, har i hufvudsak
utförts af A. Auwers, hvilken i en i sällskapets
»Publikationen» utgifven »Fundamentalkatalog»
sammanställt de noggranna positionerna för året 1875
jämte värden för de egna rörelserna för dessa
fundamentalstjernor till ett antal af 539. Denna
katalog tjenar numera till grundval för den i
hvarje årgång af »Berliner astronomisches jahrbuch»
upptagna stjernförteckningen. Observationsmaterialet,
på hvilket fundamentalkatalogen grundar sig,
utgöres till största delen af observationer
af dessa stjernor, verkställda vid Pulkovas
observatorium under dess direktor O. Struwe. Ärendena
angående zonobservationerna hafva sedan 1874 varit
anförtrodda åt en särskild af 5 medlemmar bestående
»zonkommission». Af de egentliga zonobservationerna
hafva hittills (1895) i tryck utkommit 4 band,
innehållande resultaten af iakttagelserna i Albany,
Kristiania, Helsingfors, Gotha och Cambridge (i
Förenta staterna).

Utom detta hufvudföretag har Astronomiska sällskapet
varit verksamt i flere riktningar. Sålunda utsände det
med understöd af Nord-tyska förbundet två expeditioner
för iakttagande af den totala solförmörkelsen 1868.

Af särskildt stor betydelse för organisationen af
det astronomiska samarbetet är den på grund af
sällskapets 1883 fattade beslut inrättade
centralanstalten för telegrafiska meddelanden inom
den astronomiska verlden. Denna anstalt är förlagd
till observatoriet i Kiel och står under ledning
af dess direktor A. Krueger, nuv. utgifvaren af
tidskriften »Astronomische nachrichten». Telegram
angående astronomiska upptäckter, som afsändas
dit, befordras antingen genom införande i denna
tidskrift, eller, då större skyndsamhet är af nöden,
telegrafiskt till de observatorier eller astronomer,
hvilkas omedelbara samverkan för beräkning eller
observation (af en ny himmelskropp) kan påräknas
eller önskas. Europeiska telegram affattas dervid
enligt ett af sällskapet faststäldt formulär, medan
för transoceanska korrespondenser nyttjas en af
amerikanerna Ritchie och Chandler uppställd kodex,
hvilken innehåller ett antal af 39,999 fingerade ord,
hvart och ett representerande ett af talen 1 till
39999, samt omkr. 600 dylika ord, som hvart och ett
motsvarar någon af de vid meddelanden af denna art
ifrågakommande satssammanställningar.

Frågan om sättet att ordna beräkningen af det stora
och alltjämt växande antalet småplaneter, ett arbete,
som i mån af tillgång på arbetskraft ombesörjes af
räkneinstitutet vid observatoriet i Berlin, under
ledning af F. Tietjen, har under de gångna decennierna
af sällskapets tillvaro vid olika tillfällen på
initiativ af Berlinobservatoriets direktor W. Förster
tagit dess uppmärksamhet i anspråk, och senast vid
mötet i München (1891) ledt till insättande af en
af 7 medlemmar bestående planet-kommission.

Astronomiska sällskapet utgifver sedan 1865
»Publikationen der astronomischen gesellschaft»
(f. n. omfattande 19 afhandlingar af olika innehåll,
såsom hjelptabeller för astronomiska räkningar,
störingstabeller för småplaneter, stjernkataloger),
vidare de ofvannämnda zonpublikationerna samt
sedan 1886 en tidskrift, »Viertaljahrsschrift
der astronomischen gesellschaft». Den sistnämnda
innehåller, utom sjelfständiga astronomiska artiklar,
referat af vigtigare astronomiska publikationer,
utförliga redogörelser för sällskapets församlingar,
sammanställningar för det löpände året af
komet- och planetupptäckter jämte hänvisningar till
dithörande literatur, sedan 1870 efemerider för
föränderliga stjernor och från 1879 årsredogörelser
för observatoriernas verksamhet. Dessutom står
tidskriften »Astronomische nachrichten» under
sällskapets öfverinseende.

Astronomiska sällskapets församlingar
(astronom-kongresser) hafva hållits i Leipzig 1865,
Bonn 1867, Wien 1869, Stuttgart 1871, Hamburg
1873, Leiden 1875, Stockholm 1877, Berlin 1879,
Strassburg 1881, Wien 1883, Genève 1885, Kiel 1887,
Bruxelles 1889, München 1891 och Utrecht 1894. Såsom
ordförande hafva fungerat Argelander, Struwe,
Krueger, Auwers, Gyldén; såsom sekreterare Förster,
Auwers, Winnecke, Schönfeld, Seeliger, Lehmann-Filhés
och såsom bibliotekarier Zöllner och H. Bruns,
den sistnämnde äfven såsom rendant (skattmästare).
K. B.

Astronomisk längd. Se Längd 2.

Astronomkongresser. Se Astronomiska sällskapet. Suppl.

Astropalia, grekiska namnet på ön Stampalia.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>